Kirjahaku

Orden som kom ur schamanens mun var starka och hördes långt in i djungeln. Aporna och fåglarna, liksom människorna blev tysta, stumma av skräck över styrkan i schamanens ord, när han vräkte ur sig förbannelsen, som i slutändan drabbar Theo och Ramona. De har genom en liten mayafigur färdats genom tiden till mayafolkets stad Palenque i Mexiko på 600-talet e.Kr, där de genast drabbas av schamanens vrede. I Mayafolkets Hemlighet får du ta del av mayafolkets visdom och deras fantastiska kultur. En bok som överraskar från första till sista sidan och håller dig fångad i ett järngrepp. "Kimselius är en mycket skicklig spänningsförfattare!" Eli läser och skriver. "Har precis läst klart Mayafolkets Hemlighet. WOW vilken bra bok!!!" Jessica Bengtsson "Om ni mot all förmodan har missat Kim M Kimselius böcker om Theo och Ramona bör ni omedelbart lägga beslag på någon av dessa och påbörja er egen historiska resa. Spänning blandat med fakta är ett vinnande koncept. Kimselius ger språket liv och du flyger fram genom sidorna. Läsbart och läsvärt. Med stor möjlighet till faktafördjupning. Jag verkligen älskade varje sida i Mayafolkets Hemlighet!" Rektor och bloggaren Mia Bark på Bachattention "En bok som säkert gör ungdomar nyfikna på en kultur som mot alla odds till en del finns kvar än i dag." BTJ, lektör Eva Bjärlund "Väldigt lättläst och spännande från start!" Bohusläningen "En guldgruva för dagens historielärare!" Bokparet "Måste sträckläsas!" Lektör Ingela Svensson "Som alltid bjuder Kim sina läsare på en spännande blandning av myt, fiktion, fantasi och historia, presenterat i miljöer som vittnar om hennes noggranna researcharbete och kunskap om de tider och platser där bokens händelse utspelar sig. Fil.mag. Kristina Fridensköld "Mayafolkets Hemlighet är en bok som fick min fantasi att flöda och gav mig en känsla av att magi är möjligt!" Lektör Roxana Kaboli Kim M Kimselius historiska äventyrsberättelser om Theo och Ramona är mycket populära och översatta till sex språk. Böckerna är fulla av fakta, samtidigt som de är spännande och svåra att lägga ifrån sig. Dessutom avslutas varje bok med en gedigen faktadel. Många skolor använder Kimselius böcker som temaböcker. Utdrag ur boken: Han såg ned på sin älskade, som låg stel och kall nedanför hans fötter. Han ville skrika högt, låta tårarna spruta och förbanna hela världen, men det var bara det sistnämnda han kunde tillåta sig att göra. Han var stammens schaman, alla såg upp till honom, var till och med rädda för honom. Om han visade ett enda mänskligt drag skulle hans makt över stammen minska. Han fick inte visa sin sorg, men förbanna kunde han göra. Han hade makt att lägga en förbannelse över hela världen om han ville. Han hade kunskapen. Sorgen och ilskan skulle ge hans förbannelse mer styrka och kraft. Han såg ned på den lilla brända, rikt utsirade stenfiguren, som såg mycket liten ut i hans stora hand. Han vände och vred på den lilla färggranna figuren. Armar och ben var rörliga. Han tyckte om just den här figuren med den övervägande blå färgen, det fyrkantiga huvudet och den breda kroppen. Han visste att den skulle komma att tilldra sig extra mycket uppmärksamhet. Inte just nu, men längre fram i tiden, för idag var hans kraft så stor att den sträckte sig över århundraden. Orden som kom ur hans mun var starka och hördes ljuda långt in i djungeln. Aporna och fåglarna, likom människorna var tysta, stumma av skräck över styrkan i schamanens ord, när han slungade förbannelsen över den främmande man som hade dödat hans älskade. Men han lät det inte slut med det, utan lät förbannelsen väva sig vidare i tiden, generation efter generation, för att mannen och hans ättlingar skulle få lida lika mycket som han själv gjorde i denna stund. Till slut tystnade orden. Den lilla figuren i hans hand tyckte skälva, armar och ben ryckte till och lerfiguren såg för ett ögonblick levande ut. Schamanen log, lindade ett intensivt rött tygstycke runt figuren och lade ned det över sin älskades hjärta som aldrig mer skulle slå. Han slog sig ned vid sin älskades huvud och började mässa, medan hans hjälpreda tände rökelser som försatte honom i trans. Hans medvetande for genom tid och rum och såg hur förbannelsen slog till i generation, efter generation. Den sista bild han såg var en ung flicka, med långt mörkt hår, som ivrigt öppnade ett paket och tog upp lerfiguren. Flickan var mycket lik hans älskade och schamanen förstod att med denna flicka skulle förbannelsen till slut lägga sig till ro, men inte förrän den hade utfört hans vilja och slungat fasa och död över även den sista mottagaren: flickan med det långa mörka håret.

Kimberlies första resa till Nya Zeeland blir inte alls vad hon förväntat sig. Istället för tråkiga släktträffar får hon uppleva skrämmande äventyr, när hon ensam ger sig av för att utforska det okända landet. Nya Zeelands natur är inte så ofarlig som hon trodde. En mystisk man dyker oväntat upp och skrämmer henne. Plötsligt inser Kimberlie att hon har gett sig in i något riktigt otäckt som hon inte kan ta sig ur.Första boken i en ny äventyrsserie som utspelar sig på Nya Zeeland.Nya Zeeland, dess mystiska natur och historia skildras i en nervkittlande berättelse. En spännande thriller som tar andan ur läsaren...Du som älskar Kimselius böcker om Theo och Ramona, kommer att ta även Kimberlie och Andy till ditt hjärta och sluka den första boken i den nya serien."Detta är en riktig äventyrsbok och det händer saker hela tiden. En dramatisk inledning och man är fast!" Boktipsaren.se"...En spännande och lättläst historia för vetgiriga läsare..." BTJ, lektör Fia Larsson"En lättläst fakta-fiction berättad i ett högt tempo." BTJ, lektör Magnus Öhrn"Jag rekommenderar verkligen Kimberlieböckerna, och jag längtar väldigt mycket efter fortsättningarna!" Matildas BokhörnaUtdrag ur Kimberlie - Äventyr på Nya Zeeland:Benen ville springa fortare och fortare efter allt resande, och snart sprang Kimberlie det snabbaste hon någonsin kunde i den tunga sanden och vattnet. Plötsligt slog hon foten i en sten och föll handlöst framstupa i vattnet. I samma stund kom en stor våg och sköljde över henne. Hon spottade och fräste när munnen fylldes av vatten. Vågen drog sig tillbaka och Kimberlie satte sig upp. Hon visste inte om det var tårar eller vatten som rann på kinden, men en sak var säker, det gjorde hemskt ont i foten. Innan hon hunnit ta sig upp slog en ny våg över henne. Snabbt höll hon andan för att undvika en ny kallsup.Under språngmarschen hade hon kommit riktigt långt ut i vattnet. Det nådde henne nu ända upp till låren när hon reste sig upp. Hon såg ned på sina blöta kläder och skrattade. Vad skulle mamma säga nu? De hade inte så mycket ombyte med sig eftersom de ville ha minimal packning i bilen...En ny våg sköljde över henne. Det var tur att hon inte hade tagit mer kläder på sig! Nu var det inte så mycket att torka. Hon såg längtande ut mot nästa våg som närmade sig och tänkte: Äsch, jag är ändå våt, sedan slängde hon sig rätt in i nästa stora dyning som kom insvepande mot stranden. Vågen var stark och förde henne en bit tillbaka mot stranden. Hon reste sig snabbt och rusade ut för att möta nästa våg. Den förde henne också en bit tillbaka, men inte riktigt lika långt. Hon rusade ut igen. Nu hade hon vatten ända upp till midjan.Kimberlie guppade upp och ned i takt med vågorna. Än närmare stranden och än längre ut beroende på hur stora vågorna var. Livet var bra underbart!Plötsligt såg hon något komma emot sig i vattnet. Hon ställde sig upp och blev förskräckt när vattnet nådde henne ända upp till axlarna. Hur hade hon kommit så här långt ut? Hon vred på huvudet och såg den avlägsna stranden. Sedan vände hon sig mot det som var på väg mot henne. Även om hon aldrig tidigare i sitt liv hade sett en sådan här livs levande, insåg hon genast vad det var: en hajfena!EN HAJ!Skräcken grep tag i Kimberlie. Det här var inte längre vattenbrynet där hon snabbt kunde sätta sig i säkerhet. Här var det djupt! Vad hade hon egentligen tänkt på när hon gett sig ut i vattnet, alldeles ensam, utan att först ta reda på om här fanns hajar? Stel av skräck såg hon hajen närma sig. I nästa sekund släppte handlingsförlamningen. Hon slängde sig i vattnet och simmade mot land det snabbaste hon kunde. När hon vred på huvudet såg hon hajfenen sticka upp ur vattnet strax bakom henne.Andy vaknade tidigt på morgonen. Det här var sista dagen på sydön. Ikväll eller imorgon skulle de ta färjan tillbaka till norrön och sedan flyga hem till Dunedin. Det hade varit många händelserika och spännande veckor. Han hade inte den minsta lust att åka tillbaka hem till skola och vänner. Han undrade var Kim fanns nu. Han var imponerad av att den svenska flickan pratade så bra engelska, nästan som om hon var en infödd nya zeeländare. Synd att han aldrig skulle få träffa henne igen. Den svenska familjen hade nyligen börjat semestern, för hans del var resan i stort sett över.Han drog håglöst undan gardinen och kikade ut. Men vad nu då?...

Ramona can hardly believe her eyes! She stares at Theo and a sense of dread starts to well upp inside her. What began as an eagerly-awaited school trip to Italy has now turned into a nightmare. The class has just visited the museum in Pompeii, the ruined Roman city that was buried beneath volcanic ash when Mount Vesuvius erupted nearly two thousand years ago. Ramona is feeling queasy from looking at the casts of people who died in the eruption that destroyed the city. Suddenly, a strange sensation comes over her and she sits down to rest. Within minutes, she falls into a deep sleep. When she wakes up, she finds that everything is different. Pompeii is no longer in ruins. The city is bustling with life and Ramona realises that this is Pompeii before the eruption! She also knows that Vesuvius will soon undergo a terrifying transformation. Glowing lava and choking hot ash will come raining don and bury the entire city and its inhabitants. Will she and Theo be able to get away in time? Ramona has no idea when the vulcano will erupt. It could happen in a hundred years' time, in ten years or in ten minutes... Back to Pompeii is Kim M. Kimselius' first book. It has enjoyed great success and beeen translated into many languages and is popular with readers of all ages. Kimselius skilfully brings the history of Pompeii to life and takes the readers on a thrilling journey back in time. It's a book you won't want to put down! "The choking ash that finally and inevitably lays a suffocating blanket over the city is frighteningly described. Back to Pompeii is a good read and a book I would happily put in the hands of any 12-to-15-year-old. (And it wouldnt bore the pants off their parents either.)" Teacher and translator John Nixon "I just finished Back to Pompeii. Wow! What an exciting (and fairly terrifying) story! I would really love to know more about the adventures of Theo, Pluto and Ramona." Dr. Sarah Russell "Has Blekinge got an Astrid Lindgren of its own? Having read Kim M. Kimselius' debut you might start to wonder." Blekinge Läns Tidning. "Brings story to life... Inspiring description of the people and places..." Bohuslänningen Newspaper "A pleasant book of knowledge"... a fun way of learning..." The magazine Mitt Livs Novell "What a success! Kim M. Kimselius' debut 'Back to Pompeii' has reached several thousand copies sold!" The magazin Hemmets Journal "This book is great! Thrilling, amusing, sad and horryfying too - just as a good book should be!" The magazin Allers "The suspense grows through the unexpected turns in the story." Åbo Underrättelse Newspaper, Finland "Back to Pompeii - the most successful book of the year in the children's and teenagers' category." Smålandsposten Newspaper "This is the debut of Kim M. Kimselius - the immense success of Christmas 1997 that gave her the honourable nickname 'the Astrid Lindgren of Blekinge'." Here at last! The much longed-for new edition of Kim M. Kimselius's success "Back to Pompeii", her blockbuster debut of Christmas 1997.

Kryp ned under filten och följ med på en spännande resa genom Kim M. Kimselius noveller. Här möter du både glädje, sorg och berättelser om andar. En bok som både är mysig och ryslig att läsa! Den här boken lämnar inte någon oberörd.Många läsare har fascinerats av Kim M. Kimselius historiska äventyrsböcker. I denna novellsamling kommer du Kim närmare än du har gjort i någon annan av hennes böcker."Känner du mig?" börjar Kim med att fråga. Efter att ha läst denna novellsamling lovar jag dig att du har lärt känna både författaren, hennes flödande berättarglädje och sprudlande livsglädje."En bok som gjord för att avnjutas i soffan med en mysig filt, en varm kopp te och kanske någon att hålla i handen. Känn de kalla kårarna uppför ryggen och släck inte lampan ikväll!" Lektör Ingela Svensson"Vill bara säga, att jag alltså är imponerad av, inte bara dina berättelser som sådana, utan även av ditt mycket flödande och spänstiga språk!" Carsten Palmer SchaleTycker du om att läsa om andar, relationer, sorgearbete och livsglädje passar den här boken dig. Det här är en riktig "Må-Bra-bok"!

Med en dunderdebut: 11.000 böcker sålda på en vecka, 22 böcker utgivna och 15 år som författare, vet Kim M. Kimselius hur man skriver en bok.Här delar hon generöst med sig av sina kunskaper i en glädjefylld bok där hon berättar om allt, från första början till färdig bok.En bok som gör det möjligt för alla att skriva, på ett roligt och inspirerande sätt!"Skriv direkt från hjärtat!" säger Kim, och det är precis det hon har gjort!Älska orden lika mycket som jag görDet här är ingen självbiografi, eller övningsbok i skrivandet. Den här boken handlar om kärleken till orden, något jag kallar för Sagans kraft och Ordens makt.Här vill jag visa dig hur lätt det är att skriva, om du gör det på rätt sätt. Med dina ord kan du förändra en hel värld, du kan skänka glädje och inspiration, få läsarna att gråta och förflytta dem i tid och rum. Du kommer att bli en riktig trollkarl när du behärskar Sagans kraft och Ordens makt.I den här boken tar jag dig med från början till slut. Jag berättar om min väg till författarskapet, och jag delar med mig av allt det jag har lärt mig sedan jag debuterade som författare 1997.Min förhoppning är att du, efter att ha läst den här boken, ska älska orden lika mycket som jag gör.Slå dig ned i lugn och ro och låt mig genom ordens magi förflytta dig in i bokens värld.Kramisar från Kim M KimseliusHär kan du se några av bokens 63 kapitel:Tips för dig som drömmer om att bli författareSkriv en bokKött på benetGestaltningHitta ditt författarspråkFörsta meningenMotivation och disciplinKorrekturläsningSkrivkrampTid att skrivaBygg upp din berättelseBokens namnSpökskrivareHur långt ska ett kapitel varaAntal manusbladDags att skicka till förlagBokomslag från idé till färdigt omslagFöreläsningarGe ut på eget förlag"Kim skriver om hur viktig gestaltning är, och själv är hon suverän på det. En inspirerande bok för den som vill lära sig att själv skriva böcker." Författarcoachen Kristina Simar"För den som vill lära sig skriva populära berättelser." BTJ Maria Nyman "En härlig bok med massor av bra, inspirerande skrivtips!" Dakota Quinn Diamond"Kim, man blir så lätt förälskad i dig, dina böcker, dina karaktärer och din öppenhet och din förmåga att dela med dig och inspirera! Årets nobelpris i självkänsla går till Kim M Kimselius!" Copywritern på författarsajten 1av3.se"Dina tips har verkligen hjälpt mig extremt mycket ... Jag är bara 19 år och hade inte en tanke på att det kunde finnas möjlighet för mig att bli publicerad förrän jag hittade din blogg ... Jag hoppas att jag någon gång blir publicerad, du har fått mig att tro att det finns en möjlighet. Tack!" Anonym"Vill bara säga, att jag alltså är imponerad av, inte bara dina berättelser som sådana, utan även av ditt mycket flödande och spänstiga språk!" Carsten Palmer Schale

Angelica är med om en fruktansvärd upplevelse, som för all framtid förändrar hennes liv. Hon bryter kontakten med alla hon känner och går in i sig själv. Till slut står hon inte ut längre och fattar ett beslut: Hon ska berätta! Hon ska hämnas på sitt alldeles egna sätt. Angelica sätter sig ned och börjar skriva:"Jag har försökt att glömma det som har hänt. Jag har försökt att intala mig, att du säkert inte skulle ta illa vid dig. Att du skulle tro på mig och förstå. Men jag kan inte glömma det som hände den där dagen, därför har jag bestämt mig för att..."Det här är berättelsen om en tonårsflickas tysta rop på hjälp."Berättelsen drar läsaren med sig och spänningen stiger. När, var, hur ska det hända? Och det händer! Många tjejer behöver en sådan här berättelse!" BTJ lektör Ulla-Britt Westelius"Starkt skrivet av Kimselius!" Lektör Ingela Svensson"Kimselius beskriver mycket målande känslorna hos en ung flicka. Man 'ser' flickans känslor inifrån hennes tankar. Det är skrämmande verklighet bakom beskrivningen. Jag hoppas innerligt att denna bok kan hjälpa någon..." Lektör Annelie Nilsson

Plötsligt står Ramona på en mörk gata i en okänd stad. I nästa stund rusar en kvinna ut ur en gränd, griper tag i Ramona och ber henne springa för livet. Rop hörs och trampet av många fötter ekar mellan husväggarna. Ramona flyr tillsammans med den okända kvinnan. Ramona har förts flera tusen år tillbaka i tiden, till Persiska riket och kung Kyros på 600-talet f.Kr. Där möter en stor överraskning, som drar in Ramona i en kamp om livet. Theo och Robert reser efter Ramona i tiden. Vid ankomsten skiljs de båda vännerna åt. Theo får en oväntad följeslagare i sökandet efter Ramona. Är det en person att lita på? Ödet spelar vännerna många spratt och bland in döden i leken. "Har nu läst Kims underbara bok Persiens Pärla.Den var spännande från första till sista sidan.När man läser Kims böcker ser jag personerna och handlingen framför mig. Man lever sig in i Kims berättelser." Tina Gunnarsson "Boken var en av de mest intressanta böcker jag någonsin har läst. Den har både spänning och dramatik. --- En extremt bra bok." Pontus Persson "Läste precis ut Persiens Pärla, hade bara tänkt läs ett par kapitel under eftermiddagen, för att dra ut på det hela, men jag kunde inte lägga ifrån mig den förrän jag var klar." Erika Lönnqvist Sträckläste hela boken, knappt utan pauser den var så himla bra!! Med alla beskrivningar i boken så var jag nästan "där". Jag kunde se platserna de befann sig på. --- Spänningen tog aldrig slut, som vanligt, och jag satt som fastnaglad i boken för att kunna läsa vidare om vad som hände Theo och Ramona. Christoffer van Woensel "Mycket bra bok! Miljöbeskrivningarna var på pricken, hela den persiska känslan flöt på bra genom boken. Jag njöt verkligen av denna bok, den var mysig och helt underbar! Allt var perfekt som vanligt, karaktärerna, miljön, handlingen. Super!" Roxana Kaboli. "En nervkittlande spänning byggs upp i Kims senaste bok. Hela Ramonas existens står på spel - klaffar inte allt kanske hon upphör att existera." Annelie Nilsson "Ännu ett nervkittlande äventyr för Theo och Ramona. Färgstarka karaktärer, mystiska miljöer och ett levande språk gör läsningen till ett rent nöje." Ingela Svensson. Kim M Kimselius historiska äventyrsberättelser om Theo och Ramona är mycket populära och översatta till sex språk. Böckerna är fulla av fakta, samtidigt som de är spännande och svåra att lägga ifrån sig. Dessutom avslutas varje bok med en gedigen faktadel. Många skolor använder Kimselius böcker som temaböcker. UTDRAG UR BOKEN: Som vanligt stannade Ramona inte för att fråga först och handla sedan, utan kastade sig huvudstupa in i ett nytt äventyr, utan att ha en aning om vad som skulle komma. Något som många gånger hade gjort Theo alldeles utom sig av vrede, rädsla och skräck. Nu var Ramona ensam om att fatta alla beslut, men det var inget hon bekymrade sig om, hon brukade ändå inte lyssna på Theos förnuftiga röst, utan göra vad hon själv ville, om det verkade spännande. Det var alltid Ramonas nyfikenhet som segrade. Rösterna bakom dem blev fler, fotstegen ekade mellan stenväggarna i den smala gränden. Ramona flåsade och sprang för livet, utan att veta vad det var hon sprang ifrån. Den unga kvinnans grepp var så hårt och bestämt att Ramona verkligen ville veta vem hon var, eftersom hon så obevekligen tvingade henne med sig. Dessutom var det något bekant med ögonen! De vek av in på en större gata, för att i nästa sekund kasta sig in i ännu en smal passage, för att därefter ändra riktning in på en annan gata. På så sätt fortsatte de, medan stegen och ropen bakom dem försvann allt längre bort i fjärran. Till slut var rösterna bara ett eko. Först då stannade den unga kvinnan, vände sig mot Ramona och såg forskande på henne. Kvinnan strök Ramona över kinden, log och hennes bleka kinder hade nu en röd ton, ögonen glittrade av glädje och var inte längre tomma, svarta glädjelösa hål av skräck. "Det är du!" sa den unga kvinnan och strök ännu en gång Ramona över kinden, mjukt, ömt och kärleksfullt. Ramona förstod ingenting.

En judestjärna kastar Theo och Ramona in i andra världskrigets fasor. Till deras förvåning har någon annan rest med dem i tiden. En person som ställer till det rejält för dem i sin okunnighet om tidsresor. De hamnar direkt i allvarliga svårigheter som bara har en enda utväg: Döden! En fängslande bok som skildrar andra världskriget från olika sidor: en tysk familj, gömda personer, samt judar i koncentrationsläger. Boken beskriver även många av andra världskrigets händelser genom de olika personernas upplevelser. "Underbar och lärorik bok om en epok som ALDRIG får glömmas! Älskade den!" Författaren Bo Wiberg "Författaren väver skickligt ihop olika levnadsöden... genom att beskriva händelserna från olika sidor, t.ex. den tyska familjen eller judarna i koncentrationslägren, får man en översikt som skapar perspektiv och ger boken en extra dimension." BTJ lektör Agneta Blomgren "En riktigt bra bok, trots ett väldigt känsligt ämne är denna boken helt sjukt bra! Rekommenderar den djupt!" Maja på bloggen Drakfrukt "Jag har läst båda böckerna som är spännande och verklighetstrogna. Du är värd allt beröm för dina fina skildringar och böckerna kan varmt rekommenderas!" Lena Andersson "Trots ett tema som är både känsligt och tabubelagt tycker jag att Kim har gjort ett storartat jobb med den här boken." Annelie Nilsson "En spännande och välskriven berättelse från vår mörka historia. Jag skulle inte vilja byta plats med Theo och Ramona." Ingela Svensson "Mycket bra skrivet! Personligt och fångande!" Kristina Fridensköld "Otroligt spännande och ruskigt intressant!" Roxana Kaboli "Denna bok var kusligt bra... Som vanligt var karaktärerna och miljöerna suveränt gestaltade." Kristina Simars bokblogg Kim M Kimselius historiska äventyrsberättelser om Theo och Ramona är mycket populära och översatta till sex språk. Böckerna är fulla av fakta, samtidigt som de är spännande och svåra att lägga ifrån sig. Dessutom avslutas varje bok med en gedigen faktadel. Många skolor använder Kimselius böcker som temaböcker. Utdrag ur boken: Tilly och Ulrika hade varit de sista som tryckts in i godsvagnen, sedan hade den stora trädörren dragits igen mitt framför deras ansikten. Människorna runt dem pressade på. De stod hårt packade och kunde inte ens lyfta sina armar. Ulrika såg upp på de små ynkliga rektangulära gallerförsedda öppningarna långt uppe vid taket, som släppte in ljus och luft, men alldeles för lite av båda sakerna. "Jag kommer att dö", viskade Ulrika, tyst för sig själv, eftersom hon hade insett att allt detta verkligen var sant, hon drömde inte, hon hade förflyttats i tiden. Eftersom hon visste vad som väntade alla dessa människor, var hon skräckslagen, därför att hon antog att samma öde skulle drabba även henne. De som lyckades överleva transporten till Auschwitz skulle dödas vid ankomsten. De skulle tvingas in i duschar, som inte släppte ned vatten utan giftgas så att alla dog. Deras kroppar skulle slängas på hög och eldas upp, eller slängas i stora gropar för att ruttna, eller kremeras i stora ugnar... Ulrika visste vad ordet Auschwitz betydde: död! Bara död och elände för de som kom dit. Nu var hon på väg dit, utan någon möjlighet att ta sig därifrån. Om hon inte på något magiskt sätt lyckades resa hem till sin egen tid igen... Vad var det som hade fått dem att resa i tiden? Hade Ramona och Theo önskat att de skulle få komma hit? Brukade de göra tidsresor?... "Du kommer inte att dö om du gör som jag säger", viskade Tilly, vilket fick Ulrika att förvånat se ned på flickan vid sin sida. "Vem är du?" frågade Ulrika, som inte tyckte det fanns någon anledning att viska, eftersom alla stod så tätt intill att de som stod närmast ändå skulle höra vad de sa. "Tilly!" sa Tilly och lyckades le, trots att hon helst av allt ville skrika av ilska över att hon hade blivit tillfångatagen.

Meya och hennes vänner brukar träffas vid kanten av Stora Mossen för att berätta spökhistorier. En kväll hör de ett förskräckligt skri från mossen och alla rusar hastigt hem, skrämda av ljudet.Av sin pappa får Meya höra talas om spöket på mossen. Tillsammans med sina vänner bestämmer hon sig för att ta reda på om det verkligen finns ett spöke.Av misstag blir hon ensam i mörkret och hör återigen ljudet. Som den detektiv hon är, låter hon sig inte skrämmas, utan ger sig på jakt för att hitta spöket. Då råkar hon ut för något som är ännu mer skrämmande än spöken."Kim M. Kimselius är en av våra mest produktiva barn- och ungdomsförfattare. ... Spöket på Stora Mossen är en riktigt spännande bok, en lättläst sträckläsarbok med ett roligt och unikt drag där en spökberättelse utvecklar sig till en deckarhistoria. Som läsare sitter man på helspänn hela tiden och man läser fort fort för att få veta hur det slutar. Boken passar både tjejer och killar i åldern 9-12 år." BTJ, lektör Carole Lindström. "Ett välskrivet äventyr som hela tiden håller läsaren på halster. Kim är bevisligen lika bra på att skriva spökhistorier som historiska äventyr! Lektör Ingela Svensson"Nu - alla spänningssugna killar och tjejer - nu har nagelbitarboken kommit! En spännande historia som definitivt får er att ha nattlampan tänd ikväll!" Lektör Annelie Nilsson

En ovanlig sten fångar Ramonas uppmärksamhet under strandpromenaden. Theo kallar den för månsten på grund av dess blodröda färg och annorlunda form. Ingen av dem anar hur nära sanningen Theo har kommit.Ramona plockar upp stenen. I samma sekund bryter ett gigantiskt oväder ut. Himlen blir blåsvart, regnet vräker ned och vinden hotar att blåsa omkull dem. Blixtar slår ned runt dem, där de står på den ödsliga stranden. Theo och Ramona blir rädda och önskar att de kunde ta sig därifrån, men den starka vinden gör det omöjligt att röra sig. Då börjar Månstenen glöda."Kim Kimselius gör aldrig sina läsare besvikna! Med spännande historier, underbart språk och ett fantastiskt sinne för att intressera läsarna, ger Kim en läsupplevelse som varar betydligt längre än boken i sig. Kims engagerande berättarådra ger verklig läsglädje." Författaren Bodil Mårtensson"Spänningen växer för varje kapitel - Beskrivningar, dialoger och skildringar av miljöer och omgivningar är lika levande som vanligt." Ingela Svensson"Nu har Kimselius, tillsammans med Ramona och Theo, tagit det stora steget in i riktig FANTASY. Det blir en nervkittlande resa..." Annelie Nilsson.

Gabriella blir inte glad över att ta hand om sin femåriga lillebror, Dennis, hela sommaren. Det enda hon vill är att få tälta med sina vänner.Det får henne att hata sin lillebror. När de är på picknick häller Dennis myror innanför hennes tröja. Gabriella blir mycket arg. Hon binder Dennis vid ett träd och lämnar honom ensam i skogen.Till slut får hon dåligt samvete och återvänder. Då är han borta! Gabriella får panik. Hon har läst i tidningen att kidnappare härjar i trakten. Är det de som har tagit hennes lillebror?Ute i skogen möter hon Lisa, som hjälper till i sökandet efter lillebror. Till slut råkar de själva riktigt illa ut när de tar upp jakten på kidnapparna.En spännande deckare!"Ett spännande äventyr om syskonkärlek och oväntad vänskap. Kim skriver lika levande som vanligt och håller läsaren fängslad från första till sista sidan." Ingela Svensson."En bok som kan ge storasystrar/bröder ett perspektiv på syskonrollen." Annelie Nilsson

Året är 1917. Anastasia är rädd, räddare än vad hon någonsin har varit i hela sitt liv. Hon ber till högre makter om hjälp och plötsligt dyker en främmande person upp ur tomma intet framför henne. 2014 ser Ramona förvånat hur Theo upplöses och försvinner från auktionen av tsarfamiljens möbler. Han har rest i tiden, men vart? En gammal dam faller livlös ihop, ur hennes hand glider ett brev där det står: Till Theo Aurelius. Ramona förstår att lösningen till vart Theo har tagit vägen finns där. Medan Theo hamnar mitt i ryska revolutionen försöker Ramona ta sig till honom. När de båda vännerna till slut möts blir återseendet inte alls som de har förväntat sig. En resa i tiden till tsar Nikolaj II, tsaritsan Alexandra och deras fem barn, med Anastasia som huvudperson i berättelsen. Vad hände egentligen tsarfamiljen, blev de mördade, eller överlevde någon av dem? Ett fängslande historiskt äventyr. "En helt fantastisk och spännande bok som fick en till att inte vilja släppa den när man påbörjade läsningen. Boken höll mig fängslad och på grund av det så gick det väldigt fort att läsa ut den. När den var utläst kände jag att detta var en fantastisk bok och om sanningen ska fram så känns detta som en bok jag kommer att läsa igen för så bra och spännande var den." Lexie läser "Kimselius har verkligen överträffat sig i Anastasias öde och boken är definitivt bland hennes bästa ur denna serie, om inte den bästa." Roxana Kaboli "Anastasias öde är en berättelse som på ett levande sätt skildrar tsarfamiljens undergång och tar fasta på myten om att en av dem, Anastasia, skulle ha överlevt. Samtidigt lyckas författaren med känsla förmedla det svartsjukedrama som utspelas mellan Ramona och Theo när en tredje person kommer emellan dem. --- Boken passar bra som bredvidläsning i historieämnet. Sammanfattningsvis en av de starkaste böckerna om Ramona och Theo." BTJ, lektör Anna Wilner "Kimselius har skrivit ännu en spännande, lättläst roman full av historiska fakta och detaljrika miljöer. Läsaren får en bra inblick i den historiska epoken och tsarfamiljens öde. --- Handlingen är fängslande från första stund." BLT Hanna Lindbom "Detta är en av Kimselius vassaste böcker hittills, då den innehåller allting man förväntar sig av den, och lite till. Historian visas på ett bra sätt, och man lär sig otroligt mycket; känslor visas tydligt och man rycks med i handlingen. Ett strålande jobb av Kim helt enkelt!" Fanny Olsson "Riktigt, riktigt bra! Kul twist på slutet." Annelie Nilsson "Gud vad bra den var! Denna bok påminde mig om varför du är och för alltid kommer att vara min favoritförfattare." Linda Myhrman Kim M Kimselius historiska äventyrsberättelser om Theo och Ramona är mycket populära och översatta till sex språk. Böckerna är fulla av fakta, samtidigt som de är spännande och svåra att lägga ifrån sig. Dessutom avslutas varje bok med en gedigen faktadel. Många skolor använder Kimselius böcker som temaböcker. Utdrag ur Anastasias öde: Hon satt gömd bakom en byrå och kikade fram på dem som inspekterade tsarfamiljens möbler som snart skulle auktioneras ut. Hon var tvungen att svälja ned klumpen som växte i halsen, när minnena strömmade emot henne. Hon mindes sin far, så stolt och rak i ryggen, obändig, oförmögen att krossas, det hade hon i alla fall trott, men ödet ville annat. Hennes kära mor, så vacker. Nu var hon betydligt mycket äldre än vad hennes mor hade blivit. Syskonen, de kära och den sjuklige brodern, de älskade hundarna. Nu var de alla borta sedan länge. Ödet hade varit grymt, format dem till ett liv de aldrig skulle komma att få leva. Folk fingrade på bordets blanka yta, kände på sidentyget på soffan och fåtöljerna, de granskade, kritiserade och kom med lovord. Hon såg och kände irritation, längtan, sorg och förväntan. Spänt väntade hon på de rätta personerna, medan hon lät tankarna fara. Tänk vad många spekulationer det hade varit om tsarfamiljens öde, framför allt om Anastasias öde. Många hade utgett sig för att vara den överlevande storfurstinnan Anastasia. Hon tänkte på Anna Andersson som hade hävdat att hon var den försvunna storfurstinnan. Varför skulle någon vilja påstå det? Det var ju att riskera sitt eget liv. Om man nu hade gjort sig sådant stort besvär med att fly undan döden, varför ville man då röja sin identitet? Det var något hon absolut inte kunde förstå. Själv hade hon hållit sig gömd under alla årtionden, följt alla diskussioner, smålett åt alla falska storfurstinnor som gjorde allt för att komma över tsarfamiljens förmögenhet, den som inte längre fanns. Anna Andersson var den som var mest lik fastern, den som många länge hade trott verkligen var Anastasia. Hon suckade åt hur lättlurade människor kunde vara. Även hon och hennes familj hade låtit sig luras en gång för mycket, mycket länge sedan. Hon var trött, hon hade levt alldeles för länge, upplevt alldeles för mycket, sett oändligt lidande och död. Hennes ådriga gamla händer darrade när hon rullade fram rullstolen för att få bättre överblick över lokalen. Hon hade sett en bekant gestalt komma in i rummet. Hjärtat började bulta som ett tonårshjärta, så som det en gång hade gjort när hon för första gången hade sett den unge mannen. Hon hade väntat och längtat efter att möta honom igen. Nu stod han där framför henne, lika levande som sist, även om det skiljde oceaner av år mellan dem. De fårade gamla kinderna blev lätt rosa och ögonen fylldes av tårar, när hon tänkte på allt hon hade kunnat uppleva, allt hon hade gått miste om, alla de kära som hade dött. Han hade sällskap av flickan han hade talat så mycket om. De log mot varandra, vilket gjorde henne både upprörd och glad. När han slog sig ned i soffan, smekte sidentyget och lade handen på träknoppen, för att i nästa sekund försvinna, blev det för mycket för henne. Hon visste vad han skulle komma att uppleva, hon hade varit där, hon var en del av den unge mannens historia. Minnena vällde över henne och de gjorde ont. Så ont att hjärtat krampade och slutade slå. Den gamla damen sjönk ihop i rullstolen och ur hennes hand gled ett kuvert där det stod Till Theo Aurelius....

Titanic går på ett isberg 23.40 söndagen den 14 april 1912, endast fyra dagar och sjutton timmar efter jungfruresans början. Två timmar och fyrtio minuter senare försvinner fartyget från havets yta. Det finns endast livbåtar till en bråkdel av passagerarna, resten hamnar i det iskalla, nollgradiga vattnet i Nordatlanten. Theo och Ramona stirrade fascinerat på det gigantiska isberget som gled förbi. Det var så nära att de kunde sträcka ut handen och vidröra det. Plötsligt skälvde däcket till under deras fötter, ett svagt skärande gnissel hördes. Flera personer dök upp på däck, väckta av stöten och det ovanliga ljudet. "Vi gick på ett isberg, där försvinner det bort i mörkret!" Theo pekade ut över havet, där endast den mörkare ytan gav en antydan om isberget. "Det här fartyget är osänkbart. Ni kan lugnt krypa till kojs", sa en besättningsman. De flesta trodde på mannen, även Theo och Ramona, som gick tillbaka till sin hytt, medan klockan tickade vidare mot det ödesdigra klockslaget. "Det här är en spännande och medryckande bok där fakta och fantasi varvas på ett smidigt, nästan omärkligt sätt. Livet och miljön ombord på båten är levande beskrivet. Det känns som om du själv är där och upplever samma äventyr som Ramona och Theo. Läs den!" Bibliotekarie Mariann Toftebjörk "Här behålls spänningen hela tiden. För även om man vet hur det går med båten, så följer jag människorna med andan i halsen och det här är en riktig nagelbitare!" Ulrica Lejbro "Ett bra berättartekniskt grepp är att använda sig av datum och klockslag, så som du gör. Det gav inlevelse till texten... All heder åt dig, Kim! Du lyckades respektfullt levandegöra detta omtalade och mytomspunna fartyg. Varmt tack för att du delade med dig av läsningen!" Lärare Cecilia Lövgren "Kim M Kimselius tar med oss på ett FANTASTISKT äventyr. När jag satt och läste det här i morse var det så att håret reste sig på armarna." Bokhandlare Ulrika Larsson. "Jag sträckläste boken och när den tog slut blev jag överraskad, för att den tog slut så snabbt. --- Det kändes som om man var med om det verkliga Titanic. --- Det här är en bok som jag kan rekommendera till alla." Bokbloggen Miniscorner

I en grotta upptäcker Markus något som liknar en stor skimrande såpbubbla. Den ser skrämmande farlig ut och han törs inte komma nära den. Plötsligt dyker en främmande person upp i grottan. Det är Matilda, en äventyrlig flicka, som inte är rädd för något. Markus vill inte visa sin rädsla, utan sträcker fram handen mot bubblan och vidrör den. I samma ögonblick börjar äventyret för dem båda, för bakom bubblan väntar en magisk och skrämmande värld. "Historien bjuder på mycket fantasi och massor av spänning. Min personliga favorit är när råttan både kommunicerar med människor och djur det är spännande att få följa med en bit in i djurens värld. En fantastisk tanke." Sanna Palmén "Kim har skapat en så verkligt naturlig och trovärdig värld, äkta, spännande. Den har allt! Riktigt, riktigt bra skrivet!" Författaren Eva Ullerud "Kim M Kimselius har gjort det igen. Från första sidan ville jag bara hålla fast i boken och fortsätta läsa." Jessica Bengtsson "Kim M Kimselius leker med verkligheten och får oss läsare att resa både i tiden och i rummet. Finns det något mer lockande än att få kasta loss från vår välkända hamn ibland, och upptäcka andra tider och världar? I Staden på andra sidan - Kompassen tar Kim oss med till ett alternativt universum, en värld av djungel, purpur och magi, förtryckta människor och en ond makt som styr över allt och alla." Författare Lisa Hågensen "Boken är spännande och överraskande. Man får uppleva både glädje, spänning, nyfikenhet och en känsla av att allt är möjligt." Matilda Ahlberg Markus vände sig om och såg på Matilda. Hon stod förstummad och tittade på den vackert skimrande bubblan. Utan att han tänkte sig för, sträckte Markus fram handen och fattades hennes. Hon protesterade inte. "Vad är det där?" frågade hon och lät nästan andäktig i tonen. Markus förstod henne, det var en mäktig och samtidigt skrämmande känsla, att stå framför den skimrande bubblan. Om han tog på den kanske den sprack? Det brukade såpbubblor göra. Kanske skulle det välla spindlar ur den? Kanske hade de hittat en ny djurart? "Vi måste se efter!" sa Matilda och sträckte fram handen mot bubblan. Markus drog henne bakåt och hejdade henne. "Nej, vi vet inte vad som händer om vi rör den. Kanske den exploderar och miljontals spindlar krälar ut." Markus var inte speciellt förtjust i spindlar, han var inte modig över huvud taget. Ändå fanns det en iver inom honom att upptäcka nya saker och ting. Kompassen pirrade intensivt, som om den plötsligt blev mycket glad, vilket gjorde Markus rädd. Sedan fylldes han av ett oväntat mod. Det var en märklig känsla som han aldrig tidigare hade upplevt. Han kände sig oövervinnlig, odödlig, som om han var stor och stark och kunde korsa oceaner bara genom att gå på vattenytan. Matilda märkte tydligen förändringen, för hon såg på honom och sa: "Vad hände?" Markus log brett och leendet var det härligaste han hade känt på länge. Det var äkta och ren glädje som fyllde hans bröst. Han var inte rädd för något längre. Kompassen pirrade allt starkare i fickan. Han tog upp kompassen och höll den i sin hand. Nålen pekade stadigt mot den skimrande bubblan. Plötsligt började nålen vibrera. En flämtning från Matilda fick Markus att lyfta blicken och se på henne. Hon stirrade med uppspärrade ögon mot bubblan, som växte sig allt större och närmade sig dem,, snart skulle den omsluta dem helt och hållet. Om de inte gav sig av ut ur grottan genast skulle det vara för sent, den stora bubblan skulle spärra vägen för dem. "Vad gör vi?" ropade Matilda. Hon såg blek ut och inte lika självsäker som tidigare. Då fattade Markus ett för honom mycket ovanligt beslut. Kanske skulle han ångra sig, kanske inte, men just nu var det som om det inte längre var han som bestämde, det var kompassen...

Henrik VII var den förste kungen av huset Tudor. Genom att besegra Rikard III i slaget vid Bosworth Field övertog han Englands krona. Han slog samman ätterna Lancaster och York, genom att gifta sig med Elisabet av York, vilket blev slutet för Rosornas krig. Genom tidsresa hamnar Theo och Ramona mitt i maktstriden. Den här gången vänds allt upp och ned, när de inte bara kämpar mot andra, utan även mot varandra.

Theo och Ramona är med vid utgrävningen av Sandby borg på Öland. Här hittar de både skatter och mänskliga skelett. Genom fynden förstår de att borgens invånare har mött ett hemskt öde. Ett silverspänne fångar Ramonas intresse och gör att hon vill veta mer. Med hjälp av Månstenen reser de till borgen på 400-talet. De vill försöka förhindra händelsen som blir invånarnas undergång. Ondskefulla krafter har redan satt allt i rullning och slår till direkt vännerna anländer till det förflutna. "Kimselius lyckas med denna historia uppmärksamma det tragiska öde som drabbade denna öländska borg och som upptäcktes först 2010 vid arkeologiska utgrävningar. Språket flyter lätt och styrkan i berättelsen finns i skildringarna av den mix av spänning och rädsla som Theo och Ramona upplever. Boken passar bra som bredvidläsning till historieämnet och i slutet finns en utförlig faktadel om borgen och dess tid. Ännu ett Theo-och Ramonaäventyr som inte gör sina fans besvikna." BTJ-häftet nr 20, 2015.Lektör Anna Wilner "Spännande historia i rafflande tempo som för läsaren genom tid och rum.Jag tror att boken kommer bli läst och omtyckt av många ungdomar! Vilket tempo!" Anna-Karin Andersson, arkeolog och författare "Språket är enkelt och lättläst. Det händer saker hela tiden och boken är en riktig bladvändare. Den är som gjord för sträckläsning. Gott om cliffhangers gör att det är svårt att lägga texten ifrån sig. --- För alla er som är fascinerade av Sandby borg, eller bara vill läsa ett spännande äventyr, kan jag varmt rekommendera boken." Lisa Rodebrand på BookieCoockiez "Ett spännande och fartfyllt äventyr i järnåldern där vänskapen spelar en oerhört stor roll." Sandra Petojevic "Sandby borg var okänd för mig innan jag läste den här boken. Även om man inte vet så mycket om borgens öde så gör Kim historien levande med sin fantasi. Spänningen hålls uppe genom hela boken och läsaren kan aldrig riktigt slappna av. En bok som är väldigt svår att lägga ifrån sig!" Ingela Svensson

Det här är en bok för dig som drömmer om att bli författare, eller bara vill förbättra ditt skrivande. Sedan debuten 1997 har Kim M Kimselius gett närmare 40 böcker och vet hur glädjefyllt det är att skriva. Här ger Kim tips om hur du skriver en bra berättelse, råd vad du ska göra vid skrivkramp och information som gör att du hittar glädje i skrivandet. En bok som gör det möjligt för alla att skriva, på ett roligt och inspirerande sätt! Recensioner av Att hitta glädje i skrivandet: "Som att gå en skrivarkurs men i bokform. Boken är lättläst, och lätt att ta till sig, med korta kapitel och bra rubriker. Den är full av konkreta tips både vad gäller själva skrivandet och att sedan skicka till förlag och, för den som så vill, att ge ut själv. Etthundraelva matnyttiga kapitel. Att Kim själv har en rik utgivning att hämta exempel från gör boken verkligt pedagogisk." Eva Ullerud "Kimselius delar frikostigt, handfast och inspirerande med sig av sina erfarenheter, kunskaper och upplevelser av att skriva berättelser och att vara författare. Att hitta glädje i skrivandet är en bok som fungerar som både sporre och handbok och passar för såväl deltagare på skrivarkurser som aspirerande författare i blandade åldrar eller allmänt intresserade." BTJ-häftet nr 20, 2015. Lektör Henric Ahlgren "Man blir lyrisk av omslaget utan att man öppnat boken." Carita Hägglund "Än en gång lyckas Kim dela med sig av sin skrivglädje och inspirera till att låta orden flöda. --- Att hitta glädje i skrivandet är boken för alla de som drömmer om att skriva, men inte har en aning om hur de ska gå tillväga för att skriva en hel bok. Det är också boken till de som skrivit ett tag, men tappat glädjen i skrivandet. --- Kim delar verkligen med sig av skrivglädje och jag längtar efter att få skriva mina berättelser." Emmelie Hardenborg

Allt började med att vi fick besök av en författare, något som skulle sluta i en mardröm för min del. Från den stunden vår lärare berättade att vi skulle få besök av en riktig, livs levande författare, hade vi alla börjat planera för besöket. Det bästa av allt var att vi hade läst många av författarens böcker och vi älskade dem. Böckerna hade fått mig att drömma om att bli författare, att få skriva böcker med målande språk, att få fängsla andra, att väva ihop berättelser och få dem insatt i hårda pärmar. Jag hade tusen frågor att ställa till författaren, minst När författaren kom frågade hon om det var helt okej att fotografera alla elever. Fotona skulle sedan läggas ut på hennes blogg. Alla mina klasskamrater blev ivriga och skrek förtjust. De ville verkligen finnas på författarens blogg. Det ville jag också. Mitt hjärta bultade, tankarna virvlade runt och jag mindes min mammas ord som ständigt upprepades: Låt dig ALDRIG fotograferas och läggas ut på nätet. De orden hade gjort att mina klasskamrater retade mig, eftersom jag inte fanns någonstans på sociala medier, inte ens på Facebook, där alla andra fanns. Det gjorde att jag kände mig utanför, speciellt som jag inte ville förklara varför jag inte fick finnas med där, utan istället sa att jag inte hade lust att finnas på en sådan löjlig sajt. Jag vet, fel sätt att ta hand om problemet, men det var det enda sätt jag kom på. Nu satt jag alltså här, som en enda stor bromskloss och skulle säga: Nej, ni får inte fotografera mig. Vilket var samma sak som att säga att ingen av mina klasskamrater fick fotograferas, eftersom författaren hade lämnat över kameran till läraren, för att han skulle sköta fotograferingen under författarens föreläsning. Plötsligt insåg jag att jag nu hade chansen att få vara precis som alla andra. Läraren för dagen var nämligen vikarie, han hade ingen aning om mitt fotoförbud. Egentligen hade jag själv inte minsta aning till varför jag inte fick fotograferas och läggas ut på nätet. Kanske hade mamma en gång förklarat det för mig, men isåfall hade jag glömt det. Det enda jag visste med säkerhet var att jag hade fotoförbud. Plötsligt for fan i mig. Ja, det är ett sådant uttryck som mamma brukar säga om mig när jag blir alltför vild hemma. Och nu kändes det verkligen som om djävulen hade tagit mig i besittning, för jag började ropa tillsammans med mina klasskamrater att jag också ville fotograferas, att jag också fick vara med på bild. Utan att ha en aning om att de orden helt skulle förändra mitt liv.

Matilda låg vaken och lyssnade på stormen som ven runt knutarna på det gamla trähuset. Det lät som om varenda bräda kved av smärta, när vinden ruskade om huset. Hon var rädd. Inte för att det var mörkt, inte för att det blåste, inte för att hon var ensam. Mormodern låg i rummet längre ned i korridoren, hon skulle snabbt kunna ta sig dit om rädslan tog ett rejält grepp om henne. Hon hatade strömavbrott och mörker. Typiskt att hennes mobiltelefon var urladdad, då kunde hon inte ens använda den för att lysa upp rummet. Hon visste att mormodern alltid hade en ficklampa beredd vid sängen. Hon var van vid strömavbrott, eftersom hon hade bott här i stort sett hela sitt liv. Matilda var övertygad om att det inte ens hade funnits ström i huset när mormodern var barn. Ibland brukade mormor fnysa till och säga "nymodigheter", när det var något elektriskt som inte fungerade. Matildas rädsla kom inte av något som hon kunte ta på, se eller höra. Det var en känsla hon hade. Något hemskt var på väg att hända, eller redan hade hänt, och på något sätt var det hennes fel. Hon kunde för sitt liv inte komma på vad hon hade gjort för att känna så här. Hon tänkte igenom de senaste dagarna. Hon och Markus hade varit och badat, legat på bryggan och pratat om allt. Nåja, nästan allt. För de hade absolut inte pratat om staden på andra sidan, de hade inte heller pratat om kompassen. Förutom den gången när Markus hade berättat att han hade gömt den och aldrig mer ville se den. Matilda förstod honom. Hon ville inte gärna uppleva det skrämmande hon hade varit med om sist de hade besökt staden Gledi i landet Hamingja. Landet på andra sidan den skimrande bubblan, dit kompassen fört dem första gången hon och Markus hade träffats. Vissa saker hade varit roliga, men många av dem hade varit skrämmande och riktigt otäcka. Det hade hon aldrig berättat för Markus. Han trodde att hon alltid var tuff och modig. Innerst inne hade hon alltid burit en gnista av rädsla. Just nu hade den vuxit till en flamma som hotade att förinta henne. Det smattrade från fönstret. Matilda for ur sängen med ett skrik. Hon stod blickstilla i sin gröna pyjamas med djungelmönster. Ännu en gång smällde det till mot fönstret. En röst hördes ute i stormen. Matilda tassade försiktigt fram till fönstret och kikade ut genom de vita spetsgardinerna. Någon stod där ute och stirrade upp mot henne. Hjärtat bultade så att hon trodde det skulle hoppa rakt ut genom kroppen och landa med en blodig duns på den vävda trasmattan. Hon bet sig i läppen och satte händerna för munnen för att inte skrika högt, när nästa omgång grus träffade rutan. Sluta! Sluta! Sluta! tänkte Matilda, men hon sa inte ett ord, knep bara ihop ögonen och försökte förtränga mörkret, stormen och den fasansfulla vålnad som stod där ute och försökte ta sig in till henne. Jag visste att något hemskt skulle hända, jag visste det! Matilda sjönk ihop på golvet och kände blodsmak i munnen.

Berättelsen handlar om småfolket på Island och tar dig med till Dimmuborgir och Reykjavik. Här finns Huldufólket, alver, älvor, trollpackan Grýla och de tretton Yulepojkarna som för jultraditionen vidare på Island. Här möter du Det osynliga folket på Island. Baksidestext Det osynliga folket på Island: I Dimmuborgirs lavafält på Island döljs många väsen bland grottor och klippformationer. Dit kommer Theo och Ramona och blir genast indragna i Det osynliga folkets värld. Yulepojkarna är i fara och då även den isländska julen. Trollpackan Grýlas hunger är så stor att hon äter precis vem som helst, alvbarn, människobarn, Theo och Ramona. Magi samt isländska traditioner och mytologier vävs samman till ett rafflande äventyr för Theo och Ramona. "Den isländska folktron har både likheter och olikheter med den svenska. Fakta vävs skickligt in i berättelsen utan att historien tyngs ner. Det märks att detta är något som ligger Kim varmt om hjärtat." Ingela Svensson