Kirjahaku

This is the first volume of field work, based on western ethnological standard, about the Kazakhs of Kazakhstan since Alfred E. Hudson's work published in 1938. Based on fieldwork conducted throughout the region, the various articles reflect the contemporary life of rural and urban Kazakhs. A common theme is the socio-cultural aspects of how their way of life has changed since independence.

This is the first volume of field work, based on western ethnological standard, about the Kazakhs of Kazakhstan since Alfred E. Hudson's work published in 1938. Based on fieldwork conducted throughout the region, the various articles reflect the contemporary life of rural and urban Kazakhs. A common theme is the socio-cultural aspects of how their way of life has changed since independence.

Tusen år av invandring. Svensk historia ur ett invandrarperspektiv Författare: Ingvar Svanberg, Mattias Tydén I denna bok skildras den svenska historien ur ett invandrarperspektiv. Från vikingatidens främmande köpmän och missionärer hamnar vi i medeltiden, med dess starka inslag av tyska handelsmän och hantverkare. Att den svenska nationalstaten byggdes upp under Gustav Vasas tid är väl känt, men kanske inte att detta i stor utsträckning skedde med utlänningars hjälp. Sveriges stormaktsvälde under 1600-talet var en kosmopolitisk skapelse. Under denna tid importerades tekniskt och kulturellt kunnande i en väldig omfattning; såväl "den svenska musikens" som "det svenska måleriets" fader hade invandrarbakgrund. Under 1700- och 1800-talen gav britter viktiga impulser till Sveriges industrialisering, och den judiska invandringen vitaliserade bland annat kulturlivet. Vårt århundrade har dominerats av en arbetskraftsinvandring, utan vilken välfärden knappast varit möjlig. Men Tusen år av invandring behandlar också de motsättningar som uppstått genom seklerna i spåren av kulturmötena; våra dagars konfliktämnen är ingalunda nya. Boken är rikt illustrerad.

Vad visste Sverige om Förintelsen? Frågan besvaras i denna bok, där de samtida källorna får tala. Genom att redovisa vad som skrevs i tidningar, tidskrifter och böcker kan författarna belägga att det fanns goda förutsättningar för att följa de tyska judeförföljelsernas upptrappning. Hösten 1942 skildrade svensk press vad som redan då kallades "utrotningskriget mot judarna". De samtida texterna kommenteras av författarna som också beskriver den tyska förintelsepolitikens olika steg, och diskuterar de svenska reaktionerna: svårigheten eller motviljan att ta till sig informationen, den restriktiva flyktingpolitiken men också rösterna som höjdes mot likgiltighet och passivitet. Boken ger på detta sätt en samlad översikt över den svenska hållningen 1933-1945. Ingvar Svanberg är etnolog och Mattias Tydén historiker. Sverige och Förintelsen fick stor uppmärksamhet då den utkom första gången 1997 och nominerades till Augustpriset i fackboksklassen.

Vi föreställer oss gärna att det alltid funnits en utbredd ormskräck som inneburit att alla ormar utan vidare dödats. Eller att människor visat en oförsonlig avsky för de räliga paddor som hållit till i gårdens närhet. I själva verket var förhållandet till dessa ormar, ödlor, grodor och salamandrar i äldre tid mer komplext vilket återspeglas i en rik uppsättning av benämningar för dessa djur. Många bönder tyckte om att ha ormar på gården eftersom de skänkte dem lycka. Man undvek att skada en groda eller padda som kom i ens väg. Det var djur man ofta värnade om. Samtidigt förstod man att dra nytta av dessa djur i vardagen. Ormar och grodor kunde exempelvis komma till användning i folklig bot. Grodorna höll dricksvattenkällorna rena och i sydligaste Sverige uppskattade man vissa grodarters sång. Grodornas vårkonserter fick till och med tjäna som märke för olika aktiviteter. Utifrån ett etnobiologiskt och kulturhistoriskt perspektiv berättar Ingvar Svanberg om den folkliga kunskapen om groddjur och kräldjur i det förindustriella Sverige. Här får vi möta bland annat tomtormar, äspingar, skrattabborrar och hasselgrodor. Med utgångspunkt i uppgifter från 1600- och 1700-talet framträder en mångfacetterad bild av människans relationer till dessa djurgrupper.

Kunskapen om fåglar i det äldre bondesamhället var ofta knutet till ramsor, rim och andra språkliga uttryck, som var viktiga i en tid när man lade märke till fåglars olika läten och uppförande för att få förebud om kommande händelser, skördeutfall och väderlek. Kunde man tyda lätet eller beteendet rätt trodde man sig kunna förutsäga framtiden i närmiljön. Detta är en bok om den folkliga diktkonst som människor skapat utifrån fåglarnas läten, med andra ord härmdiktning eller tolkningspoesi. Ramsorna kan i dag ses som folkloristiska kuriositeter, men röjer ett folkligt fågelkunnande som inger respekt och vittnar om ett annat samhälle än dagens.Ingvar Svanberg är verksam som forskare vid Uppsala universitet. Han är en produktiv författare med ett stort antal böcker i en rad olika ämnen, bland annat etnobiologi, djurens kulturhistoria och interreligiösa relationer.

Boken, som ges ut i en tredje upplaga, är en rik skildring av folklig ornitologi i Sverige. Vi möter ett myller av namn och platser. Här ges inte bara svar på hur en fågel använts, benämnts eller uppfattats, utan också om när, var och av vem informationen har getts. I det förindustriella Sverige var ett visst mått av fågelkunnande nödvändigt för att klara av tillvaron. Man lade märke till de olika fåglarnas uppträdande, eftersom man menade sig kunna utläsa stundande händelser, väderlek, årsväxt eller rent av krig utifrån detta. Och på fåglarnas läten trodde man sig kunna tyda dolda budskap. Författaren tränger ner i tidsdjupet och studerar den folkliga ornitologin under 1700-talet och det tidiga 1800-talet. Här framträder en omfattande och sofistikerad fågelkunskap. Ingvar Svanberg har tidigare givit ut flera böcker inom den i Sverige relativt nya disciplinen etnobiologin, det vill säga studiet av människans bruk av och föreställningar om växter och djur i det förindustriella samhället. På Dialogos Förlag har han tidigare utgivit bland annat: Siskeburar och guldfiskskålar. Ur sällskapsdjurens kulturhistoria (2001), Däggdjur i svenskfolklig tradition (2007), Groddjur och kräldjur i svensk folklig tradition (2009) och Folklig botanik (2011)

I alla tider har föreställningar knutits till vilda och odlade växters undergörande och läkande kraft. Träd, gräs, örter och ormbunkar har spelat en viktig roll vid såväl kyrkliga som världsliga festligheter, vid uppvaktandet av det motsatta könet och som hjälpmedel för att förutsäga framtiden. Dessutom har de använts för ändamål som i dag ofta fallit i glömska: som livsmedel, kryddor, djurfoder, kosmetika, byggnadsmaterial, redskap, textilier, leksaker med mera. Denna bok är något av en etnobiologisk bibel. Med hjälp av ett rikt källmaterial ur botaniska inventeringar, folkminnessamlingar, reseberättelser och topografiska skildringar har Ingvar Svanberg skrivit en uppslagsbok som ger svar på det mesta om vår folkliga flora. Ingvar Svanberg har givit ut en rad böcker i ämnet etnobiologi, det vill säga studiet av människans bruk av och föreställningar om växter och djur i det förindustriella samhället.Den andra upplagan är en omarbetning och uppdatering av utgåvan som kom ut 2011.