Lågkyrklighet eller högkyrklighet? Folkkyrklighet eller frikyrklighet? Risken med snäva avgränsningar och etiketter är en kvävande likriktning där kyrkans rika mångfald går förlorad. Med aposteln Paulus ord om att "allt tillhör oss" beskriver denna bok en rörelse mot helkyrklighetens förverkligande genom att förvalta och fördjupa, förnya och förena hela Kristi kyrkas rika arv. Hela vägen från förbundsfolket till fornkyrkan, via medeltiden och reformationenfram till folkkyrkan och frikyrkan i vår tid. Här får vi lära oss att både uppskatta vad vi har och upptäcka rikedomar i andra traditioner.Varje tradition behöver vara redo att både dela med sig och ta emot. Det handlar inte om att späda ut eller överge sin identitet, men ingen enskild del av Kristi kyrka äger ensam allt den behöver. I sin andra bok om kyrkan i serien Re:formera tar sig Magnus Persson an kyrkans mångfald, fullhet och enhet och stakar ut en väg mot helkyrklighet. ??Kyrkan står vid ett vägskäl. Enfald eller mångfald? Konformitet är inte detsamma som enhet. Kristi kyrka har aldrig varit likriktad eller strömlinjeformad utan har en historia som präglats av en rik och brokig mångfald av fromheter. Förnyelsen behöver traditionen för att bestå, men traditionen behöver förnyelsen för att leva. Inte antingen eller utan både och. I Magnus Perssons första bok i serien RE:formera tog han sig an specifika kännetecknen för Kristi kyrka. I den här boken bygger han vidare på den grunden och belyser den mångfald av spiritualiteter, fromhetsriktningar och traditioner där dessa kännetecken kommer till uttryck på konkreta sätt. Förhoppningen är att boken inte ska uppfattas, eller avfärdas, som bara en naiv dröm utan ses som en teologisk och ecklesiologisk bearbetning av Kristi kyrkas kännetecken, mångfald och enhet. Magnus Persson vill med denna bok ta med dig som läsare på en upptäcktsfärd in under katedralens rymliga valv och där upptäcka mer av kyrkans rikedomar, inte minst de som finns inom dess kapell och kloster. Persson vill visa att väckelserörelserna alltid har funnits, både inom och ibland i utkanterna av den historiska kyrkan. Han vill tänka högt kring hur vi kan både förvalta och förnya, fördjupa och förena hela kyrkans rika arv, hela vägen från förbundsfolket till fornkyrkan, via medeltiden och reformationen fram till folkkyrkan och frikyrkan i vår tid. Det budskap Magnus Persson önskar förmedla är att förnyelsen behöver traditionen för att bestå, men traditionen behöver förnyelsen för att leva. Därför är det en tragik varje gång en förnyelserörelse leder till uppbrott ifrån istället för upprättelse av kyrkan. Guds syfte med förnyelse är inte att fördöma och förkasta det som finns utan att återställa det. Magnus Perssons övertygelse är att de historiska kyrkornas rymliga valv och stabila grund är den bästa platsen för att förvalta denna mångfald och förnyelse. Därför är Perssons förhoppning att kunna förmedla en förnimmelse av denna förunderliga helkyrklighet, vilket han menar är att föredra framför att uppförstora och renodla bara vissa isolerade beståndsdelar var för sig.??
