Kirjahaku

Haugtussa (1885) er eit diktverk om grunnkreftene i menneskelivet, om striden mellom godt og vondt, og samstundes ein fulltonande lovsong til naturen, sett gjennom augo til hovudpersonen Veslemøy. Ho er synsk og kan sjå både inn i huldreheimen og gjennom menneska. I sitt eige liv får ho røyne svik i kjærleik, og ho blir freista til å gå over til dei mørke maktene. Dette er ei vakker gåvebok med stofftrykk, farga sider og lesebånd.

Arne Garborg rekna Haugtussa som ei av sine viktigaste bøker. Han skreiv med overskot og med eit ømt blikk bakover til barndommens Jæren. Det store diktverket er på same tid ein danningsroman på vers og eit romantisk og naturnært bilete av ei ung jente. Boka handlar om prosessen der Veslemøy skal forstå kjærleiken sitt vesen ikkje berre forelsking, men også omsorg, varme og vennskap ja, sjølve livsmysteriet. Forlaget Vigmostad & Bjørke vil med Norske klassikarar leggje forholda til rette for at nye lesarar kan oppleve dei verdiane som klassikarane representerer. For å lette tileigninga har vi modernisert språket litt i utgåvene.

Dikta i denne boka er henta frå Haugtussa som Garborg skreiv i 1895. Den inneheld Småsporven gjeng i tunet, Killingdans, D'er haust, det ruskar ute, Å stakkars vesle hare og Blåbærli.

Trætte Mænd er den eneste romanen Arne Garborg skrev på bokmål, noe som kanskje har bidratt til bokens neglisjerte rolle i et ellers nynorsk romanlandskap. Boken er også, i tillegg til debuten Ein fritenkjar, den eneste romanen av Garborg der førsteutgaven ikke har kommet i nyutgivelse siden førstegangsutgivelsen i 1891. Vi ønsker med denne utgivelsen å relansere og tilgjengeliggjøre en neglisjert del av Garborgs forfatterskap og norsk litteraturhistorie, nøyaktig 125 år etter lanseringen av førsteutgaven. Boken er en av Norges første modernistiske romaner og et av våre viktigste bidrag til dekadanse-litteraturen som var en viktig del av nordisk og europeisk 1890-tallslitteratur. På mesterlig vis håndterer Garborg temaer som åndelig forfall og meningstap, seksualitet, kjønnsroller, tungsinn og desperasjon. Romanen er nyskapende også formmessig, der den bryter med realismens og naturalismens linære strukturmønster, og fremstilles som hovedpersonens dagboknotarer. Eivind Tjønneland har skrevet et omfattende etterord til boken. Tjønneland er professor i nordisk språk og litteraturvitenskap ved Universitetet i Bergen, og er en av landets fremste litteraturvitere.

Den norske forfatter Arne Garborgs (1851-1924) vældige digtcyklus regnes for et af norsk lyriks hovedværker og er for en dels vedkommende sat i musik af Edvard Grieg. Værket fortæller om den synske pige Gislaug, kaldet Veslemøy, hvis ulykkelige kærlighed til en nabodreng kaster hende ud i en dyb krise, hvor hun kommer i nær og farlig kontakt med ”den anden verden” – den som befolkes af norsk folketros overnaturlige væsner, en kontakt der giver hende tilnavnet Haugtussa (”hende, den underjordiske fra elverhøjen”). Arne Garborg var en af pionererne i udviklingen af nynorsk som skriftsprog, og Haugtussa er da også forfattet på nynorsk. Værket, som her udkommer på dansk for første gang, er virtuost gendigtet af Niels Green-Hansen.

Klarare än de flesta genomskådade norrmannen Arne Garborg den moderna människans predikament: att ständigt tvingas till anpassning i en frambrusande flod av förändringar. Genom sin skarpa analysförmåga och sitt avståndstagande från förljugen traditionsbundenhet var han själv ett exempel på den moderna människan. Garborg (1851–1924) var en rastlös och tidsmedveten intellektuell med rötterna i det gamla bondesamhället. Hans uppväxt på den norska landsbygden präglades starkt av faderns pietistiskt färgade religiösa övertygelse. I tjugoårsåldern flyttade han till Oslo, hamnade mitt i tidens radikala kretsar, lämnade sin religiösa övertygelse och skrev mycket. Han provade på de flesta litterära genrer och utvecklades till en lysande polemiker med starkt engagemang för sociala frågor och samhällsutvecklingen över huvud taget. Romanen ”Män” är ett inlägg i moraldebatten och belyser olika könskonflikter. Den väckte stort rabalder när den kom ut 1886. Uppståndelsen ledde till att Garborg avskedades från sin tjänst som statsrevisor.

Klarare än de flesta genomskådade norrmannen Arne Garborg den moderna människans predikament: att ständigt tvingas till anpassning i en frambrusande flod av förändringar. Genom sin skarpa analysförmåga och sitt avståndstagande från förljugen traditionsbundenhet var han själv ett exempel på den moderna människan. Garborg (1851–1924) var en rastlös och tidsmedveten intellektuell med rötterna i det gamla bondesamhället. Hans uppväxt på den norska landsbygden präglades starkt av faderns pietistiskt färgade religiösa övertygelse. I tjugoårsåldern flyttade han till Oslo, hamnade mitt i tidens radikala kretsar, lämnade sin religiösa övertygelse och skrev mycket. Han provade på de flesta litterära genrer och utvecklades till en lysande polemiker med starkt engagemang för sociala frågor och samhällsutvecklingen över huvud taget. ”Trötta män” är en bok om tro, hopp och kärlek. Gabriel Gram, som för pennan i ”Trötta män” är en medelålders man som genomgår en livskris. I dagboksform presenteras en psykologiskt inträngande analys av den pessimism som präglade kulturklimatet under förra sekelskiftet. Denna bok är en uppvisning i Garborgs lysande stilistiska förmåga.

Nuorten Leivin ja Alfhildin traaginen rakkaustarina, jossa isän tekemät vääryydet aiheuttavat tuhoa pitkään.Arne Garborg (1851-1924) oli norjalainen kirjailija ja lehtimies, joka julkaisi myös uusnorjankielistä sanomalehteä Fedraheim.