Mamma ligger på en smal säng och stirrar upp i taket medan främlingar i ambulanskläder trampar runt i lägenheten. Ett första minne som etsar sig fast hos barnet som står bredvid. Hon är horungen, pundarungen, den lilla tiggaren som har en viktig uppgift. Att skydda hemmet och se till att mamma aldrig blir utan piller, aldrig nollas. Det fungerar en tid, men blir allt svårare. I skolan krävs att hon ska prata, något som är omöjligt då alltför mycket finns att dölja. Slutligen tystnar hon helt och allt rasar. En berättelse om ansvar, skuld och kärlek. Om att stå bredvid missbruket, växa upp och bli sin egen. Det medberoende barnets röst. Malin Tyberg har lång erfarenhet av att möta barn och unga, som förskollärare, pedagogisk ledare och skolledare. Erfarenheter hon har tagit med sig vid skrivandet. Boken är en autofiktiv roman med inslag av fakta, inspirerad av författarens egen uppväxt.
