Kirjahaku

Det har skrivits mycket om Sverige och Kina, inte minst om ostindiehandeln under 1700-talet och en hel del om svenska upptäckare och forskare under Sven Hedins tidevarv. Några böcker handlar om 60-tals maoismen. Men hittills har det inte funnits någon bok som täcker hela historien om de svensk-kinesiska förbindelserna. Kina behöver ingen presentation. Vad landet spelar för roll idag vet vi. Det har blivit en ekonomisk supermakt med intressen över hela världen. Nu om inte förr måste vi studera dess historia och nutid, inklusive våra egna relationer österut. Sveriges förbindelser med Mittens rike är en krönika av äventyr som sträcker sig över fyra århundraden. Under stormaktstiden, då enstaka svenskar seglade till Östasien kunde ingen ana att Kina i en framtid skulle bli en mycket viktig svensk exportmarknad med IKEA i varje stad. Boken skildrar möten mellan människor på ömse sidor som upplevt motparten som mycket annorlunda. Stämningslägena har skiftat dramatiskt: beundran har följts av skräck. Författaren Ingemar Ottosson är docent i historia vid Lunds universitet och har mångårig erfarenhet som forskare och lärare, i Sverige och Kina. Boken är rikt illustrerad.

I Makt och skönhet gör vi en resa till sex europeiska huvudstäder under en tid då det pågick pandemier och folk fick sitta i karantän, en tid när det rasade konflikter mellan stormakterna i Europa och många var bekymrade över att priserna bara steg. Det kan låta som våra dagar, men det rör sig om 1700-talet. Den europeiska kartan på den tiden var som ett lapptäcke av stora och små territorier. Man hade ännu långt kvar till vår standardiserade värld länderna använde inte ens samma kalender för att räkna tiden. Och det var en epok med gott om udda personligheter, som Vivaldi, Casanova och doktor Samuel Johnson. Då som nu strävade människor efter makt, men de fascinerades också av skönhet, i musik, konst och arkitektur. Vår bild i dag av 1700-talet handlar mycket om Frankrike, och det är förståeligt. Ett starkt franskt kulturellt inflytande märktes över nästan hela Europa, och svenskarna försökte vara Nordens fransmän . Men genom att bara rikta blicken mot Paris och Versailles riskerar vi att missa åtskilligt av den europeiska historien under seklet. Därför ska vi hålla oss på avstånd från den franska huvudstaden och resa till en rad andra metropoler spridda över Europa: det nygrundade Sankt Petersburg, alpstaden Salzburg där Mozart föddes, karnevalernas Venedig, det exotiska Konstantinopel, och så Lissabon som upplevde seklets värsta naturkatastrof. Som final beger vi oss till ett London där man just börjat dricka te och där Joseph Haydn skissar på sin hundrafjärde symfoni.Författaren är Ingemar Ottosson, docent i historia vid Lunds universitet och gästprofessor vid Meiji University i Tokyo.

Sett till antalet deltagare var andra världskrigets främsta skådeplats inte Europa utan östra Asien. Ändå har det bara skrivits sparsamt om temat Sverige och andra världskriget i Japan, Kina och Sydöstasien. Få känner till något om vilken politik Sverige förde i regionen och vilken roll svenskar (inte bara Sven Hedin) spelade där borta. Ett omfattande arkivmaterial har under många år väntat på att utforskas. 1930-talets Sverige utvecklades till en målmedveten exportnation och hade viktiga kommersiella intressen i när och fjärran. Det handlade med både Kina och Japan. Svenska samfund bedrev dessutom kristen mission i Östern. Men under decenniet försämrades världsläget successivt. Allt började med en mindre incident i Manchuriet, som styrdes av en kinesisk krigsherre. Militärer tog makten även i Japan och inledde en expansionspolitik som tog sikte på Kina och de västerländska kolonierna i Sydöstasien. Den uppseglande konflikten vid Stilla havet hotade både svensk mission och export. Uppträdde Sverige som neutralt även i Asien under andra världskriget? Vilka insatser gjorde svenskar, och kunde vårt land fortsätta med handel och sjöfart mitt under brinnande krig? Vad tyckte Torgny Segerstedt om Japan? Och är det sant att Tokyo till sist gjorde fredstrevare via Sverige? Dessa frågor får sitt svar i boken.Ingemar Ottosson är docent i historia vid Lunds universitet och har mångårig erfarenhet som gästprofessor vid lärosäten i Japan och Kina.

Efter opiumkriget på 1800-talet «öppnades» Kina och Japan med våld för utrikeshandel på västerländska villkor. De europeiska nationerna och USA fick rätt att bestämma tullsatserna i Fjärran Östern, och deras medborgare medgavs möjlighet att slå sig ned i så kallade fördragshamnar. Det var kuststäder där västerlänningarna grundade egna kommersiella bosättningar med immunitet från lokala lagar. Till deras skydd stationerades truppstyrkor i Kina och ett tag även i Japan. Bland de avtalsslutande makterna fanns Sverige. Enstaka svenskar bodde också i Östern. De viktigaste fördragshamnarna var Shanghai och Yokohama, som växte till storstäder och härbärgerade omfattande västerländska enklaver. De vita invånarna var privilegierade och hängav sig åt en kolonial livsstil. De tog med sig åtskilliga kulturella företeelser hemifrån, bland annat en tidningspress. Eftersom fördragshamnarna dominerades av brittiska intressen utkom de flesta av dessa lokaltidningar på engelska. Jag har valt att studera inflytelserika «North China Daily News» respektive «Japan Gazette» under perioden 1880-1894. Den kan kallas för fördragshamnarnas middagshöjd. Tidningarna lovsjöng frihandel. I Kina innefattade det obehindrad opiumimport. I övrigt slogs tidningarna för klassiska liberala idéer - samtidigt som de intog en förmyndaraktig hållning gentemot sina värdländer och pläderade för att få behålla sin egen särställning. Man kan sammanfatta budskapet såsom «frihet, framsteg - och apartheid». Det är en bortglömd historia som här för första gången presenteras på svenska.

Historien om Sidenvägen, den viktiga länken mellan öst och väst, speglar människans drömmar om rikedom och välstånd. Genom heta öknar och över farliga bergspass färdades karavaner med mängder dyrbara varor. Främst eftertraktat var siden, det legendariska tyg som kunde få härskare att tömma sina skattkammare och gå ut i krig. Det fanns också en marin sidenväg runt Indiens kuster. Under ett millennium var detta system av förbindelselänkar grundvalen i en världsekonomi. Den gjorde Asien till världens framsida och fick européer som Marco Polo att resa österut.I denna bok berättar historikern Ingemar Ottosson om försvunna imperier, spridningen av idéer och bortglömda språk. Detta är historien om globaliseringens framväxt, från forntidens trevande försök fram till nutidens mest omtalade projekt, den Nya Sidenvägen.

"Shogun" var titeln på Japans ledare under nästan 700 år. Från medeltiden fram till andra halvan av 1800-talet låg den verkliga makten hos shogunen – även om han formellt alltid stod ett pinnhål under kejsaren.Shogunerna förfogade över tungt rustade krigare och mer eller mindre pålitliga vasaller. Med fast hand styrde de Japan genom mongolernas anfall, inbördes konflikter, de portugisiska missionärernas ankomst och amerikanernas militära hot. Ämbetet överlevde flera farliga kriser och utvecklades med tiden från att innehas av generaler på slagfältet till förutsägbara byråkrater.Historikern Ingemar Ottosson skildrar en fascinerande historia om makt, svek och lojalitet. I berättelsen möter vi framstående shoguner och deras familjer, fria samurajer, krigiska munkar och inflytelserika konkubiner. Boken är den första i sitt slag på svenska.

Morgonen den 6 augusti 1945 fällde USA den första atombomben över den japanska industristaden Hiroshima, tre dagar senare släpptes nästa över Nagasaki. Omkring 200 000 människor dog som en följd av attackerna.Andra världskriget tog en ände med förskräckelse, och ett nytt kapitel i mänsklighetens historia inleddes. Det är hittills enda gången som kärnvapen har använts i krig, och sedan de ödesdigra sommardagarna lever människan under hotet att historien ska upprepa sig.Vad sade amerikanska folkrättsexperter om beslutet att använda atombomber? Vad visste man om radioaktivitetens skadeverkningar? Varför fälldes två bomber och inte en? Hade Japan försökt inleda fredsförhandlingar?I denna bok berättar Ingemar Ottosson om hur olika händelser, steg för steg, ledde fram till ett förödande beslut.