Kirjahaku

Wilhelm Stenhammar (1871-1927) är i alla bemärkelser en levande klassiker. Hans sånger, orkesterverk, pianostycken och stråkkvartetter är älskade verk och förekommer allt oftare på repertoaren. Samtidigt finns det något gåtfullt över honom, både som människa och konstnär. Stenhammar är tillbakadragen och prövande, precis i uttrycken, aldrig skrytsam.Hur kom sig denna livsinställning och vad säger Stenhammars musik om framväxten av det moderna Sverige? Magnus Haglunds biografi berättar om de estetiska och samhälleliga förskjutningarna, från ungdomsårens Wagnerpåverkan till det mogna skapandets klassicism och starka formintresse. Boken förmedlar de viktiga förbindelserna till samtidens konst, litteratur och arkitektur och spårar de vidare betydelser som gör musiken så rörlig och mångbottnad.Magnus Haglunds bok om Wilhelm Stenhammar ingår i den serie porträtt av svenska tonsättare som ges ut av Kungl. Musikaliska akademien och Gidlunds förlag.Magnus Haglund, f. 1960, är bosatt i Göteborg. Han är verksam som kulturskribent, lärare och författare, och har sedan mitten av 1990-talet varit kritiker på Göteborgs-Postens kultursida. Han har tidigare publicerat böckerna Den nakna staden, Åke Hodell, Lyssnare och varit redaktör för forskningsantologin Musikens frihet och begränsning.

Magnus Haglunds essä Lyssnare handlar om det som äger rum när ljud och konst förs samman. Den beskriver den ljudande konstens historia från Marcel Duchamp till Christina Kubisch, från John Cage till My Bloody Valentine. Men den berättar också om hur ljudskapandet öppnar sig mot verklighetens buller och drömska efterklanger, allt det som låter i våra liv och det som skulle kunna låta. Boken är en replik på Ulf Lindes essä Spejare från 1960, och använder sig av leken som ett sätt att befria lyssnandet.Magnus Haglund är författare och kulturskribent, bosatt i Göteborg. Han har tidigare publicerat böckerna Den nakna staden, Åke Hodell och antologin Musikens frihet och begränsning.

Tecknen finns överallt är en bok om konst, om de möjligheter till prövande samtal och äventyrliga tankespår som öppnar sig när konstutövandet slår följe med essäformens rörlighet.I 18 kapitel låter Magnus Haglund olika kunskapsfält komma i dialog med varandra, broderi och antropologi, konceptkonst och popmusik. I överlagringarna framträder mönster och korrespondenser. Objekt, händelser och motiv börjar att kommunicera inbördes. Bertil Enstöring konverserar med Robert Smithson. Lenke Rothman och Berit Lindfeldt blir bundsförvanter i utforskandet av verklighetens former. Östra kyrkogården i Malmö hamnar tätt intill Alaska, ett stenrike strax utanför Strömstad. Boken är den första i en trilogi där varje volym följer samma upplägg, 18 texter i tre avdelningar, med sex kapitel i varje. Magnus Haglund är författare, kulturskribent och musiker och har tidigare skrivit böcker om Åke Hodell och Wilhelm Stenhammar, ljudkonstens historia och situationismens betydelse för sättet att avläsa och förstå Göteborg.