Kirjahaku

Upptäckten av antennen i trädet var starten till alla händelser som ledde fram till upplösningen. Vem kunde ha trott det? tänker Nils.Någon försökte smyga sig ombord på fiskebåten men hinner inte innan larmet utlöses och tänder belysningen runt om båten, startar ljudförvrängaren och kamerorna. Och sekunden därefter startar högtryckssprinklern som med riktade vattenstrålar runt båten duschar allt som rör sig inom en fem till tio meters radie från båten...."Killarna som skickade lådorna med knark i fiskbukarna har vi bevakat och kan nu ganska väl ringa in var de får knarket ifrån och vilka de personer de har kontakt med. Även killen som skickade lådorna med dubbelbotten har vi under bevakning. Den killen får sitt knark från en annan leverantör, men allt pekar på att det är samma huvudman som verkar i bakgrunden."... "Jag tror vi har att göra med minst två, kanske tre kriminella nätverk. Om vi utökar och breddar vårt sök kommer vi med stor risk sluta se skogen för alla träd. Jag tror att vi måste inse problemets vidd och avgränsa oss.Aktivisternas hotfulla röster tystnar och de ser ut som om de inte visste vad de skall ta sig till. Ett väsande, gläfsande ljud från skogen vid sidan vägen hörs och Erik funderar vad i fridens namn är det här. Han hör en man bland aktivisterna ropa att det troligen är en björn eller varg som känner vittring på något. Bakom gruppen ser Erik ett djur som stannar vid vägkanten som morrar och som sakta smyger sig mot terroristerna som springer i allt högre fart längs infarten mot gården och in genom den öppna porten till maskinhallen. När alla aktivister kommit in i maskinhallen stänger de porten från insidan.Erik tror inte sina ögon. Vad är nu detta?

Med kraftfulla årtag ror Artur sin fullastade båt genom det månskimrande vattnet. Han lyfter årorna och glider tyst fram på den spegelblanka ytan, öronen spetsade för att lokalisera ett ljud han tyckt sig uppfatta. Hjärtat bultar snabbare när ljudet närmar sig, och paniken ökar. Vad ska han göra? Plötsligt försvinner ljudet, och en illavarslande tystnad råder. Vilande på årorna känner Artur skräcken förlama honom. Kan det ha varit tullkryssaren han tyckte sig ha hört? Om de fångar honom med smuggelsprit ombord är det ute med dem. Samma om de hinner ifatt honom innan han når Lagunen. Han känner fängelset skräckinjagande nära. Men han måste fortsätta. Med tyst rodd närmar han sig Lagunen och drar en djup suck av lättnad när han inte längre hör motorljud. Lagunen erbjuder skydd, för grunt för tullkryssaren att följa.Precis när han slappnat av och hämtat andan, dyker som från ingenstans, en stor mörk siluett upp, knappt hundra meter bort. Skuggan kommer glidande som ett spökskepp. Det är kryssaren, med motorerna stoppade, närmare än någonsin. Kroppen skakar av upphetsning och Artur känner hjärtat slå vildsint i kroppen. Skall han och Johan klara sig helskinnade härifrån?

Marianne tar sig för pannan när hon får veta att kriminella, som våldtagit två flickor, beviljas av Högsta domstolen en penningbelöning från samhället. Skakar på huvudet när hon får reda på att butiker utsättas för utpressning av kriminella män som erbjuder ”beskydd” mot betalning.Marianne och hennes vänner beslutar sig för att bilda en hemlig grupp som aktivt ställer sig på offrens sida och ser till att korrigera de alltför milda domar som brottslingar dömts till. Fler hemliga grupper bildas, som struntar i lagen och tar saken i egna händer. Är det tillräckligt för att väcka naiva och aningslösa beslutsfattare? Dessa som i åratal struntat i de varningar som framförts och i stället beskyllt de som varnat för utvecklingen, att ”fiska i grumliga vatten.”Marianne orkar inte se hur samhället förlamas av vettlösa skjutningar och sprängningar. Skall gängen få härja fritt? Är vi de enda som vågar ta upp kampen?”