What is politics? What is a novel? In the mid 18th century these questions were still unresolved. The study exploits this state of affairs for closer investigation of the convergence between genre theory and political theory. It takes its bearings from the "genre negotiations" to be found in the novels of Wieland and Jean Paul, disquisitions in which these authors attempt to arrive at conclusions about the political and poetological conditions under which they are writing. In terms of the history of the (German) novel, the background is formed by the transformations undergone by the 'Staatsroman' (political novel) genre on the threshold from the Baroque to the modern age.
Få byer er så preget av historien som Berlin. Men sporene etter fortiden i den tyske hovedstaden er ofte vanskelige å lese. I Berlin. Byen og historien tar Helge Jordheim oss med til dagens Berlin - og samtidig ned i historien. Gjennom fire vandringer på kryss og tvers av Berlin presenterer Jordheim 37 steder, forteller deres historie, og viser hva stedene kan lære oss om fortid og framtid, bygninger og byliv. Resultatet er en unik bok: En byguide som ikke ligner noen annen, en enestående introduksjon til Berlins og Tysklands historie, og en rik refleksjon over tid, forandring og minne. Like givende enten du leser den fra perm til perm eller bruker den som inngang til utvalgte steder eller vandringer - en gave til alle med interesse for Berlin, og for byens mangfoldige og dramatiske historie. Helge Jordheim er professor i kulturhistorie ved Universitetet i Oslo, med tysk litteratur og kultur som et av sine spesialfelt.
"En ambisiøs, spennende og morsom bok. En glimrende innføring i humanioras forskningstradisjoner." Hva kjennetegner menneskene? Hva er det menneskelige? Hva er mulighetene for menneskelig erkjennelse? Disse spørsmålene utgjør noe av kjernen i de humanistiske fagene."Humaniora. En innføring" vil vise både bredden og mangfoldet i humanistisk forskning og det som binder fagfeltene sammen. Forfatterne beskriver den vitenskapelige praksisen, møtet med forskningsobjektene i humaniora, og folder ut de vitenskapelige problemstillingene. Fremstillingen er problematiserende og utfordrer leseren til selvstendig refleksjon. Arbeidsoppgaver følger hvert kapittel.Boken gir en innføring i å tenke vitenskapelig på det humanistiske forskningsfeltet. Den er ment til undervisning på det første studieåret ved universiteter og høhskoler, men den kan leses med utbytte av alle andre som er interessert i tenkningen om det menneskelige og i kunnskapen om kultur, språk og historie.I 2. utgave er feil rettet."En ambisiøs, spennende og morsom bok. En glimrende innføring i humanioras forskningstradisjoner. Og en framvisning av humanioras relevans i en kompleks og globalisert verden." Trine Syvertsen, professor i medievitenskap og dekan ved det humanistiske fakultet, Universitetet i Oslo
At the beginning of the twenty-first century, the vocabulary of civility and civilization is very much at the forefront of political debate. Most of these debates proceed as if the meaning of these words were self-evident. This is where Civilizing Emotions intervenes, tracing the history of the concepts of civility and civilization and thus adding a level of self-reflexivity to the present debates. Unlike previous histories, Civilizing Emotions takes a global perspective, highlighting the roles of civility and civilization in the creation of a new and hierarchized global order in the era of high imperialism and its entanglements with the developments in a number of well-chosen European and Asian countries. Emotions were at the core of the practices linked to the creation of a new global order in the nineteenth century. Civilizing Emotions explores why and how emotions were an asset in civilizing peoples and societies - their control and management, but also their creation and their ascription to different societies and social groups. The study is a contribution to the history of emotions, to global history, and to the history of concepts, three rapidly developing and innovative research areas which are here being brought together for the first time.
Vinteren 1872 holder den da 26 år gamle Friedrich Nietzsche fem foredrag i det «Frivillige akademiske samfunn» i Basel, om de tyske utdanningsinstitusjonenes fremtid. Men det som begynner som en dannelseskritikk av først gymnaset, deretter universitetet, blir snart en bredt anlagt kultur- og ideologikritikk, der lærere, journalister og kunstnere får unngjelde for sitt svik mot den «sanne» dannelsen. Oversatt og med etterord av Helge Jordheim.
Hva er forholdet mellom tekst og historie? Hvordan preges tekstene vi skaper av tida de tilhører? Hvordan griper tekstene selv inn i historien? Denne boka tilbyr både viktige modeller for historisk tekstlesing, og en reise gjennom historiens tekster. Spørsmålene om relasjonene mellom tekst, tid og rom er noen av de eldste i humanvitenskapene, og de er like avgjørende i dag. "Tekst og historie" er en introduksjon til historisk lesing av tekster, skrevet av en gruppe forskere med bakgrunn fra litteratur, tekstvitenskap, lingvistikk og historie. Gjennom konkrete teksteksempler drøfter boken de viktigste begrepene på feltet, og gir et originalt innblikk i de forskjellige fagtradisjonenes perspektiver. Slik tilbyr boka både viktige modeller for historisk tekstlesing, og en reise gjennom historiens tekster selv, fra hieroglyfene til Aftenposten, fra 1700-tallets romaner til statsministerens nyttårstale. Boken retter seg både mot studenter og forskere i de humanistiske fagene, og et allment lesende publikum. Forfatterne utgjør forskergruppen Tekst/historie ved Universitetet i Oslo. "La [det] vere sagt med eing gong (...) dette prosjektet har begeistra denne bokmeldaren." Sissel Rosland i Nytt norsk tidsskrift 2 - 2009
Jens Bartelson; Henrik Berggren; Staffan Carlshamre; Marcia Sá Cavalcante Schuback; Kristina Fjelkestam; Torbjörn Gustafsson Chorell; Stefan Helgesson; Alf Hornborg; Peter Jackson; Helge Jordheim; Dan Karlholm; Claudia Lindén; Hanna Meretoja; Jerry Määttä; Anders Olsson; Johan Redin; Hans Ruin; Fredrika Spindler; Jayne Svenungsson
Vi lever alla omgivna av ett förflutet som på olika sätt påverkar nuet. Men hur ska vi förstå det förflutnas fortsatta verkan och närvaro i samtiden? Inom historieteori diskuterades länge frågan om vi kan veta något med säkerhet om det förflutna. Men under senare decennier har intresset snarare riktats mot de olika sätt på vilka det förflutna finns kvar och formar de efterkommande. En dåtidsorienterad historieskrivning har fått ge plats åt en som rör sig i relationer mellan olika tidsliga dimensioner. I takt med att den historiska tiden historiseras väcks nya frågor: Är det meningsfullt att tala om en sammanhängande fortskridande tid eller bör vi snarare tänka oss flera parallella, multipla och korsande tider? Hur ska vi förstå historisk tid efter att framstegstanken själv alltmer kommit att framstå som en konstruktion? Frågor om vår egen plats i ett historiskt landskap öppnar för nya sätt att tänka det historiska och att historisera, där genealogiska, arkeologiska, dekonstruktiva, konstellativa och andra former av motläsningar tycks öppna nya och olikartade dörrar till det förflutna, i dess skilda gestalter och verkligheter. "Den historiska tidens former" är den första fristående delen i trebandsverket "Historiens hemvist". Den samlar nitton forskare inom skilda ämnen som behandlar frågor om historiens slut, hemsökelser och gengångare, döda och odöda, postapokalyps och messianism, exil, narrativitet och genealogi, polytemporalitet, anakronism och tidens mångfaldigande. Sammantaget bidrar den till att ge nya kartor över det samtida historiska medvetandet i dess struktur och förvandling. Volymen är redigerad av Victoria Fareld, forskare i idéhistoria vid Stockholms universitet, och Hans Ruin, professor i filosofi vid Södertörns högskola, båda knutna till forskningsprogrammet "Tid, minne, representation".
Kim Salomon; Anders Ekström; Johan Fornäs; Bengt Gustafsson; Karin Gustavsson; Erik Hedling; Carl-Göran Heidegren; Jan Hjärpe; Kristina Jennbert; Helge Jordheim; Thomas Kaiserfeld; Leif Lönnblad; Anders Palm; Hans Ruin; Johan Stenström; Henrik H. Svensen; Carl Troein; Johan Östling
Humanistiskt och naturvetenskapligt orienterade forskare har inte samma erfarenheter av tidsbegreppet. Likväl finns tangeringspunkter. Frågor om vad tid är, hur den konceptualiseras, vad den betyder och hur dess parametrar utstakas av naturen är intrasslade i varandra. Och perspektiven är otaliga. Naturvetenskapens tid är objektiverad och förrumsligad, medan litteraturen också fångar den tid vi som människor är och lever i. Mekaniskt mätt tid är endimensionell och objektiv medan upplevd tid är mångdimensionell och subjektiv, samtidigt som livscykelns fysiologiska dimension genomsyrar våra sociala liv. I alla dessa processer finns och verkar således tiden, men att medvetet tänka på den är, så vitt vi vet, ett privilegium för människan. Tanken med denna tvärvetenskapliga antologi, med bidrag av forskare inom fysik, geologi, sociologi, etnologi, historia, idéhistoria, litteraturvetenskap och filmvetenskap, är att greppa tiden i dess komplexitet och stimulera till dialog mellan olika synsätt och vetenskapsdiscipliner. Läs om tidsskildringar i historiska tv-dramer, om den tidsperiod som numera kallas för antropocen, om rumtid och tidsaktivism, om tid som mäts av den märkvärdiga "tiotusenårsklockan", om tiden i mikrokosmos och tiden i rymden både den faktiska rymden och den som skapades av Harry Martinson.
Johan Östling; Erling Sandmo; Andres Ahlbäck; Erik Bodensten; Kajsa Brillkman; Isak Hammar; Laura Hollsten; Susann Holmberg; Helge Jordheim; Camilla Ruud
Historians have long been interested in knowledge - its nature and origin, and the circumstances under which it was created but it has only been in recent years that the history of knowledge has emerged as an academic field in its own right. In Circulation of Knowledge, a group of Nordic scholars explore a range of theoretical and methodological approaches to this new and exciting area of historical research. The question of knowledge in motion is central to their investigations, and especially how knowledge is transformed when it circulates between different societal arenas, literary genres, or forms of media. Reflecting on twelve empirical studies, from sixteenth-century cartography to sexology in the 1970s, the authors make a significant contribution to the growing international research on the history of knowledge.
