Kirjahaku

Tredveårskrigen (1618-1648) er en av de verste katastrofene i Europas historie. En ufattelig brutal krig som la store deler av kontinentet øde og forandret Europa for alltid. Det begynte som en religiøs kon.ikt mellom keiseren i det katolske tysk-romerske riket under huset Habsburg og hans undersåtter i det protestantiske fyrstedømmet Böhmen, men utviklet seg snart til en maktkamp som involverte de .este land i Europa. Dick Harrisons bok forteller om hvordan religion, maktkamper og ønske om økonomisk vinning ble vevet sammen i en morderisk dynamikk som ikke lot seg stoppe. Mellom 1618 og 1648 sank folketallet i Europa med 25 prosent. De sentrale aktørene som feltherrene Tilly og Wallenstein, keiser Ferdinand II, kardinal Richelieu og kong Gustav II Adolf er alle med. Alle de sentrale slagene og felttogene skildres. Samtidig får vi innblikk i hvordan leieknekten, presten, nonnen og skomakeren og alle de andre vanlige menneskene ble preget av krigen. Tredveårskrigen var først og fremst en langvarig og blodig .nale på kon.iktene som hadde preget store deler av det europeiske kontinentet helt siden reformasjonen og huset Habsburgs klatring opp til maktens tinder. Krigen endte ved forhandlingsbordet i 1648. Freden i Westfalen var helt sentral for opprettelsen av den tidligmoderne statsmakten - forløperen for dagens moderne stater.

I næsten alle civilisationer har slaveri været betragtet som en naturlig del af samfundet. Alle moderne stater har i dag forbudt slaveri, men på trods af det lever millioner af mennesker i ufrihed. Her er det globale slaveris historie. I Slaveriets historie tegner den svenske historiker Dick Harrison et bredt billede af slaveri fra fremkomsten og udviklingen af slaveriet, fortidens ufrie arbejdere til nutidens trafficking-ofre. Harrison præsenterer en grundig og vigtig gennemgang af brugen af slaver i hele verden, der spænder lige fra 1900 f.Kr. i Mesopotamien, det antikke Athen og middelalderens slavehandel i Europa, til USA og Sydstaterne, Brasilien og Afrika og de skandinaviske interesser i de vestindiske øer. For første gang på dansk præsenteres en verdensomspændende oversigt over slaveriets udvikling, og adskillige menneskeskæbner, som normalt ikke beskrives i historiebøgerne, trækkes frem i lyset. Nutiden går heller ikke fri, når Harrison frem- hæver de slavelignende vilkår, som mange udsatte mennesker i den globale produktionsindustri og Vestens sexindustri stadig lever under i dag. OM FORFATTEREN Dick Harrison (f. 1966) er professor i historie ved Lunds Universitet og pris- belønnet forfatter. Slaveriets historie er fra 2015, og er en opdateret version af forfatterens trilogi om slaveri, som blev udgivet på svensk fra 2006 til 2008.

1600- og 1700-tallet udgør en storslået, men også modsigelsesfuld periode i Europas historie. Dette er handelens og søfartens epoke, og Europa bliver knudepunktet i et netværk, som omfatter hele jordkloden.Stormagter fødes og dør: Flådemagten Storbritannien besejrer enevældets Frankrig, og tzarens Rusland strides med et magtfuldt Sverige om herredømmet over Østersøen.Oplysningsfilosoffernes ideer danner grundlag for revolutioner, som sætter kontinentet i brand.Europa 1600-1800 er tredje bind af firebindsværket Europa i tusind år. Samlet giver de fire bind en bredt dækkende beskrivelse af den historiske udvikling i Europa fra middelalderen frem til i dag.Bag værket står forskere fra Danmark, Sverige og Island, som med udgangspunkt i aktuel forskning formidler en dybere forståelse af dette kulturområdes tilblivelse, dets splittelse og sammenhængskraft, og senere den dynamik, som i nogle århundreder giver Europa dominans i verdenssamfundet.

I Uppåkra utanför Lund breder odlingsfälten ut sig över den skånska slätten. Men i över tusen år fanns här ett rikt maktcentrum stort som en stad, med hövdingahall, tempel och mängder av hantverkshus och gårdar. Det var en unik plats i den skandinaviska järnålderns historia, betydligt större än de mer kända Birka och Hedeby, med långväga kontakter ut i världen. Än har bara ett par promille av området grävts ut, ändå har fantastiska fynd hittats som förändrar vår syn på historien.I "Tusen år i Uppåkra" berättar Dick Harrison om staden som försvann och föll i glömska och ger samtidigt en levande bild av livet i Norden, så som det såg ut på sagornas och hjältedikternas tid – från förromersk järnålder till vikingatid.

I vår svenska historia utgör korstågen ett bortträngt kapitel. Någonting vi helst inte vill kännas vid. Men korstågsandan var i hög grad levande under nordisk medeltid. Många svenska, danska och norska kungar och herremän tog korset och lovade att sprida kristendomen med svärd i hand. Dock var det få som likt Guillous Arn Magnusson hade råd att fara till det Heliga Landet. Lyckligtvis fanns hedningar att omvända på närmare håll. Under 400 år organiserades religiösa krigståg mot större delen av Östersjökusten, från nuvarande östra Tyskland och Polen upp till Finland och Ryssland. Dick Harrison är idag en av Sveriges mest lästa populärhistoriker. I Gud vill det! berättar han för första gången den samlade historien om de nordiska korsfararna. Han tar oss med på en fascinerande resa till ett medeltida Norden där det ansågs ärorikt att dö och att döda i Guds namn och där en av de ivrigaste krigshetsarna var Heliga Birgitta. Han förklarar hur korstågstanken kunde slå rot hos oss och vad vi kan lära av det. Den medeltida retoriken blir skrämmande aktuell i ljuset av de senaste årens händelser. Historien kommer tillbaka.

Ulvbjörn Vamodsson växer upp på gården Borg i Östra Götaland. Tiden är 600-talet e.Kr. Vikingatiden har ännu inte börjat, men det berättas redan historier om nordbor som farit söderut över haven för att vinna guld och ära. Ulvbjörn är en avig pojke. Han har svårt för att tala och tar till knytnävarna när han blir retad. Hans far ser ner på honom. Men en dag kommer ett följe av stormän från Uppland. De tänker locka bönderna i Götaland till ett krigståg mot den brutale Ivar Digre. Ledaren Olof Ingjaldsson vill oväntat ha med pojken i sitt följe och Ulvbjörn får för första gången uppleva stridens rus av lust och fasa. Olof ger honom nya uppdrag. Nu ska han resa över haven till staden Frisaborg för att byta slavar mot silver. Men Ulvbjörn och hans grupp blir tillfångatagna och själva sålda som slavar. Efter några hårda år av slavliv lyckas han rymma tillsammans med sin ägares hustru och hamnar i tjänst hos det dåtida Europas mäktigaste person, Frankerrikets drottning Balthild. Ulvbjörn blir en bricka i hennes maktspel. Snart blir han omväxlande krigare, lönnmördare och diplomat. Ofärd är Dick Harrisons skönlitterära debut. Boken är en historisk spänningsroman, en myllrande, färgrik, episk saga från en märklig och okänd brytningstid då globaliseringen för första gången nådde vår del av världen.

Ulvbjörn Vamodsson är niding. Han har dräpt en man som stod under hans beskydd. För en mindre mäktig man hade straffet för en sådan gärning varit döden, och även Ulvbjörn måste sona sitt brott. Därför reser han till Erin, den gröna ön i väster, för att hämta hem stormannen Rolf Uddssons försvunna dotter. Men Erin är inte så idylliskt som det ser ut från havet. En okänd grupp härjare rider genom landet och sprider skräck omkring sig. Ulvbjörn och hans män färdas förbi nedbrända gårdar och skövlade byar, hör berättelser om bortrövade kvinnor och brutalt offrade präster. Överallt möts de av misstro och fientlighet, och ett folk som förlorat så många av sina egna unga kvinnor bryr sig inte om en bortförd stormannadotter från Skåne. Här finns ingen hjälp att vänta. Ulvbjörn oroas av det han hör. Varför hatar härjarna de kristna så mycket? Och vad skall ske med kvinnorna? Han anar att svaret har att göra med det mörker han själv bär inom sig sedan tiden i Frankland, och han inser att risken är stor att varken han eller hans män kommer att vända hem igen. Niding är den fristående uppföljaren till Dick Harrisons skönlitterära debut Ofärd. Här bildar verkliga miljöer och händelser fond till Ulvbjörns blodiga och våldsamma resa genom 600-talets Europa, på jakt efter gottgörelse.

Svetten rinner på den fruktade stridsmannen Ulvbjörn Vamodsson. Det är en ovanligt het sensommar på Själland omkring år 670. Östgötahövdingen Ulvbjörn har just kommit tillbaka från Erin, den gröna ön, där han räddat livet på stormannadottern Tuva. Hon ska giftas bort med danernas härskare Frode Halvdansson i den rika byn Lejre. Men ett illdåd väntar runt hörnet. Redan morgonen efter ankomsten hittas Tuvas far Rolf mördad. Någon har tagit sig in i hans rum och dödat honom genom upprepade spjutstötar rakt genom kroppen. Tuva, som är arg på sin far för tvångsäktenskapet, misstänks för brottet. När också Ulvbjörns egen son Grimoald dras in i det dödliga spelet inser Ulvbjörn att han själv måste hitta mördaren. Men ingen, inte ens Frode, tycks vilja hjälpa honom. En av Ulvbjörns få allierade blir den mystiska själländskan Gerd, som liksom Tuva räddats från härjarna på Erin. De ger sig ut på en jakt som snart visar sig bli både blodig och farlig. Någon eller några är uppenbarligen beredda att gå över lik för att hindra sanningen från att komma fram. Illdåd är Dick Harrisons tredje historiska spänningsroman, och en fristående fortsättning på Niding.

Svetten rinner på den fruktade stridsmannen Ulvbjörn Vamodsson. Det är en ovanligt het sensommar på Själland omkring år 670. Östgötahövdingen Ulvbjörn har just kommit tillbaka från Erin, den gröna ön, där han räddat livet på stormannadottern Tuva. Hon ska giftas bort med danernas härskare Frode Halvdansson i den rika byn Lejre. Men ett illdåd väntar runt hörnet. Redan morgonen efter ankomsten hittas Tuvas far Rolf mördad. Någon har tagit sig in i hans rum och dödat honom genom upprepade spjutstötar rakt genom kroppen. Tuva, som är arg på sin far för tvångsäktenskapet, misstänks för brottet. När också Ulvbjörns egen son Grimoald dras in i det dödliga spelet inser Ulvbjörn att han själv måste hitta mördaren. Men ingen, inte ens Frode, tycks vilja hjälpa honom. En av Ulvbjörns få allierade blir den mystiska själländskan Gerd, som liksom Tuva räddats från härjarna på Erin. De ger sig ut på en jakt som snart visar sig bli både blodig och farlig. Någon eller några är uppenbarligen beredda att gå över lik för att hindra sanningen från att komma fram. Illdåd är Dick Harrisons tredje historiska spänningsroman, och en fristående fortsättning på Niding.

För oss svenskar är trettioåriga kriget förknippat med Gustav II Adolfs död vid Lützen 1632 och de »fornstora dar« då landet blev en stormakt.I Tyskland framställs kriget på ett helt annat sätt. Spanjorerna har sin version, fransmännen sin liksom danskar, holländare, österrikare, schweizare, tjecker, italienare, portugiser, kroater och ungrare. Alla har sett konflikten ur sin egen synvinkel. Dick Harrisons Ett stort lidande har kommit över oss är den första boken på svenska som tar ett helhetsgrepp på detta väldiga krig och inte bara följer ett enda spår. I Dick Harrisons initierade och välskrivna bok får läsaren följa ryttare och fotfolk, nunnor och abbotar, skomakare och bönder likaväl som kungar och kardinaler. Här finns den fattiga kvinnan som föder barn mitt i kriget och knekten som byter sida vartefter krigslyckan vänder. Det framgår dessutom att trettioåriga kriget var en global konflikt som utkämpades på flera kontinenter i praktiken ett första världskrig. Ett stort lidande har kommit över oss: Historien om trettioåriga kriget har alla förutsättningar att bli ett standardverk på svenska universitet och lärosäten. Men framförallt är det en fascinerande bok som alla historieintresserade personer kan ryckas med av.

På 1200-talet stiger Sverige fram ur historiens mörker. Seklets ledande gestalt var riksjarlen Birger Magnusson, en man som numera betecknas som Sveriges förste verklige monark. Med hård hand enade han riket och krossade dem som satte sig emot honom. Av allt att döma var det också han som grundade staden Stockholm. I Jarlens sekel möter vi Birger Jarl, hans son Magnus Ladulås och andra kungar och stormän på 1200-talet. Men de är bara en del av den historia som Dick Harrison berättar. I hans mäktiga rundmålning träder århundradet fram i helfigur. Här beskrivs dramatik och intrigspel kring makt och rikedom. Vi får följa hur det svenska riddarskrået uppstod, men också hur livet levdes av vanliga människor på gårdar och i torp. Vad 1200-talets människor trodde på och vad de visste om sin omvärld, vad de fruktade och vad de ärade, hur deras vardag såg ut, vad de åt och drack och vilka ritualer som omgav födelse och död. Dick Harrisons Jarlens sekel är ett pionjärverk - den första stora populärvetenskapliga boken om det svenska 1200-talet. Med denna bok befäster författaren son ställning som Sveriges ledande medeltidshistoriker. Dick Harrison, docent vid historiska institutionen vid Lunds universitet, har skrivit ett antal böcker om medeltiden, av vilka den stora krönikan och digerdöden, Stora döden, fick Augustpriset år 2000.

Ulvbjörn Vamodsson är niding. Han har dräpt en man som stod under hans beskydd. För en mindre mäktig man hade straffet för en sådan gärning varit döden, och även Ulvbjörn måste sona sitt brott. Därför reser han till Erin, den gröna ön i väster, för att hämta hem stormannen Rolf Uddssons försvunna dotter. Men Erin är inte så idylliskt som det ser ut från havet. En okänd grupp härjare rider genom landet och sprider skräck omkring sig. Ulvbjörn och hans män färdas förbi nedbrända gårdar och skövlade byar, hör berättelser om bortrövade kvinnor och brutalt offrade präster. Överallt möts de av misstro och fientlighet, och ett folk som förlorat så många av sina egna unga kvinnor bryr sig inte om en bortförd stormannadotter från Skåne. Här finns ingen hjälp att vänta. Ulvbjörn oroas av det han hör. Varför hatar härjarna de kristna så mycket? Och vad skall ske med kvinnorna? Han anar att svaret har att göra med det mörker han själv bär inom sig sedan tiden i Frankland, och han inser att risken är stor att varken han eller hans män kommer att vända hem igen. Niding är den fristående uppföljaren till Dick Harrisons skönlitterära debut Ofärd. Här bildar verkliga miljöer och händelser fond till Ulvbjörns blodiga och våldsamma resa genom 600-talets Europa, på jakt efter gottgörelse.

Ulvbjörn Vamodsson växer upp på gården Borg i Östra Götaland. Tiden är 600-talet e.Kr. Vikingatiden har ännu inte börjat, men det berättas redan historier om nordbor som farit söderut över haven för att vinna guld och ära. Ulvbjörn är en avig pojke. Han har svårt för att tala och tar till knytnävarna när han blir retad. Hans far ser ner på honom. Men en dag kommer ett följe av stormän från Uppland. De tänker locka bönderna i Götaland till ett krigståg mot den brutale Ivar Digre. Ledaren Olof Ingjaldsson vill oväntat ha med pojken i sitt följe och Ulvbjörn får för första gången uppleva stridens rus av lust och fasa. Olof ger honom nya uppdrag. Nu ska han resa över haven till staden Frisaborg för att byta slavar mot silver. Men Ulvbjörn och hans grupp blir tillfångatagna och själva sålda som slavar. Efter några hårda år av slavliv lyckas han rymma tillsammans med sin ägares hustru och hamnar i tjänst hos det dåtida Europas mäktigaste person, Frankerrikets drottning Balthild. Ulvbjörn blir en bricka i hennes maktspel. Han blir omväxlande krigare, lönnmördare och diplomat. Samtidigt upptäcker han en ny värld prästernas, kyrkornas och klostrens. Han hör den gregorianska sången stiga mot valven och grips av en känsla han aldrig tidigare erfarit. Ofärd är en historisk spänningsroman, en myllrande, färgrik, episk saga från en märklig och okänd brytningstid då globaliseringen för första gången nådde vår del av världen.

Den medeltida pestepidemin, digerdöden, slukade proportionellt sett fler människoliv än någon annan historisk katastrof. För 1300-talets människor, bedövade av epidemins omfattning, var den helt enkelt "stora döden". Dick Harrisons mäktiga krönika tar oss med på en kuslig färd i digerdödens fotspår åren 1347-1352.

På 1200-talet stiger Sverige fram ur historiens mörker. Seklets ledande gestalt var riksjarlen Birger Magnusson, en man som numera betecknas som Sveriges förste verklige monark. Med hård hand enade han riket och krossade dem som satte sig emot honom. Av allt att döma var det också han som grundade staden Stockholm. I Jarlens sekel möter vi Birger Jarl, hans son Magnus Ladulås och andra kungar och stormän på 1200-talet. Men de är bara en del av den historia som Dick Harrison berättar. I hans mäktiga rundmålning träder århundradet fram i helfigur. Här beskrivs dramatik och intrigspel kring makt och rikedom. Vi får följa hur det svenska riddarskrået uppstod, men också hur livet levdes av vanliga människor på gårdar och i torp. Vad 1200-talets människor trodde på och vad de visste om sin omvärld, vad de fruktade och vad de ärade, hur deras vardag såg ut, vad de åt och drack och vilka ritualer som omgav födelse och död. Dick Harrisons Jarlens sekel är ett pionjärverk - den första stora populärvetenskapliga boken om det svenska 1200-talet. Med denna bok befäster författaren son ställning som Sveriges ledande medeltidshistoriker. Dick Harrison, docent vid historiska institutionen vid Lunds universitet, har skrivit ett antal böcker om medeltiden, av vilka den stora krönikan och digerdöden, Stora döden, fick Augustpriset år 2000.

I vår svenska historia utgör korstågen ett bortträngt kapitel. Någon-ting vi helst inte vill kännas vid. Men korstågsandan var i hög grad levande under nordisk medeltid. Många svenska, danska och norska kungar och herremän tog korset och lovade att sprida kris-tendomen med svärd i hand. Dock var det få som likt Guillous Arn Magnusson hade råd att fara till det Heliga Landet. Lyckligtvis fanns hedningar att om-vända på närmare håll. Under 400 år organiserades religiösa krigs-tåg mot större delen av Östersjökusten, från nuvarande östra Tyskland och Polen upp till Finland och Ryssland. Dick Harrison är idag en av Sveriges mest lästa populär-historiker. I Gud vill det! berättar han för första gången den sam-lade historien om de nordiska korsfararna. Han tar oss med på en fascinerande resa till ett medeltida Norden där det ansågs ärorikt att dö och att döda i Guds namn och där en av de ivrigaste krigs-hetsarna var Heliga Birgitta. Han förklarar hur korstågstanken kunde slå rot hos oss och vad vi kan lära av det. Den medeltida retoriken blir skrämmande aktuell i ljuset av de senaste årens hän-delser. Historien kommer tillbaka. Om Jarlens sekel: »Populärhistoria när den är som bäst. Lättillgänglig, medryckande och underhållande.« Björn Höglund, Eskilstuna-Kuriren Dick Harrison är professor vid historiska institutionen vid Lunds universi-tet. Han har skrivit ett stort antal böcker om medeltiden, bland andra Jarlens sekel och Stora döden, den stora krönikan om digerdöden som belönades med Augustpriset år 2000.

Dick Harrisons mästerliga och angelägna skildring av slaveriets historia!Dick Harrison, professor i historia och prisbelönt författare, är nu aktuell med en bok om ett ämne som berör honom djupt. Det handlar om en av världshistoriens största tragedier, en tragedi som tyvärr är långt ifrån avslutad. Nämligen företeelsen slaveri.I den viktiga boken Slaveriets historia skildrar han på ett levande och närgånget vis uppkomsten och utvecklingen av slaveri. Han ger oss en en fullständig, modern och unik överblick, från forntidens ofria arbetare till dagens trafficking.Vårt nuvarande västerländska samhälle är faktiskt ett av ytterst få samhällen i världshistorien som inte anser att slaveri är något helt naturligt. Det i särklass vanligaste i alla historiska samhällen även det svenska har varit att slaveri är funktionellt och socialt acceptabelt: vissa förtjänar att leva i ofrihet.Pressröster om boken:Slaveriets historia är en komprimerad och uppdaterad version av Dick Harrisons trilogi om slaveri som gavs ut under åren 2006 2008. Boken är unik i sitt slag, och dessvärre ännu brännande angelägen år 2015.»En välskriven och spännande skildring av hur människor plågat varandra från Mesopotamien 1900 f Kr fram till nutid … En av de bästa sakerna med Dick Harrisons bok är att den tar upp slaverimotstånd genom historien. Det har alltid funnits slavar som rymmer, strejkar, organiserar sig eller om alla andra möjligheter tråkigt nog är tömda slår en yxa i skallen på sin ägare.« Aftonbladet»Lundaprofessorns flyhänta översikt … Folkbildaren Harrison har rätt: Slaveriet försvinner inte av sig självt .« Sydsvenskan»Som vanligt är Harrison noggrann och utförlig. Han redogör pedagogiskt, lärt men ändå lättläst för hur slaveriet har tett sig på jordens alla kontinenter från forntiden och antiken, fram till dags dato med dagens människohandel … oerhört viktig bok.« Skånska Dagbladet»Slaveriets historia är en välskriven översikt av en dyster verklighet, djupt upprörande, djupt engagerande. Om vi någonsin ska kunna besegra slaveriet, behövs böcker som denna.« Kristianstadsbladet»En bred och läsvärd översikt över en mörk historia … skrämmande läsning … tyvärr fortsätter slaveriet också in i vår egen tid och detta får också sin belysning i boken.« Hemmets Vän

»Lockar till sträckläsning. Kapitlen är välavgränsade och greppbara, översiktliga men samtidigt tryfferade med väldokumenterade specifika exempel som levandegör historien stimulerande läsning för historieintresserade.« BibliotekstjänstDigerdöden, också kallad svarta döden eller den stora döden, härjade i Europa under medeltiden och dödade i genomsnitt var tredje person. I stort sett alla som smittades av farsoten gick en säker död till mötes. Historikern Dick Harrison skildrar med inlevelse denna fruktansvärda farsot. Skickligt varvar författaren avgörande händelser med enskilda personöden. Han berättar om hur sjukdomen uppstod och hur den spreds mellan länder. Vi möter hjältarna, som med livet som insats, försökte bota gamla och unga som smittats. Hur påverkades Sverige och länderna i Norden? Vad var det som till slut fick stopp på digerdödens framfart? Och varför kallas digerdöden ofta för svarta döden?Fler pressröster om boken:»Mycket läsvärd.« Tidskriften Socialpolitik»Böckernas korta format gör de stora händelserna behagligt lättillgängliga och innehållet bygger på grundlig forskning. Harrison får också till en fin balans mellan torr statistik och rörande ögonvittnesskildringar.« Sydsvenskan»Lättläst med mängder av citat från ögonvittnen och andra samtida berättelser, lite som att läsa en spännande roman. När han populariserar historia är Harrison medryckande ... « Universitetsläraren