Kirjojen hintavertailu. Mukana 12 390 323 kirjaa ja 12 kauppaa.

Kirjahaku

Etsi kirjoja tekijän nimen, kirjan nimen tai ISBN:n perusteella.

6 kirjaa tekijältä Per Rydén

Den framgångsrike förloraren : en värderingsbiografi över Carl David af Wirsén
Carl David af Wirsén var Svenska Akademiens ständige sekreterare längre än någon annan han var också kritiker, poet och maktmänniska. Få eller nya är de positiva omdömena om honom. Han lever kvar som poet med någon enstaka, fortfarande sjungen psalm. Men främst är han känd som rabiat Strindberghatare liksom motståndare till Heidenstam och Levertin. Han utövade makt, han skydde inga medel. Han var hatad och avskydd. Han var manipulativ och fursteslickare, hans främsta förtjänst blev att han såg till att Nobels testamente om nobelpris i litteratur hamnade hos Svenska Akademien att förvalta och utdela. Själv såg han till att ett flertal av hans egna (Wirséns) favoriter fick nobelpriset, men han satte stopp för andra. Han stred också mot vissa författares inval i akademien. Här publiceras den första stora boken om Wirsén. Den är välkommen och spännande att läsa om en persons tilkortakommanden och strävanden. Per Rydén är professor e.m. o litteraturvetenskap i Lund. Han har skrivit en rad uppskattande och omfattande böcker om ingenjör Andrée, om Heidenstam och Levertin m.m.
Sommen

Sommen

Per Rydén

Carlsson
2013
kartonkisidos
Sommen är en sjö på gränsen mellan Östergötland och Småland. Här försöker en som är uppvuxen vid sjön att uttolka dess mening och väsen, dess historia och betydelse. Han gör detta genom dem som upplevt sjön på nära håll vid olika tidpunkter: L. F. Rääf, romantikern Knut Ekwall på sin ö och Axel Hamberg och hans möte med Harriet Löwenhjelm m.fl. Och inte minst sin egen dåtida och nutida relation till Sommen och dess värld, skriver författaren om. Det är en fängslande, mångtydig skildring, intressant även för dem som inte har någon anknytning till sjön. Per Rydén är professor emeritus i litteraturvetenskap i Lund och pressforskare. Han har skrivit en rad böcker, senast Sveriges National-litteratur är inte bara historia.
Oglömt : om mitt bokliv

Oglömt : om mitt bokliv

Per Rydén

Carlsson
2020
sidottu
Om mitt bokliv"Böckerna är mitt liv. Jag har skrivit böcker. Jag har skrivit böcker om böcker.Jag har handlett andra som skrivit böcker. Jag har undervisat om böcker. Jag har kritiserat böcker. Jag har förtecknat böcker. Jag har levt i böcker. Jag har därmed infriat de drömmar om böcker som mina förfäder inte kunde ge efter för. Jag har förstått mitt liv i böcker." Så skriver Per Rydén själv. Rydén förmedlar mycken klokskap genom ett liv präglat av läsande, skrivande och eftertanke. Han gör det med evig markkontakt och sin egen bakgrund i ständigt minne. Inte utan orsak känner han stark gemenskap med de unika svenska arbetarförfattarna. För Rydén har begreppet "läsvägen" en djup innebörd. Här är litteraturprofessorns berättelse om sin egen väg in i böckernas värld, från barndomens Tranås med folkhemsföräldrar med folkbildningen som ideal. Där träffar han också tack vare sin mor Moa Martinson. Han hamnar själv i Lund som student, forskare, professor och författare. Per Rydén är litteraturhistoriker, pressforskare, författare, kritiker och professor emeritus. Han är sedan många år bosatt och verksam i Lund. Han har utgivit en lång rad böcker inom sitt ämne, inte minst om Svenska Akademien, Levertin och Heidenstam samt Carl David af Wirsén liksom fristående skönlitterärt inriktade arbeten.
Svenska Akademiens modernisering 1913-1977

Svenska Akademiens modernisering 1913-1977

Per Rydén; Jenny Westerström

Carlsson
2018
sidottu
Här är berättelserna om vad som skedde med Svenska Akademien internet och utåtriktat under de fyra ständiga sekreterarna som styrde under drygt sex decennier, 1913-1977: Erik Axel Karlfeldt 1913-1931; Per Hallström 1931-1941; Anders Österling 1941-1964 och Karl Ragnar Gierow 1964-1977. Under denna tid började Börshuset användas av Akademien. Anders Zorn skänkte Gyldene Freden till Akademien, av vilket också följde det stora Bellmanspriset. Karlfeldt sörjde för ett bättre arbetsklimat i själva Akademien. Här klarar man också att under nazitiden hålla samman Akademien trots flera Hitlervänner bland ledamöterna. Dag Hammarsköljd var tänkt att bli ny ständig sekreterare men dog i Kongo och då blev det istället Gierow. Under perioden blev De Aderton författares och forskares främsta prisgivare. Under dessa decennier utgjordes Akademien av sammantaget 73 ledamöter. Boken är en guldgruva för den som önskar en inblick i Akademiens omfattande verksamhet. Per Rydén och Jenny Westerström, båda lundaprofessorer och erfarna forskare, har hanterat ett enormt arkivmaterial med insikt och blick för såväl skratt som stort allvar. Boken är en inträngande skildring av vad som har tilldragit sig bakom stängda dörrar. De tar tidigare skrivit en lång rad böcker om vår litterära historia, Rydén flera böcker om Akademiens ledamöter.
Den svenska pressens historia. 2, Åren då allting hände (1830-1897)
Detta är det andra bandet av fyra i ett planerat verk om den svenska pressens historia från begynnelsen fram till idag. Verket beräknas vara komplett hösten 2002. I detta band beskrivs åren 1830 till 1897. Den moderna svenska pressen brukar räkna sin start från Aftonbladets tillkomst 1830. I spåren följde sedan en hel rad nya tidningar. När trämassa kunde ersätta lump som pappersråvara sjönk produktionskostnaderna dramatiskt, och med telegrafen förändrades villkoren för nyhetsförmedlingen. Det växande utbudet av tidningar och tidskrifter var både orsak och verkan när ståndsriksdagen avskaffades och de politiska partierna växte sig starka. Marknadsekonomins utbredning speglas i annonsernas mångfald. Den svenska pressens historia har en stor bredd. Det är ett samarbetsprojekt över ämnesgränser, mellan teoretiker och praktiker. I projektledningen finns bland andra kända tidningsprofiler Mats Svegfors och Hans Bergström. Avsnittsförfattarna är många och framträdande inom sina respektive ämnesområden. De representerar litteraturvetenskap, historia, ekonomisk historia och företagsekonomi. Några är därtill praktiskt verksamma som journalister.
Fattigdom utan gränser

Fattigdom utan gränser

Gunvor Andersson; Anna Angelin; Åke Bergmark; Helena Blomberg; Olof Bäckman; Lena Engelmark; Björn A Gustafsson; Anders Hansson; Torbjörn Hjort; Håkan Johansson; Johanna Kallio; Maria Korpskog; Christian Kroll; Joakin Palme; Lena Palvén; Per Rydén; Bengt Starrin; Sune Sunesson; Hans Swärd; Jeff Werner

Carlsson
2012
sidottu
Fattigdom utan gränser är den första bok som tar ett helhetsgrepp om fattigdomsfrågan. Boken är en betraktelse av fattigdomens historia, nutid och framtid där forskarens och journalistens olika perspektiv sammanfogas i ett vidare synfält. Boken bygger på ett temanummer i tidskriften Socionomen som utkom med anledning av EU:s fattigdomsår 2010. Med nytt innehåll behandlar redaktörerna i denna bok fattigdomsfrågan ur ett vidare perspektiv. De allra flesta bidragen är skrivna av nordiska forskare och bygger på aktuella forskningsresultat. Ett mål med boken har varit att vidga blickfånget och överskrida traditionella gränser. Dels mellan olika vetenskapliga discipliner men även mellan vetenskap, journalistik, litteratur, konst och foto. Vi hör också Joakim Palme, professor i statsvetenskap vid Uppsala universitet, i ett avslutande ord. Bokens redaktörer, Hans Swärd och Lena Engelmark, har ett mångårigt samarbete kring sociala frågor bakom sig. Hans Swärd är professor i socialt arbete vid Lunds universitet och redaktör för Socionomens forskningssupplement. Lena Engelmark är journalist, specialiserad på sociala frågor och chefredaktör för Tidskriften Socionomen. Omslagsbild Elisabeth Edén