Kirjahaku

Marriage today is our prime social and legal institution. Historically, it was also the principal economic institution. This collection of essays offers a wealth of original research into the economic, social and legal history of the marital partnership in northern Europe over a 500-year period. Erickson's introduction explores the concept of the marital economy and sketches the legal and economic background across the region. Chapters by Ågren, Gudrun Andersson, Agnes Arnórsdóttir, Inger Dübeck, Elizabeth Ewan, Rosemarie Fiebranz, Catherine Frances, Hanne Johansen, Ann-Catrin Östman, Anu Pylkkänen, Hilde Sandvik and Jane Whittle, are organized according to the three economic stages of the marital life-cycle: forming the partnership; managing the partnership; and dissolving the partnership. In conclusion, Michael Roberts explores how the historical development of modern economic theory has removed marriage from its central position at the heart of the economy.

En person som har något i sin besittning är alltid värd större förtroende än den, som inget har. En kvinna bör i allmänhet inte tillåtas sköta egendom och ekonomi på egen hand. Men likväl finns det anledning att göra undantag för de kvinnor, som är kloka och vettiga. Så såg en av 1600-talets mest inflytelserika män (Claes Rålamb) på egendom och kön. För honom var egendom mer än bara en källa till välstånd: den gav också upphov till makt och socialt kapital. Kvinnors tillgång till egendom sågs som mer begränsad än mäns, och den var dessutom beroende av den enskilda kvinnans kvalifikationer. Dessa båda tankar – att egendom kan kopplas till makt och att tillgången till egendom sett olika ut för män och kvinnor – är centrala även i denna publikation. Här diskuterar en rad svenska historiker egendoms- och könsrelationer i ett tusenårigt perspektiv och med exempel från såväl städer som landsbygd.