Kirjahaku

I boken Mitt liv, mitt beslut, får du följa med Maria på hennes resa genom livet. Boken skildrar en uppväxt i kaos, men också kärleken till fotbollen och musiken. Vi får lära oss att ingenting är omöjligt och genom ren viljestyrka kan man lyckas med vad som helst, mot alla odds. Hur vänder vi det negativa till något positivt? Från att ena dagen sitta i rättegång mot mannen som hotat och skadat hela hennes familj, till att nästa dag sitta i möte i London med Diplomater och Kungligheter. Hur kan en tjej från en svensk småstad hamna på ett Casino där man spelar med miljoner och livet som insats? Hur orkar man vidare när kniven ligger mot strupen och vad är drivkraften? Mitt liv, mitt beslut tar oss genom samtliga världar där alla känslorna spelar på samma planhalva…

Under 1800-talet betraktades barnen som samhällets framtid. Genom att reformera barnuppfostran hoppades man kunna skapa nya kvinnor och män. I både barn- och vuxenlitteraturen användes beskrivningar av barndom, uppfostran och uppväxt för att utforska könens och sexualitetens gränser, men också vad det innebar mer allmänt att bli och vara människa. Genom att uppmärksamma barnets och barnlitteraturens roll i den litterära debatten ger Maria Andersson här ett nytt perspektiv på tiden kring förra sekelskiftet. För de kvinnliga författarna innebar perioden ett genombrott och större möjligheter att påverka samhällsutvecklingen. Amanda Kerfstedt, Helena Nyblom och Mathilda Malling tillhörde de författare som gjorde uppmärksammade inlägg i debatterna om könens natur, familjeideal och sedligheten, men vars författarskap i dag till stora delar fallit i glömska. Andersson behandlar tidigare omskrivna texter, som Mallings Berta Funcke och Nybloms sagor, sida vid sida med helt bortglömda verk, som Kerfstedts banbrytande transvestitroman Reflexer. Att bli människa ger en komplex och motsägelsefull bild av sekelskiftets litteratur och samhällsliv. Skiljelinjerna mellan manligt och kvinnligt, mellan sedligt och osedligt, och mellan oskyldiga barn och erfarna vuxna var aldrig entydiga utan måste ständigt vidmakthållas och konstrueras på nytt. I litteraturen skedde förhandlingar, prövningar och gränsdragningar som exponerade spänningar i 1800-talets före­ställningar om barn, sedlighet och kön samtidigt som de omdefinierade begreppen för att anpassas till en ny tids krav. Maria Andersson (f. 1973) är verksam som forskare och lärare i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet. Att bli människa är hennes doktorsavhandling.

Framtidens kvinna -- hur skulle hon vara? Och vad var hennes plats i samhället? I 1800-talets och det tidiga 1900-talets svenska flickbok utforskas dessa frågor genom berättelser om flickors uppväxt och utbildning. Parallellt med de kvinnliga romanförfattarnas genombrott under 1830-talet börjar också en litteratur för unga kvinnor växa fram. Den beskriver en brokig tillvaro av vardaglig lek och vådliga äventyr, av studier och yrkesdrömmar. Dessa böcker som riktade sig direkt till flickor ville både diskutera och forma framtidens kvinnliga medborgare genom litteraturen. I Framtidens kvinnor visas hur den svenska flickboken och dess framställningar av unga kvinnor blev en del av den alltmer intensiva debatten om kvinnans medborgerliga rättigheter från 1830-tal till 1920-tal. Genren utgjorde ett forum för författare med skilda politiska åskådningar, men de förenades av att de i sina texter lät den unga kvinnan stå i centrum för samtidens stora samhälleliga omvälvningar. Husliga flickor, manhaftiga studentskor och shoppande koketter gestaltar alla olika vägar mot vuxenhet och in i det moderna livet. I flickböckerna blir den unga kvinnan på samma gång en bärare av nostalgiska minnen från en svunnen värld och ett löfte om en mer jämställd, fredlig framtid. Maria Andersson är docent i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet och har tidigare bland annat publicerat Att bli människa. Barn, sedlighet och kön i Amanda Kerfstedts, Helena Nybloms och Mathilda Mallings författarskap 1880--1910 (2010). Skrifter utgivna av Svenska barnboksinstitutet nr 152. Kriterium nr 26.

Sommaren 2020 gav sig Maria Andersson iväg på en 25 dagar lång motorcykelresa runt landet. Målet var att träffa bikers i deras egen miljö för att lära sig mer om den machostämpel som råder inom kulturen. Det visade sig bli en känslosam resa. Ur mötena så framkom det hur machokaraktären skapas från början. Många vittnade om en utsatthet som barn, som brist på kärlek, mobbing, sexuella övergrepp, våld i hemmen och fattigdom. När kroppen inte längre klarade mer ångest och sorg så letade man ett sätt att bli respekterad, och en falsk machokaraktär skapades. Känslan att spela hård och känslokall var lättare att bära än att vara sårbar. Men priset de fått betala var skyhögt. Resultatet av alla möten visar vad som händer när gemenskapen och kärleken inte finns i uppväxten. Den visar att känslan är så pass viktig, att blir vi inte älskade, så kan vi åtminstone bli hatade. Det berättas om kärleken till hojen, klubben och den utökade familjen. Men även hur många brinner för att ge tillbaka och via bikerkulturen hittat vägar att stötta de mest utsatta i samhället. Välkommen till en läsning som berör, och som för första gången berättar om människorna bakom västen. Samtliga intervjuer har godkänts av respektive individ.

Våldsutsatta kvinnor berättar sin historia som den aldrig berättats tidigare.Våld mot kvinnor är ett av våra största samhällsproblem, ändå tystas det ner och nedprioriteras av både myndigheter och av samhället i stort. Journalisten och författaren Maria Andersson bestämde sig för att träffa några av kvinnorna som levt nära våldet och låta deras röster bli hörda. Berättelserna är fria från filter och visar en sanning som är svår att ta in. Sanningen om smärtan och sorgen. Historier som berättar om att utsättas av någon, ofta en person man älskat, men även av det samhälle som säger sig skydda de mest utsatta. Flera av kvinnorna i boken lever gömda, då det finns risk att de dödas av sin före detta partner, ofta är det den man som är pappa till deras barn. Anmälningar läggs ner på grund av bristande bevis, ändå anses kvinnor och barn vara under så stort hot att de göms undan och tas ifrån rätten till ett normalt liv. Maria valde att träffa några av kvinnorna någon annanstans än i deras hem, då det är förenat med risker. Det enda vi vet är att de lever någonstans i Sverige. Samtliga har fått livstidsstraff för ett brott de inte har begått. Eller som en av kvinnorna säger: Det sägs att Sverige inte har några dödsdomar, men det är fel. Jag är dömd till döden, och det är han som ska verkställa domen. Det enda som inte tagits ifrån dessa kvinnor är deras röster. Låt dem aldrig mer tystna. Välkommen till en läsning som berör. Samtliga intervjuer har godkänts av respektive individ.

Konstnären Helena Hötzl Setterström och författaren Maria Andersson, två kreativa själar som brinner för att skapa uttryck i bild och text, träffades för första gången en kall decemberdag. De hade en gemensam vision om att ge liv till konsten och med en passion för kvinnors rättigheter och deras historier så var snart WOMEN IN ART ett faktum. I över ett år målade Helena flera verk föreställande kvinnor. Maria gav dem liv och skapade deras historia efter att hon lärt känna var och en av dem. Snart hade de ett antal historier som både berörde och gav styrka, och uttrycket i konstboken började ta form. WOMEN IN ART är korta berättelser om kvinnor i olika samhällsklasser, kulturer och tidsepoker. Det är med kärlek för konsten, litteraturen och kvinnan i fokus som vi presenterar en konstbok på ett helt nytt och unikt sätt. Boken vänder sig till både konstintresserade och de med passion för berättandet.

Då dödar jag dig är en roman om våld i nära relationer, baserad på verkliga kvinnors berättelser."Jag vill skiljas", viskade Anna knappt hörbart. "Då tar jag barnen", svarade David. "Jag polisanmäler dig för vad du gjort mot mig." "Då dödar jag dig."Annas biologiska klocka började ticka. Hon älskade singellivet, men drömmen om en familj pockade på hennes uppmärksamhet. På en blinddate mötte hon honom, mannen som fick hennes värld att snurra. Ganska snart började de planera för ett liv tillsammans. Förvandlingen började när deras första barn föddes. Hans tidigare leende ögon blev svarta. Handen som smekt, gjorde plötsligt illa. Anna dolde allt för sina anhöriga. Hon ville inte få frågan varför hon inte lämnade. Tänk om han någon gång skulle bli snäll, då ville hon inte att han skulle vara hatad av hennes nära. När Anna vaknade upp på Sal 57 förstod hon att hon var tvungen att bryta upp. Medan läkaren läste upp skadorna i hennes journal så formades en plan i hennes huvud. Annas kamp för överlevnad tog sin början. Eftervåldet var dock inget som fanns med i hennes beräkning ... --------Maria Andersson har ett stort samhällsengagemang och är författare, skribent och föreläsare. I sitt skrivande har hon valt att fokusera på verkliga händelser och berättelser baserade på sanna historier, och historierna hon får till sig förmedlar hon med godkännande av den berörda. När verkliga berättelser förmedlas kan en mängd känslor uppstå. Marias förhoppning är att du som läsare ska ta dem till dig och kanske kan man tillsammans öppna ögon som tidigare varit stängda. Maria firar tio år som författare och boken Då dödar jag dig är hennes åttonde bok i ordningen. En bok som tog nästan fem år att skriva. Annas liv är nämligen inte en enda kvinnas liv, utan detaljer är plockade från otalet kvinnor för att bevara deras anonymitet. Ändå kommer alldeles för många kvinnor att känna igen sig i Anna. I boken Då dödar jag dig får du följa hela registret av mäns våld mot kvinnor. Kanske får du också svar på frågan så många ställer sig: Varför lämnar hon inte? Under de tio år som Maria har skrivit och engagerat sig i kvinnors rättigheter har hon fått en mängd utmärkelser och priser för sitt engagemang. Verkliga historier måste förmedlas, för att de som sitter på beslutande positioner, med lite tur, ska få dem i sina händer. Varmt välkommen till en viktig läsning som kommer spela på hela ditt känsloregister.

Amanda lever ett lugnt familjeliv på landet. Hon är entreprenören som älskar utmaningar, men vissa utmaningar är inte till för att antas. Hon inleder en affärsmässig relation med en manlig kund som erbjuder henne att börja arbeta inom den finansiella sektorn. En ny värld öppnar sig där hon ser möjligheten att skapa en oberoende ekonomisk ställning och bygga det liv till familjen som hon alltid har drömt om. Hon kastas in i finansvärlden där hon snart upptäcker att korruption och kriminalitet är vardag. När det uppdagas att hon vet för mycket om den undre världen så hänger hennes liv på en skör tråd och kampen mot de kontrollerande makterna tar sin början.

Alice och hennes familj är äntligen framme vid det röda pensionatet på ön. Här ska de bo i några dagar och klappa kossor, bada i havet och njuta av sin semester. Från ingenstans förvandlas lugnet till ett magiskt äventyr. Nu måste Alice vara modig och smart. Som tur är får hon hjälp av sin nya vän, den gamla damen. Men vem är hon, och varför är det bara Alice som ser henne?

När Marta Norberg får sin tuberkulosdiagnos tänker hon som många andra att livet är slut. Men vistelsen på sanatoriet i Ådalen öppnar i stället dörrar till musik, litteratur och konst som ger hennes tillvaro en helt ny mening. Samtidigt kryper det tilltagande mörkret i 1930-talets Europa innanför sanatoriets väggar.I varje familj finns de, skuggorna efter släktingar som drabbades av tuberkulos. Vi är de döda är inspirerad av ett verkligt livsöde och skildrar tiden strax före antibiotikans genombrott, då det ännu inte fanns någon bot för denna fruktade farsot.FörfattarpresentationMaria Andersson är född 1969 och uppvuxen i Ådalen. Efter många år som frilansjournalist arbetar hon i dag som folkhögskollärare och bibliotekarie i Fellingsbro, Västmanland. Vi är de döda är hennes debutroman.

När Maria och Magnus anlände som missionärer till Mongoliet, 22 och 26 år gamla, hade de känslan av att komma till jordens yttersta gräns. I huvudstaden Ulaanbaatar fick de lära sig det nya språket och börja upptäcka den mongoliska kulturen. Men uppdraget gällde att starta en missionerande församlingsgrundarrörelse där Jesus Kristus ännu inte var känd. Platsen blev staden Erdenet i en dalgång mellan höga bergsluttningar och där började de leva och vittna bland människorna. I januari 1993 bildades en församling som först mest liknande en tonårsklubb för flickor. Men Guds Ande var påtagligt verksam och när församlingen firade sin ettårsdag var de redan 121 medlemmar. I Marias skildring av deras pionjärtid får vi följa den fortsatta starka tillväxten och hur en dynamisk och självständig mongolisk församling växer fram. Hon skriver öppet och självkritiskt även om kulturkrockar och andra problem de mötte i arbetet. Det är en gripande och lärorik berättelse om hur ett ungt svenskt par genom Guds kallelse och Andens ledning får se en församlingsgrundarrörelse växa fram.