Kirjahaku

Spanska tänkare under 1900-talet beskriver den snabba förändring som spanskt intellektuellt liv har genomgått under 1900-talet genom att ställa fem berömda tänkare i fokus: Miguel de Unamuno, José Ortega y Gasset, María Zambrano, Eugenio Trías och Fernando Savater. Genom Inger Enkvists levande och engagerade genomgång av tänkarnas livsverk och miljöer får vi en djupare förståelse för moderna spanska intellektuellas villkor, självbild och filosofiska traditioner. Inger Enkvist är professor i spanska vid Lunds universitet.

Hur skulle den svenska lärarutbildningen kunna reformeras för att minska lärarbristen och höja elevresultaten? Enligt nya beräkningar kommer Sverige att år 2033 lida brist på 45 000 lärare om inget görs åt situationen. Det gäller inte bara att rekrytera fler till alla lärartjänster, utan också att få de mest lämpliga personerna att utbilda sig till lärare. För att fler och mer kvalificerade personer ska lockas till yrket måste lärarutbildningen i Sverige reformeras omedelbart. Inger Enkvist har samlat övertygande bevis för att en förändring är nödvändig. Hon har studerat hur lärarutbildningen ser ut i flera länder som inte har svårt att rekrytera skickliga lärare och där eleverna uppvisar goda resultat. De kunskaperna använder hon till att ge konkreta förslag till en reform av den svenska lärarutbildningen. Inger Enkvist är professor emerita i spanska vid Lunds universitet. Hon har tidigare arbetat som högstadie- och gymnasielärare och har följt utvecklingen i svensk utbildning i flera decennier. Bland hennes tidigare publikationer finns Feltänkt en kritisk granskning av idébakgrunden till svensk utbildningspolitik (2000) och De svenska skolreformerna 1962 1985 och personerna bakom dem (2016). På Dialogos har hon varit medförfattare till Kunskapssynen och pedagogiken varför skolan slutade leverera och hur det kan åtgärdas (2017).

Det finns i västvärlden idag två starka filosofiska och ideologiska inriktningar, postmodernismen och socialkonstruktivismen, som menar att kunskap är osäker och föränderlig, att skolan inte bör lägga lika mycket kraft som tidigare på att lära ut "skolämnen" utan att det brådskande är att skapa ett jämlikt och hållbart samhälle. Vägen till det målet sägs gå genom att eleverna arbetar i grupp med olika projekt, vilket också antas förbereda dem för att delta aktivt i ett demokratiskt samhälle. Det läggs mindre tid på läsning och skrivning, och lärarnas roll är att stödja snarare än att undervisa.Fungerar idén? Kunskap i kris studerar hur Sverige, som tidigare hade en god utbildningsstandard, steg för steg har låtit ideologiska element tränga ut ämnesstudier. I namn av att modernisera skolan och anpassa den till det moderna arbetslivet har utbildningssystemet givit allt större plats åt aspekter som jämlikhet, multikulturalism, genusteori och hållbar utveckling.Samtidigt säger experter från olika fält att för att kunna tänka på ett oberoende och effektivt sätt behövs både ett utvecklat språk och en bred kunskapsbas, dvs. om eleverna ägnar mindre tid åt att tillägna sig ämneskunskaper och åt att utveckla sitt språk genom läsning och skrivning är detta negativt både för eleverna som individer och för samhället. Inger Enkvist är professor emerita i spanska vid Lunds universitet och deltar i utbildningsdebatt sedan många år. Några av hennes titlar är Feltänkt. En kritisk granskning av idébakgrunden till svensk utbildningspolitik (2000), De svenska skolreformerna 1962-1985 och personerna bakom dem (2014) och Ny lärarutbildning nu! (2020).

Varför har Sverige problem med utbildningen? God utbildning och dålig. Internationella exempel visar genom jämförelser med andra länder vilka förändringar som bör vidtas i Sverige. De goda exemplen hämtas från Finland och länder som Japan och Kina och de dåliga bland annat från ytterområdena till de stora städerna i Frankrike. USA får vara exempel på både god och dålig utbildning. I länder där utbildningen fungerar bra samverkar elevernas ansträngningar, föräldrarnas stöd och lärarnas skicklighet.Hur ser god utbildning ut rent praktiskt i klassrummet? Exempel ges från matematik, naturvetenskap, historia, svenska och främmande språk. God ämnesinlärning ger samtidigt specifika ämneskunskaper och god förmåga att hantera språket. Systematisk utbildning är speciellt viktig för invandrarelever.Boken vänder sig till lärare, journalister, politiker och föräldrar.Inger Enkvist är en välkänd debattör i ämnet med ett flertal verk tidigare publicerade, bland annat som redaktör för de mycket uppmärksammade Feltänkt och Skolan - ett svenskt högriskprojekt.

Få svenskar vet hur Sverige, som tidigare hade en god utbildningskvalitet, har hamnat i dagens situation med sjunkande PISA-resultat. I denna bok undersöks de politiska beslut som steg för steg har lett skolan bort från kunskaper som mål till att prioritera social samvaro. Från beslutet om obligatorisk sammanhållen grundskola 1962, via Läroplan för grundskolan 1969, SIA-reformen 1976, Läroplan för grundskolan 1980 och Lärarutbildningsreformen LUT 1985 har Sverige steg för steg infört en skolideologi utan att ha bevis på att det som infördes var bra. De personer som stod bakom besluten beskrivs, och det förvånande är att personer utan speciell sakkunskap har fått ha ett stort inflytande över svensk skola. Alla vuxna svenskar i yrkesverksam ålder har formats av de här besluten.Inger Enkvist hörde själv till de sista årskullar i Sverige som fick gå realskola och gymnasium som ledde fram till studentexamen. Vid lärarhögskolan fick hon som mycket ung lärarkandidat Läroplan för grundskolan 1969 som huvudbok, och som lärarrepresentant vid ett högstadium satt hon i en grupp och diskuterade med rektor hur SIA-reformen om skolans inre arbete skulle tillämpas vid den egna skolan. Hon har iakttagit på nära håll hur den systematiska förstörelsen av svensk skola gått till.Boken ingår i det av Axel och Margaret Ax:son Johnsons stiftelse finansierade forskningsprojektet Arvet efter 1968 . I åtta specialstudier, där Enkvists är en, behandlas skilda aspekter av hur 1968 års idéer och individer påverkade svensk politisk diskussion och samhällsinstitutioner i Sverige, som utrikesdepartementet, skolan och kyrkan. Vetenskapliga forskningsledare har varit Lennart Berntson och Svante Nordin, stiftelsens forskningskoordinator Peter Luthersson.

Upptakten till det spanska inbördeskriget (19361939) började redan 1931 när den spanske kung Alfons XIII lämnade landet. Under den fem år långa perioden ledde misslyckade reformer och ökande folkligt missnöje till en allt större polarisering i det spanska samhället konflikter som 1936 utmynnade i öppet krig. Men, i den spanska historieskrivningen har den segrande sidan ofta hårdhänt redigerat historieskrivningen. Det gäller både Francoregimen och i dagens Spanien där okänt för många svenskar särskilda lagar reglerar vad man får skriva om spansk historia. I boken En demokrati utan demokrater skildrar Inger Enkvist de dramatiska händelser som ledde fram till inbördeskriget men inte kriget i sig. Med hjälp av nya rön från spanska och utländska historiker och eget forskningsarbete i Spanien, försöker hon klargöra vad som egentligen hände under dessa år när allt som kunde gå fel också gick fel. I boken rivs de kulisser som de olika sidorna velat resa kring sitt eget eftermäle för detta var en orolig och brutal tid, med oförsonlig våldsamhet från alla parter. Ingen Enkvist är professor emerita i spanska vid Lunds universitet. Hon har tidigare (på annat förlag) bland andra utkommit med boken Erövringen av Amerika. Spanien och nya världen 14921600 (NoK) och Spanska tänkare under 1900-talet (Thales). En demokrati utan demokrater är hennes första bok på Bokförlaget Augusti.