Kirjahaku

Selma Lagerlöf. Folkkär och världsberömd, framgångsrik och hyllad. Men bakom den etablerade bilden av Nobelpristagaren och sagotanten på Mårbacka fanns en sökande, tänkande, älskande människa med stort frihetsbegär och djärva visioner.Anna-Karin Palm skriver med författarens blick på Selma Lagerlöf och ser hennes idévärld och inre liv som grundval för hennes skapande. Hon berättar om vänskaper och kvinnokamp, tidens frågor och sammanhang. Författarlivets strider och tvivel träder fram, men också det starka självförtroendet och målmedvetenheten hos en kvinna som banade nya vägar, både i livet och i litteraturen.Boken ger en levande och mångsidig bild av en författare som än idag förmår sätta världen i rörelse.

"Anna-Karin Palms bok om sin mamma är en varm och samtidigt skarp bok som går in i dessa motstridiga känslor med öppna ögon." Aftonbladet"Du säger: 'Vad heter din mor nu igen?'Jag svarar: 'Det är ju du. Du är min mor.'”I ”Jag skriver över ditt ansikte” följer Anna-Karin Palm sin mors gradvisa försvinnande in i alzheimers sjukdom, och försöker förstå mammans livshistoria och hur den påverkat henne själv och familjen. Det blir en berättelse om klassresa och livshunger, om familjehemligheter och en komplicerad mor-dotter-relation, som till slut kan landa i ett slags försoning.Anna-Karin Palm reflekterar över minne, skrivande och hur ett livs berättelse formas. ”Jag skriver över ditt ansikte” är en stark och berörande skildring av ett kvinnoöde, men också av en familj som förändras i dödens närhet.

London 1888. En dag finner författaren Amelia Spencer en livs levande faun i sitt arbetsrum, och efter det blir inget sig likt. Hundra år senare blir en målning föreställande en faun viktig för den unga Anna som reflekterar över sitt liv och vänskapens dilemman. I sin egen berättelse dyker faunen upp i en tredje gestalt: drömmens och mytens gäckande skogsväsen. Tre olika historier vävs samman till en roman om vänskap och svek, ansvar och skapande, som sträcker sig genom tid och rum."Faunen" är Anna-Karin Palms debutroman från 1991, rosad av både läsare och kritiker. Med "Målarens döttrar" (1997) fick hon sitt stora genombrott. För sin biografi över Selma Lagerlöf, "Jag vill sätta världen i rörelse" (2019), blev hon Augustnominerad.Med förord av Annina Rabe.

"Anna-Karin Palms bok om sin mamma är en varm och samtidigt skarp bok som går in i dessa motstridiga känslor med öppna ögon." Aftonbladet"Du säger: 'Vad heter din mor nu igen?'Jag svarar: 'Det är ju du. Du är min mor.'”I ”Jag skriver över ditt ansikte” följer Anna-Karin Palm sin mors gradvisa försvinnande in i alzheimers sjukdom, och försöker förstå mammans livshistoria och hur den påverkat henne själv och familjen. Det blir en berättelse om klassresa och livshunger, om familjehemligheter och en komplicerad mor-dotter-relation, som till slut kan landa i ett slags försoning.Anna-Karin Palm reflekterar över minne, skrivande och hur ett livs berättelse formas. ”Jag skriver över ditt ansikte” är en stark och berörande skildring av ett kvinnoöde, men också av en familj som förändras i dödens närhet.

En ung flicka har sina egna ställen i trakten, sina Platser av längtan och upplösande närvaro. I grusvägens skuggkurva, vid den avsides kojan i skogen. Den här sommaren händer något där, något samtidigt befriande och hemligt.Anna-Karin Palm berättar i sin novellsamling om uppbrott och om att stanna kvar, om en åldrandets lättnad i att välja bort, om ensamhet i fåglars sällskap. Om att förlora någon i älvens brus, och om att upptäcka ljusets strimma av guld i dimman över fälten. I den vardagligt lågmälda tonen hörs ibland också klangen av saga och folktro…

Vid Svenska Akademiens högtidssammankomst den 20 december 2023 tog Anna-Karin Palm sitt inträde i Svenska Akademien. Hon efterträdde Kjell Espmark på stol nummer 16. Detta är Anna-Karin Palms inträdestal.

En dag får Maria och hennes bror Martin, i vårt samtida Stockholm, en målning som skickats till dem av en okänd kvinna i England. Målningen är utförd av deras pappa, som försvann när de var barn. Syskonen reser tillsammans med bil till södra England och får snart upp ett spår efter fadern. Nästan hundra år tidigare växer Laura upp på den engelska landsbygden. Laura delar kynne och konstintresse med sin far konstnären, och lever en stor del av sin ungdom för hans gärning. Men när hon en dag står ensam bryter hennes obändiga strävan efter självständighet fram. Anna-Karin Palm berättar växelvis om Maria och Laura, om deras uppgörelse med sig själva och med en konstnärsroll som på olika sätt kommit att prägla deras liv. Hon gestaltar den laddade relationen mellan fäder och döttrar och låter på ett oväntat sätt Marias och Lauras öden mötas. Med en flödande, detaljskarp prosa, mättad av färger och ljus, formar sig Målarens döttrar till en medryckande skildring av en resa genom både yttre och inre landskap.

Kaffet hade kallnat i koppen. Hon reste sig från bordet och tog ett kliv mot fönstret, blev stående, obeslutsam. Golvkylan steg upp i benen, kom henne att rysa. Frös så hon huttrade, insåg hon. Slog armarna om sig och stirrade ut över fältet. Hon såg dem fortfarande där borta hos Jonssons, avlägset, små figurer som traskade hit och dit. Då hade de inte hittat honom ännu.

Det blå Konserthuset vid Hötorget, ett arkitektoniskt mästerverk i nyklassicistisk stil, är en av Stockholms mest berömda byggnader. Det ritadesav Ivar Tengbom, som i sin starka vision ville resa ett klassiskt grekiskt tempeltill musikens ära. Detta i en epok som andades demokratiska ideal. Han gav sin idé namnet Det röda hjärtat, med syftning på Stora salen mitt ibyggnaden, där musiken klingar. I skapandet av det nya konserthuset anlitadesdåtidens ledande konstnärer för att skapa en tidlös stil, med motiv lånade fråntvå olika världar – det klassiska Grekland och musikens historia. Kungliga Filharmonikerna är en orkester av internationell klass. Den är beundradför sin programsättning, sina inspelningar och turnéer, men också för sinnyfikenhet och bredd, för sina skickliga, ambitiösa och flexibla musiker. År 2026 fyller byggnaden Konserthuset 100 år, och år 2027 har det gått 125 årsedan den orkester som idag är Kungliga Filharmonikernas föddes.Boken Konserthuset Stockholm – Med det röda hjärtat fångar den starka drivkraft, passion och övertygelseom musikens och konstens betydelse som genomsyrar såväl KungligaFilharmonikerna som övriga medarbetare i Konserthuset. Fotograf Yanan Li har under fem års tid dokumenterat byggnaden och dess inreliv. Bokens texter är skrivna av Anna-Karin Palm, Johan Mårtelius , Tony Lundmanoch Bo Madestrand.

Konserthuset Stockholm is more than a building. It is a place where music, people and memories meet. At the heart of the house lies the Main Hall – what the architect Ivar Tengbom himself called The Red Heart . In his vision, Tengbom sought to raise a classical temple in honour of music. Here, the language of antiquity and the history of music converge in a house that contains not only concerts, but also stories, expectations and dreams. Yet Konserthuset is above all its people. The musicians of the Royal Stockholm Philharmonic Orchestra, the conductors, the technicians, the guides, the cleaners – all those who make the building sing each day. Their presence gives the house its soul. For six years, the photographer Yanan Li has followed this life at close quarters. With his camera he has moved through halls and behind the scenes, capturing hands over strings, glances in anticipation, the light falling across an empty stage. Through thousands of images he approaches the innermost essence of the house and of the music itself. This book is the first major volume devoted to both the building and the orchestra. It traces the Concert Hall from its inception in the vibrant cultural climate of the 1920s – with figures such as Carl Milles, Isaac Grünewald and Einar Forseth – to today s living musical life. The Red Heart still beats, and within its rhythm resides a century of music, work and devotion.

Kring förra sekelskiftet var kvinnorollen i stark förändring, och kvinnorörelsen var på frammarsch. En livlig debatt fördes om äktenskapet och förhållandet mellan könen, och mycket handlade om sexualiteten. Konstnären Frances Wachtmeister (född von Koch, 1868 1922) grep in i debatten då hon år 1903 under pseudonym gav ut Förbannelsen i äktenskapet, en vågad debattskrift där hon dömde ut den gifta kvinnans status som omyndig och slog ett slag för kvinnans rätt att råda över sig själv även inom äktenskapets ram. Året därpå publicerade hon en ny pamflett, Eget hem de ogifta kvinnornas egnahemsfråga. Där lyfte hon fram vikten av att även ogifta kvinnor borde kunna skapa sig ett eget hem, och hon gav konkreta råd till kvinnor som ville stå på egna ben och försörja sig själva.Wachtmeister hade tidigt engagerat sig i sociala frågor. I unga år hade hon gett sig ut på vandring på den småländska landsbygden, där hon utsatte sig för strapatser för att bekanta sig med villkoren som kvinnor i lägre samhällsklasser levde under. Det resulterade i reportaget Inkognito strövtåg i Smålands obygder , som publicerades i tidskriften Ord och Bild år 1893. Att läsa dessa tre texter, som här samlas i en volym, ger en god inblick i förra sekelskiftets debatter, men de är också gripande skildringar av hur livet faktiskt levdes för drygt hundra år sedan. Wachtmeisters levande språk och hennes kamp mot orättvisor är än i dag oerhört uppfriskande. Texterna introduceras av Anna-Karin Palm. Boken avslutas med återgivningar av Wachtmeisters målningar och teckningar, som introduceras av Katarina Wadstein MacLeod.

Följ med till en värld av julkalas, tomtegubbar, snötyngda granar och mirakler i oförglömliga romanscener och stämningsfulla julnoveller. Selma Lagerlöf hämtar inspiration från sin egen barndoms jular på Mårbacka, folklorens sägner och bibliska berättelser. Med berättarglädje, oväntade infall och ett skimrande klart språk skapar hon stor litteratur. Bokens förord är skrivet av Anna-Karin Palm, vars rosade Selma Lagerlöf-biografi ”Jag vill sätta världen i rörelse” en gång för alla punkterade myten om den omedvetna sagotanten Selma och etablerade henne som det hon är: en av Sveriges största och skickligaste författare. Innehåller bland annat julberättelserna En underlig julgäst, Tomten på Töreby, Julklappsboken och Luciadagens legend.

Lasse Lucidor (1638-1674) var en svensk lärare, författare, poet och vissångare. Hans verkliga namn var Lars Johansson, men han blev känd som Lasse Lucidor, den olycklige. Wärldslige och Andelige Wisor var de två avslutande delarna i boken Helicons blomster (1688), där poetens skrifter samlades efter hans död i en värjduell. Här i nyutgåva i N/L:s poesibibliotek, med förord av Anna-Karin Palm."Under 1700-talet föll Lucidors verk mer i glömska, och nedvärderades utifrån författarens karaktär, han ansågs ha varit liderlig och flyktig. Men 1800-talets romantiker lyfte åter fram poeten, vars öde passade väl in i föreställningen om det olyckliga, romantiska geniet. Om det under hans livstid främst var tillfällesdikterna och de andliga visorna som gav honom status, så var det nu i stället de världsliga visorna, där ett tydligare diktarjag framträder, som beundrades och jämfördes med den senare Bellmans visor." Ur Anna-Karin Palms förord.N/L:s poesibibliotek är en serie för återutgivning av diktsamlingar på svenska från alla tider, alltså inte urvals- eller samlingsvolymer utan originaldiktverk i deras helhet. Ett halvdussin böcker om året planeras, i vacker formgivning av Nina Ulmaja.