Kirjahaku

The ascetic tracts of 7th century writer Isaac of Nineveh (Isaac the Syrian) provide a wealth of material to better understand early Christian asceticism. By focusing on the role of the body in various ascetic techniques, such as fasting, vigils and prayer, as well as on the way the ascetic relates to the society a picture of asceticism as political activity emerges. For Isaac, the ascetic was to function as something like an icon, an image that showed the world the reality of God's Kingdom already in this life, by clearly indicating the difference between God's ways and men's. Patrik Hagman reviews the scholarly discussion on asceticism of the last three decades, and then proceeds to analyse the texts of Isaac to reveal an emphasis on asceticism as a practice that is at the same time performative, transformative and bodily. This contrasts with the long-established conception of asceticism as based on a negative view of the body. Isaac displays a profound understanding of the way body and soul are related, demonstrating how the body can be used to transform the personality of the ascetic, and to communicate the change to the world, without the use of words. The writings of Isaac offer a rare example of an extensive discussion of asceticism by a person who lived a radical ascetic life himself. Hagman's new study brings Isaac's fresh perspective to bear on an important, yet often overlooked, aspect of the Christian tradition.

Kristen tro får naturligvis følger for hvordan man lever, men når får den politiske konsekvenser? Mange advarer mot å blande kjernen i det kristne budskapet med et politisk engasjement. Men er det ikke slik at kristendommen er mest sann mot sitt innerste vesen når den blir noe mer enn kun omsorg for enkeltindividers frelse og vender seg ut mot hele Guds skaperverk? Finnes det en genuin kristen måte å gjøre motstand på, som skiller seg fra sekulære alternativ? I Om kristen motstand tar Patrik Hagman utgangspunkt i den tidlige kirkens motstand mot det romerske imperiet for å tegne et bilde av kristen motstand i vår tid. Gjennom konkrete eksempler viser han at kristent disippelskap har en sprengkraft som også er aktuell i møte med store, globale utfordringer som miljøvern og sosial rettferdighet. Patrik Hagman er teolog og forsker ved Åbo Akademi i Finland og underviser i etikk og religionsfilosofi. Han har spesialisert seg på politisk teologi og den tidlige kristne kirken. Hans doktoravhandling The Asceticism of Isaac of Nineveh ble utgitt på Oxford University Press. Om kristen motstand er hans første bok på norsk.

"Alt det vakre" er en bok om å leve og en bok om å dø. Det er en bok for alle som er glade i noen og en dag skal miste dem. Det er også en bok om å være tenåring, om å være kjæreste, ektefelle og forelder. Hagman forteller usentimentalt og vakkert om sitt livs tre store tap. Han mister sin far i tenårene. Når han selv blir far, dør sønnen Joel rett etter seksårsdagen og kona Kika dør brått et par år etter. Det er ikke til å bære. Likevel opplever Hagman seg båret. Han skriver at sorgens gave er et utvidet blikk, er takknemligheten overfor livet og den Gud som gav oss det. «Når det man er aller mest redd for, allerede har hendt, trenger man ikke være redd mer.»

Kristen tro får naturligtvis alltid betydelse för hur man lever. När den får politiska konsekvenser har röster hörts om risken att man glömmer bort kärnan i det kristna budskapet. Men är det inte så att kristendomen är som mest sann mot sitt innersta väsen när den blir något mera än omsorg om individens frälsning och vänder sig utåt till hela Guds skapelse? Det finns ett genuint kristet sätt att göra motstånd som skiljer sig till motiv och metod från sekulära alternativ. Den här boken utgår från de tidiga kristnas motstånd mot det romerska imperiet för att teckna bilden av ett kristet motstånd i vår tid, i mötet med miljökriser och globala rättvisefrågor. Genom att ge konkreta exempel på hur ett kristet lärjungaskap kan se ut idag visas den moraliska sprängkraft som kristendomen besitter även i vår tid. Patrik Hagman är teolog och verksam vid Åbo Akademi.

»Att kyrkorna i Norden i vår tid står inför stora utmaningar är förmodligen uppenbart för de flesta. Få teologer verkar emellertid ta dessa på fullt allvar. Undantaget heter Patrik Hagman. Efter folkkyrkan levererar en radikal kyrko- och samhällskritik som lämnar läsaren med två alternativ: antingen att sticka huvudet i sanden eller att med Hagman börja ifrågasätta invanda tankemönster. Efter folkkyrkan är inget mindre än en nödvändig bok.« Ola Sigurdson, professor i tros- och livsåskådningsvetenskap, Göteborgs universitet »Inspirerande, tankeväckande och ställvis provocerande läsning. Rekommenderas varmt för alla som funderar över de nordiska folkkyrkornas framtid.« Björn Vikström, Biskop, Borgå stift Efter folkkyrkan är en hybrid mellan en teologisk studie och ett debattinlägg, ett försök att greppa de lutherska folkkyrkornas nuvarande situation och söka en väg framåt. Patrik Hagman argumenterar för att folkkyrkornas kris i grunden är teologisk till sin natur och därför måste mötas med teologiskt arbete. De röster som han för in i diskussionen Dietrich Bonhoeffer, Stanley Hauerwas, John Howard Yoder och William T. Cavanaugh har sällan lyfts fram som relevanta i den nordiska kontexten, men här förs deras teologier i kontakt med konkreta problem och bekymmer i de lutherska kyrkornas vardag. Fram träder bilden av en möjlig kyrka där den gudstjänstfirande gemenskapen står i centrum, men på ett sätt som för vidare de nordiska lutherska kyrkornas höga ambitioner att vara en kyrka för hela samhället. Hagman visar att en sådan kyrka inte bara är möjlig utan redan är i vardande.

Vi lever i en tid där information och kunskap om allt från kvantfysik till kändisskvaller finns i överflöd, men den allra viktigaste frågan verkar bortglömd: Hur skall vi leva tillsammans? Religion och politik har lämnat fältet öppet och det är i stället helt andra sätt att tänka som styr våra relationer och hur vi ser på varandra. Här beskrivs den kapitalistiska hederskultur vi lever i och hur gemenskapen människor emellan hela tiden hotar att korrumperas av krav på effektivitet och ändamålsenlighet, hur ny teknik formar vårt sätt att se på varandra och hur vår känsla av att inte räcka till utnyttjas för obskyra syften. Men här finns också förslag på hur vi kan hitta vägar till mer ärliga och öppna relationer och finna sammanhang där våra liv blir meningsfulla. Patrik Hagman fortsätter att söka i den kristna tradi­ tionen efter levnadssätt som går att förverkliga i dag tvärt emot de kulturella och politiska makter som hotar vår existens. Detta är en fristående fortsättning på boken Om kristet motstånd.

Hur blir en människa den hon är? Det är en av de stora olösta frågorna som i årtusenden drivit fram filosofiskt och religiöst tänkande. Samtidigt är det en fråga som i varje tid behöver ställas på nya sätt.I denna bok diskuterar teologen Patrik Hagman vad det är att vara människa utgående från en rad aktuella perspektiv: Vad gör sociala medier med oss? Vad gör vi när vi söker oss själva? Hur formas och förändras synen på manligt, kvinnligt och det som inte är någondera?Boken består av fristående essäer som ur ett teologiskt perspektiv, och ofta utgående från populärkulturella uttryck, undersöker det mänskliga livet i det samhälle vi nu lever i. Ett återkommande tema är att människan är skapad till att skapa sig själv, men att mycket går fel när detta blir ett individuellt projekt i stället för något som växer fram i en mänsklig gemenskap. Därför blir också kyrkan den arena där dessa frågor, kanske inte får sina svar, men hittar sin hemmaplan.Merparten av texterna har publicerats tidigare i olika sammanhang, men är delvis omarbetade för denna bok.Patrik Hagman är teolog och författare, född och uppvuxen i Finland, men nu verksam i Sverige.

I en tid när framtidshoppet verkar svikta, kallar Jesus från Nasaret oss återigen att utmanas och inspireras. Evangelisten Lukas visar hur Jesus inte nöjer sig med att bekämpa ytliga orättvisor, utan gräver djupt i människans själ och existensens grundvalar för att avslöja hur världen skulle kunna vara radikalt annorlunda. Guds rike, denna alternativa vision, erbjuder en kraft som kan vitalisera både kyrkolivet och det offentliga samtalet om vårt gemensamma liv.Teologen Patrik Hagman utforskar i denna bok Lukasevangeliet genom att följa de olika trådar Lukas väver sin berättelse med. Vem är Jesus? Hur förhåller han sig till sin judiska tradition? Hur ser han på fattigdom, orättvisor och lidande i världen? Och viktigast av allt: hur kan vi finna ett bättre sätt att leva, där våra liv får mening, världen vitaliseras och jorden återupprättas?Boken, som ges ut i samarbete med Ekumeniska Kommuniteten i Bjärka-Säby, vänder sig till alla som vill fördjupa sin förståelse av Jesus och Lukasevangeliet, och den erbjuder nya insikter för både ovana och erfarna bibelläsare.Patrik Hagman (f. 1976) är finländsk teolog, skribent och författare. Han är docent i politisk teologi och arbetar som teologiskt sakkunnig vid Linköpings stift, samt preses för Johannesakademin. Han har skrivit flera böcker, bland annat Om kristet motstånd, Efter folkkyrkan, Om tron, Sorgens gåva är en vidgad blick och Skapad skapare (utgiven på Spricka förlag) och medverkar i Läsarpodden. Patrik bor numera i Vadstena.Andra varsamt reviderade utgåvan.

Under några varma sommardagar dras kommissarie Scarlatti och hans kollegor in i en våg av oförklarliga mord. I den vanligtvis idylliska sommarstaden Falkenberg finner sig Scarlatti och hans dedikerade kollegor snärjda i en katt-och-råtta-lek, där frågorna är många och svaren undflyr dem. Har den framgångsrika entreprenören och företagsledaren Ragnar Silfverstolpe något med morden att göra och vilken roll spelar den kriminella, före detta kollegan, Jimmy? Varifrån och varför dyker de exklusiva fiskedragen upp? Scarlatti står inför en kamp mot klockan för att stoppa ytterligare mord och avslöja den mörka sanningen bakom Falkenbergs idyll. Är Silfverstolpe verkligen oskyldig, och är Scarlattis egna kollegor i fara? Och vad är Eldorado för avskyvärd plats? Patrik Hagmans "Eldorado" är en spänningsroman som sveper med läsaren i denna psykologiska kamp där varje ledtråd för dig närmare sanningen. Falkenberg kommer aldrig vara sig likt igen. Del 1 i trilogin om kommissarie Scarlatti.

Kristen tro får naturligtvis alltid betydelse för hur man lever. Men när den får politiska konsekvenser har röster hörts om risken att man glömmer bort kärnan i det kristna budskapet. Men är det inte så att kristendomen är som mest sann mot sitt innersta väsen när den blir något mera än omsorg om individens frälsning och vänder sig utåt till hela guds skapelse? Det finns ett genuint kristet sätt att göra motstånd som skiljer sig till motiv och metod från sekulära alternativ. I den här boken utgår Patrik Hagman från de tidiga kristnas motstånd mot det romerska imperiet för att teckna bilden av ett kristet motstånd i vår tid, i mötet med miljökriser och globala rättvisefrågor. Genom att ge konkreta exempel på hur ett kristet lärjungaskap kan se ut i dag visar han på den moraliska sprängskraft som kristendomen besitter även i vår tid. Patrik Hagman är teolog och verksam vid Åbo Akademi. Han är specialiserad på politisk teologi och på den tidiga kristna kyrkan.

Patrik Hagman har upplevt flera stora förluster i sitt liv; inom loppet av några år förlorar han sin sexårige son i cancer och sedan sin hustru i en plötslig hjärnblödning. Dessutom dog hans pappa i cancer när Patrik Hagman var 21 år.I Sorgens gåva är en vidgad blick skriver han om vad som händer i en människa när sorgen så påtagligt kliver in i ens liv.

Att begrepp som postfaktisk och alternativa fakta har vunnit insteg i vår vokabulär vittnar om sanningens ambivalenta status i samtiden. Vem kan idag göra anspråk på att äga sanningen? Står sanningen att finna utanför kulturen eller är den av nödvändighet en social konstruktion som tjänat vissa syften? I detta nummer utforskar författarna sanningsbegreppets förändrade villkor i en tid av växande demokratiskt underskott, filterbubblor , pandemier och hotande klimatkollaps. Tidens tecken ges ut en gång per år och erbjuder ett forum där samhälleliga och existentiella teman centrala för Svenska kyrkans verksamhet, vision och identitet belyses ur olika perspektiv.