Kirjahaku

Venäjän armeija aloitti hyökkäyssotansa Ukrainaan 24. helmikuuta 2022. Sota järkytti koko Eurooppaa. Monien suomalaisten tavoin Ralf Sirén tunsi haluavansa tehdä jotain.1. maaliskuuta, viisi päivää sodan alkamisen jälkeen, Sirén ilmoittautui vapaaehtoiseksi Ukrainan kansainväliseen legioonaan. Se oli perustettu vain muutamaa tuntia aiemmin, ja hänestä tuli 13. sotilas, joka allekirjoitti sopimuksen asepalvelukseen astumisesta.Tässä kirjassa toimittaja Marcus Lindqvist kertoo Ralf Sirénin kokemuksista Ukrainassa. Lyhyen koulutusjakson jälkeen Sirénin vastuulla oli jo vapaaehtoisista kerätyn joukkueen johtaminen etulinjassa Harkovassa.Sodassa on jatkuvasti läsnä stressi, pelko ja kuoleman läheisyys. Kirjassa saamme seurata, kuinka Sirén riitautuu pataljoonapäällikön kanssa, millaista on toveruus etulinjassa sekä miten B-komppanialle kävi Ukrainan vastahyökkäyksessä. Sirén huomaa kotiinpaluun jälkeenkin sodan vaikuttavan häneen. Se kaikuu esimerkiksi Ukrainaan taistelemaan jäävien tovereiden viesteissä. Monet ystävistä kaatuvat myöhemmissä taisteluissa.Kirjassa Ralf Sirénin näkökulmaa avaavat myös hänen itse palvelusaikanaan ottamansa valokuvat.

Den 24 februari 2022 attackerade den ryska armén Ukraina på bred front. Kriget chockar Europa, och Ralf Sirén är en av dem som berörs djupt.Den 1 mars, fem dagar efter att Ryssland inlett sin invasion, anmäler Ralf sig som frivillig i Ukrainas internationella legion. Legionen hade grundats några timmar tidigare, och Ralf var den trettonde soldaten som skrev under sitt soldatkontrakt.I Soldat nr 13 berättar journalisten Marcus Lindqvist om Ralf Siréns upplevelser i kriget i Ukraina. Efter ett kort utbildningsskede leder Ralf i egenskap av plutonchef en brokig skara utländska soldater vid frontlinjen i Charkiv.Ralf tvingas hantera stress, rädsla och dödens ständiga närvaro i ett modernt krig. Vi får läsa om Ralfs konflikt med bataljonschefen, om kamratskapet vid frontlinjen, samt om kompaniets häftiga strider under den ukrainska motoffensiven. Efter att Ralf kommit hem fortsätter kriget att leva i honom, bland annat genom de rapporter om krigets brutalitet han får av vänner som stannade i Ukraina. Flera av dem som stannade stupar i striderna.I boken ingår även Ralfs fotografier från kriget.

I Slaget om Ukraina ger journalisten Marcus Lindqvist en inifrån-skildring av kriget som förändrade Europa.Under veckorna som följde på att Donald Trump installerades som USA:s president i slutet av januari 2025 kastades världspolitiken över ända. Ingenstans var konsekvenserna så omedelbart synliga som i Ukraina, där kampen mot den ryska invasionsarmén samtidigt gick in på sitt fjärde år.Putins generaler hade planerat en paradmarsch till Kiev i februari 2022. Men det ukrainska folket ville annorlunda. Varje kvarter, skogsremsa och korsning försvarades in i det sista mot en numerärt och teknologiskt överlägsen fiende.Putin tvingades backa. Det borde inte ha varit möjligt.I Slaget om Ukraina berättar journalisten Marcus Lindqvist om hur de avgörande striderna såg ut från insidan, då vanliga ukrainska män och kvinnor kämpade mot världens näststarkaste militärmakt. Vi får läsa om timmarna som avgjorde Kievs öde, om köttkvarnen i Bachmut och om Ukrainas försök att befria de ockuperade områdena.Lindqvist visar hur lärdomarna från Finlands krig gäller än idag: För att stå emot en rysk invasion krävs förutom mod och offervilja framför allt många fotsoldater och ett starkt artilleri. Detta hade de flesta västländer hunnit glömma. Mot alla odds lyckades Ukraina ändå stå emot.

Ajantasainen kokonaiskuva Ukrainan sodan tapahtumista.Kun Donald Trump astui valtaan tammikuussa 2025, totuttu maailmanpolitiikka heitettiin yli laidan. Nopeimmin seuraukset näkyivät Ukrainassa, jossa oli puolustauduttu Venäjän joukkojen hyökkäyssotaa vastaan jo kolme vuotta.Putinin kenraalit olivat suunnitelleet marssivansa voittoisina Kiovaan jo helmikuussa 2022, mutta Ukrainan kansa päätti toisin. Ukrainalaiset puolustivat jokaista korttelia, metsäkaistaletta ja risteystä urheasti ylivoimaista vihollista vastaan. Putinin joukkojen oli pakko perääntyä. Sen ei pitänyt olla mahdollista.Miltä ratkaisevat taistelut näyttivät ukrainalaisten sotilaiden, tavallisten miesten ja naisten, näkökulmasta?Toimittaja Marcus Lindqvist kertoo tässä kirjassa asiantuntevasti mutta ymmärrettävästi Kiovan kohtalon ratkaisseista tunneista, Bah'mutin lihamyllystä sekä Ukrainan yrityksistä vapauttaa miehitetyt alueet sodan laajempaa kontekstia unohtamatta. Kirjasta selviää, mitä aikamme laajamittaisimman sodan tärkeimmissä yhteenotoissa tapahtui ja miksi.

Kriget i Ukraina har förändrat vår bild av modern krigföring i grunden. Det som började som ett konventionellt anfallskrig har stegvis förvandlats till ett drönarnas krig. Tusentals drönare produceras varje dag och gör det nästintill omöjligt att röra sig vid fronten. I Drönarnas krig visar Marcus Lindqvist hur drönartekniken ritat om slagfältet. Genom intervjuer med frivilliga soldater med rötter i Sverige och Finland får vi vittnesmål direkt från frontlinjen i Ukraina, där drönare styr striderna med kylig precision och brutal effektivitet. Samtidigt pekar Lindqvist mot en snar framtid, där autonoma vapensystem och AI snabbt utvecklas av stormakter som Kina. Är länder som Sverige och Finland anpassade för att försvara sig mot en potentiell storskalig drönarattack? Vad innebär denna nya form av krigföring för Europas säkerhet och för de demokratiska samhällen som nu måste försvara sig mot teknologiskt överlägsna angrepp?