Kirjahaku

Vad hände vid Vitsand den 20 maj år 1854? Krimkriget för drygt 160 år sedan mellan västmakterna och Ryssland berörde också Finland och västra Nyland. Hangö udd var av strategisk betydelse i ett krig där flottorna inte möttes till havs utan drabbningarna ägde rum längs kusten. Kapningar av handelsfartyg blev ett vanligt inslag i krigföringen längs Finlands kuster. Den 20 maj 1854 låg staden Ekenäs öde i de engelska krigsfartygen Arrogants och Heclas händer efter en artilleriduell vid Vitsand. Engelsmännen nöjde sig dock med att kapa en saltskuta på Stadsfjärden innan de ångade tillbaka ut på öppnare vatten. Den 29 maj 1854 kablade svenska Aftonbladet ut följande rubrik: Affär utanför Ekenäs. 500 ryssar sårade och dödade. Drabbningen vid Vitsand blev i ett slag en världsnyhet. Referat och rapporter med varierande sanningshalt om spelöppningen av kriget i Östersjön ingick i många europeiska tidningar. Förväntningarna på kriget var högt uppskruvade på bägge sidor. För Ekenäs del innebar Krimkriget en betungande militär närvaro med omfattande inkvartering av trupper i stadens gårdar. Samtidigt visade stadsborna en häpnadsväckande beredskap att förstärka stadens försvar. Boken Affären vid Vitsand tar avstamp i bataljen den 20 maj 1854 men serverar därtill en gedigen bild av bakgrunden till och uppföljningen av drabbningen. Hur i all världen kom det sig att två stora engelska krigsfartyg tog risken att tränga in i den trånga farleden till Ekenäs? Och hur gestaltade sig livet i den lilla kuststaden vid tiden för kriget? Vilken inverkan fick den för Ryssland snöpliga krigsutgången för utvecklingen i Finland och Ekenäs? Det är några av de frågor som tas upp till närmare behandling i boken.

Storstrejken år 1905 i Finland fungerade som en säkerhetsventil för den sociala och politiska jäsning som hade fått sin början kring sekelskiftet.Strejken kan ses som en reaktion på det rådande ryska (van)styret men den kom också som ett förebud för de samhälleliga omvälvningar som stod för dörren. Under strejkveckan sattes den normala samhällsordningen för en kort tid ur spel. Ur ett Ekenäsperspektiv var storstrejken en omskakande upplevelse och samtidigt ett revolutionsliknande tillstånd. Fullmäktige ochmagistrat sidsteppades av de medborgarmöten som ordnades under strejken. I Ekenäs fungerade Bryggeriplanen som skådeplats för stadsbornas strejksammankomster. Strejken gick överlag fredligt till, sången och dikten var de strejkandes främsta vapen.Magnus Cederlöf gör i denna bok en djupdykning i storstrejkens anatomi. Cederlöf dammar av minnesmärket Frihetsbrunnen i skepparträdgården och sätter in det i ett begripligt sammanhang. I boken återges och analyseras strejkskeendets dramatiska förlopp såväl i Helsingfors som Ekenäs. Storstrejken är ett talande exempel på vad en kraftfull medborgerlig opinionsyttring kunde åstadkomma redan i början av 1900-talet. Ekenäsborna visade att de vid behov hade beredskap att skrida till direkthandling för att ta sitt öde i egna händer. Vid strejkens lyckliga upplösning kunde stadens invånare se framtiden an med tillförsikt - åtminstone för stunden.

Hur kom det sig att starka krafter i samhället ville ha en förbudslag i början av 1900-talet? Detta trots att konsumtionen av alkohol hela tiden minskade till följd av de allt hårdare restriktionerna? Förbudslagen var ingen blixt från klar himmel utan resultatet av en lång process som steg för steg ledde till en åtstramning av alkoholpolitiken i landet. Men innan förbuddet såg dagens ljus var man öppen för alkoholpolitiska innovationer. En sådan var städernas alkoholbolag, tidiga föregångare till våra tiders Alko. I såväl Ekenäs som Hangö blev dessa alkoholbolag viktiga aktörer i det kommunala livet - inte minst därför att de tidvis var mycket lönsamma. Det här är berättelsen om vår tidiga alkoholpolitik - och om hur vi mälade in oss i ett hörn vid namn förbudslagen. Alkoholproblemen i början av 1900-talet upplevdes som så allvarliga att endast ett totalförbud kunde rädda landet från undergång. Men innan förbudet blev verklighet kunde de västnyländska städerna finansiera allehanda vällovliga projekt med hjälp av brännvinspengar. Situationen innan förbudet utmärktes av en starkt polariserad alkoholdebatt på lokalplanet. Ekenäs tidvis liberala linje ledde till att staden av sina kritiker tilldelades öknamnet Supnäs.Västnyländska kultursamfundets skriftserie nr. 28

Vilka var Hedvig Sohlberg, Fredrik Wilhelm Sundwall och greve Moritz för att nämna några av de personer som pryder gatunamnsskyltarna i Ekenäs? Och vilka märkvärdiga insatser gjorde de till förmån för Ekenäs? Boken presenterar det tjugotal personer som har hedrats med ett gatunamn i Ekenäs. Det är frågan om en brokig skara män och kvinnor som var och en på sitt sätt har lämnat sitt fotavtryck i staden. Genomgången av persongatunamnen i boken kan i bästa fall fungera som ett slags adventskalender. Vilka berättelser och livsöden gömmer sig bakom namnen på gatuskyltarna? För flanören på Ekenäs gator öppnar boken nya perspektiv på stadens spännande historia och kan samtidigt erbjuda en och annan aha-upplevelse. Boken diskuterar hur namngivningen av gator har utvecklats och lyfter fram kopplingen mellan gatunamn och stadsplanering. Nedslag i Ekenäs historia görs utgående från gatunamnen. Boken reflekterar över om det är möjligt att urskilja några större sammanhang om man betraktar gatunamnen som helhet.