Kirjahaku

While few could dispute the need for Environmental and Sustainability Education (ESE) for children and young people, this book explores the problems inherent in this educational practice. Despite good intentions, the author highlights how ESE can in fact contribute to a (re)production of harmful norms and possible subjectivities by categorizing various groups as ‘threats’ to the environment. The author analyzes how these categorizations are entangled in historical discourses on social class, nationality and race, thus resulting in double gestures of inclusion and exclusion. Even as sustainability and environmental engagement becomes a treasured identity for the affluent, the author highlights that despite the best of intentions, the discourse of ESE can reinforce positions of suborder and superiority, which could even impede real change in the long run. This illuminating book will be of interest to students, scholars and practitioners of sustainability education.Foreword by Thomas S. Popkewitz

Vad innebär det egentligen att vara en miljömedveten människa? Är det att sopsortera, släcka lampor och välja KRAV-märkta varor i affären? Är det att vara medveten om vad ens handlingar innebär och känna sig delaktig i arbetet för världens gemensamma framtid? Boken Den KRAV-märkta människan handlar om vad det är att vara en miljövänlig människa i vår tid, vilka normer som formar vår bild om ”hur man ska vara”. Utifrån en normkritisk ståndpunkt problematiserar och diskuterar den hur talet om hållbar utveckling och miljömedvetenhet bidrar till att skapa och upprätthålla normer för ”den önskvärda människan”. Hen som uppfyller KRAVen som beskrevs ovan. Boken diskuterar dessutom hur denna idealbild samtidigt skapar en bild av ”den icke-önskvärda människan”, vars beteenden, livsstil, handlingar och känslor ses som problematiska. Är det verkligen så att den som medvetet handlar den dyra KRAV-märkta maten nödvändigtvis är mer miljövänlig än den som kanske inte har råd att köpa densamma? Till syvende och sist handlar boken om att diskutera vad vi får ”på köpet” med de goda intentionerna att fostra barn och vuxna till att skapa ett hållbart samhälle? Hur kan vi förstå att idén om en gemensam värld och en gemensam framtid faktiskt också fungerar särskiljande – mellan människor, åldrar, sociala klasser, hudfärger och nationaliteter?

Vad innebär det egentligen att vara en miljömedveten människa? Är det att sopsortera, släcka lampor och välja KR AV-märkta varor i affären? Är det att vara medveten om vad ens handlingar innebär och känna sig delaktig i arbetet för världens gemensamma framtid? Den KRAV-märkta människan handlar om vad det är att vara en miljövänlig människa i vår tid, vilka normer som formar vår bild om »hur man ska vara«. Ur ett normkritiskt perspektiv diskuterar Malin Ideland hur talet om hållbar utveckling och miljömedvetenhet bidrar till att skapa och upprätthålla normer för »den önskvärda människan«. Den som uppfyller KRAVen. Och hur detta ideal samtidigt skapar en bild av »den icke-önskvärda människan«, vars beteenden, livsstil, handlingar och känslor ses som problematiska. Är det verkligen så att den som medvetet handlar den dyra KRAV-märkta maten nödvändigtvis är mer miljövänlig än den som kanske inte har råd att köpa den?MALIN IDELAND är professor i utbildningsvetenskap och docent i etnologi på Malmö Universitet.»Om miljö är något som engagerar dig är detta definitivt en bok du ska läsa.« Bookbirds»Språket är föredömligt och läsekretsen med miljö- och samhällsintresse torde vara stor. Betyg: 4.« Ulf Karlström, BTJ