Kirjahaku

The advanced technologies being used in diagnosis and care within modern medicine, whilst supporting and making medical practices possible, may also conflict with established traditions of medicine and care. What happens to the patient in a technologized medical environment? How are doctors', nurses' and medical scientists' practices changed when artefacts are involved? How is knowledge negotiated, or relations of power reconfigured? Technology and Medical Practice addresses these developments and dilemmas, focusing on various practices with technologies within hospitals and sociotechnical systems of care. Combining science and technology studies with medical sociology, the history of medicine and feminist approaches to science, this book presents analyses of artefacts-in-use across a variety of settings within the UK, USA and Europe, and will appeal to sociologists, anthropologists and scholars of science and technology alike.

The advanced technologies being used in diagnosis and care within modern medicine, whilst supporting and making medical practices possible, may also conflict with established traditions of medicine and care. What happens to the patient in a technologized medical environment? How are doctors', nurses' and medical scientists' practices changed when artefacts are involved? How is knowledge negotiated, or relations of power reconfigured? Technology and Medical Practice addresses these developments and dilemmas, focusing on various practices with technologies within hospitals and sociotechnical systems of care. Combining science and technology studies with medical sociology, the history of medicine and feminist approaches to science, this book presents analyses of artefacts-in-use across a variety of settings within the UK, USA and Europe, and will appeal to sociologists, anthropologists and scholars of science and technology alike.

In the mid-1870s, the experimental therapy of lamb blood transfusion spread like an epidemic across Europe and the USA. Doctors tried it as a cure for tuberculosis, pellagra and anemia; proposed it as a means to reanimate seemingly dead soldiers on the battlefield. It was a contested therapy because it meant crossing boundaries and challenging taboos. Was the transfusion of lamb blood into desperately sick humans really defensible?The book takes the reader on a journey into hospital wards and lunatic asylums, physiological laboratories and 19th century wars. It presents a fascinating story of medical knowledge, ambitions and concerns – a story that provides lessons for current debates on the morality of medical experimentation and care.

Vi lever i ett samhälle som tror på teknikens makt. Perpetuum mobile? ger en vidgad förståelse av dess karaktär, aktörer och kultur. Boken handlar om visioner och verklighet i teknikens värld. I fokus står ingenjörer och arbetare, män och kvinnor, som genom historiens gång utvecklat och använt teknik. Vilka kunskaper har de, hur definierar de vad som är bra teknik, hur hanterar de teknikens möjligheter, risker och osäkerheter? Och hur färgas vad de gör av ideologier om teknikens manlighet och av maktrelationerna mellan könen i samhället? Perpetuum mobile? innehåller teoretiska diskussioner om teknikens roll för samhällsutveckling och mänskliga relationer. De förenas med detaljerade fallstudier av teknikens aktörer i verksamhet. Vi får möta Polhem och af Chapman när de gör sina tidiga experimentförsök, samt problemlösande arbetare vid maskiner och apparater. Vi får följa de dramatiska händelserna bakom olyckan med rymdfärjan Challenger. Teknikens gemenskaper står i fokus. Så gör även de ideal av virtuositet och rationalitet, skapande och systematik som präglat teknikens utveckling. De studeras i boken med sociologiska och historiska glasögon. Och de undersöks som en del av en kompakt manlig tradition. Boken ger en bred introduktion till debatter och analyser inom det samhällsvetenskapliga och historiska studiet av teknik. Den vänder sig till studenter och allmänhet med intresse för teknikens makt och människors möjligheter, idag och i ett historiskt perspektiv. Boel Berner är professor vid Tema Teknik och social förändring vid Linköpings universitet.

Sedan 1800-talets slut har stora yrkesgrupper av ingenjörer och tekniker vuxit fram i det svenska samhället. Detta redan klassiska arbete, som Arkiv ger ut i en ny upplaga, sätter in deras viktiga men ibland osynliga arbete i ett historiskt, ekonomiskt och klassmässigt sammanhang. Boel Berner är sociolog och professor vid Linköpings universitet. I "Teknikens värld" analyserar hon teknikens drivkrafter, innehåll och konsekvenser. Olika marxistiska teorier granskas, liksom teorier om teknisk förändring och relationen mellan naturvetenskap och teknik. Författaren skildrar hur olika slags ingenjörsarbeten vuxit fram inom industri och statsapparat. Det tekniska konstruktions- och ritarbetets omvandling detaljstuderas, liksom taylorismens införande i svensk industri. Sist utreds teknikern i politikens värld. De tekniska experternas fackliga och politiska strävanden analyseras, liksom ideologier om teknokrati och teknikens förmenta neutralitet. I ett nyskrivet efterord ger författaren nya perspektiv på bokens analyser och relaterar dem till dagens forskning om teknikens och teknikernas roll i samhället.

Blodets plats i människors liv är både central och dramatisk. Blodsband knyter samman individer och grupper -- men drar också upp livsavgörande skiljelinjer. Blodet symboliserar liv, men även fara, död och orenhet. Behandling med blod är idag en rutinmässig del av medicinsk praktik. Den involverar tusentals sjukhus och blodcentraler runt om i världen, miljontals blodgivare och en internationell mångmiljardindustri som tillverkar livsnödvändiga blodprodukter. Utgångspunkten för all denna verksamhet är enskilda människors oegennyttiga givande av en del av sin kropp till andra. Detta flöde av blod genom samhällskroppen står i centrum för Boel Berners nya bok. Hur kom läkekonsten på idén att flytta blod mellan människor? Hur blev det möjligt, med vilka tekniker, kunskaper och organisatoriska former? Vad säger blodgivningens historia och sociala innebörder om banden mellan människor igår och idag? Vem som fått vara blodgivare, hur givandet organiseras och hur transfusionerna inordnats i ett alltmer avancerat medicinskt system analyseras skickligt och elegant utifrån samhällsvetenskaplig teori och ett unikt empiriskt material. "Blodflöden" ger en fascinerande skildring av en ofta dramatisk medicinsk praktik och dess betydelse i det svenska samhället. Vi får följa dess professionella strider och dess sociotekniska omvandlingar över tid -- från 1800-talets lammblodstransfusioner till det sena 1900-talets hantering av risken för aids genom blodtransfusion. Boel Berner är sociolog och professor vid tema Teknik och social förändring vid Linköpings universitet.

Pellagra - ett vackert namn på en otäck sjukdom. Idag nästan okänd, men i 1800-talets Sydeuropa och i det tidiga 1900-talets USA drabbade den miljontals människor. De fick sårig hud och svåra magbekymmer. De blev fullständigt utmattade. Många blev vansinniga. Hundratusentals dog. Sjukdomen drabbade bara de fattiga, exploaterade människorna på landsbygden. Dess orsak var länge ett mysterium. Boel Berners bok följer de vetenskapliga ansträngningar som efter mer än hundra års forskning ledde till svaret på pellagras gåta. Den var en bristsjukdom, orsakad av för lite vitamin B3 (niacin) i de fattigas kost. Ytterst berodde den på misär och exploatering i områden präglade av odling av en enda gröda av majs i Italien, av bomull i USA. Forskarnas dagliga möda, den kunskap de hade tillgång till, de återvändsgränder de gav sig in i men också deras nydanande undersökningar gestaltas här mot en fond av politiska konflikter och genomgripande ekonomiska förändringar. Historien om pellagra ger därmed insikter som är relevanta än idag om hur fattigdom, mat och hälsa hänger samman samt om vetenskapens tidsbundna arbetssätt och kopplingar till politik och etik, till personliga ambitioner och kollektiva ideal. Boel Berner är professor emerita vid tema Teknik och social förändring vid Linköpings universitet.

Kunskapens vägar utkom ursprungligen på Arkiv förlag 1989 och återpubliceras här i faksimilutgåva. Tips på senare texter av författaren som vidareutvecklar tematiken återfinns sist i boken. Denna bok handlar om lärandets sociala villkor i gymnasieskolans verkstadstekniska utbildning. Bokens huvudtes är att inlärning av ett yrkes handgrepp och sätt att tänka, dess yrkesjargong och sociala relationer, sker på olika sätt i olika institutionella sammanhang. En praktisk träning i skolform får andra drag än den på arbetsplatsen. Men boken visar också på de många förbindelselänkarna mellan arbetslivet och en utbildning, vars lärarkår och kunskapsinnehåll härrör från verkstaden och vars elever skall arbeta i en verkstadsmiljö. Författaren förenar ett strukturellt perspektiv med detaljerade analyser av relationer och vardagshändelser i skolans klassrum och verkstäder. Vardagens skolning skiljer sig ofta från det officiella idealet; undervisningens former skapas i det dagliga och ibland problematiska växelspelet mellan lärare, elever, teknik och tid. I boken diskuteras också den ”disciplinerade praktikens” betydelse i verkstadsarbetet, mot en bakgrund av motsättningen mellan verkstadskultur och skolkultur i arbetslivets och de tekniska utbildningarnas hierarkier. I ett kritiskt och internationellt jämförande perspektiv analyseras slutligen vad den skolmässiga yrkesutbildningen egentligen betyder, som merit och som kompetens. Boel Berner är professor emerita vid tema Teknik och social förändring vid Linköpings universitet.