Kirjahaku

The new study provides a fresh and timely reassessment of the political philosophy of Hannah Arendt. While analysing the central themes of Arendt's work, Phillip Hansen also shows that her work makes a significant contribution to contemporary debates. Specifically, Hansen argues that Arendt provides a powerful account of what it means to think and act politically. This account can establish the grounds for a contemporary citizen rationality in the face of threat to a genuine politics. Amoung other issues, Hansen discusses Arendt's conception of history and historical action; her account of politics and of the distinction between public and private; her analysis of totalitarianism as the most ominous form of 'false ' politics; and her treatment of revolution. The book is a balanced and opportune reappraisal of Arendt's contributions to social and political theory. It will be welcomed by students and scholars in politics, sociology and philosophy.

C.B. Macpherson occupies an ambiguous place in contemporary political thought. Though his work is well known, it remains on the margins of current democratic theory. That marginalization, Phillip Hansen argues, comes from our failure to appreciate the underlying philosophical dimension of Macpherson’s work. Identifying and exploring Macpherson’s systematic critique of the liberal claim that the individual is the “proprietor of his own person or capacities, owing nothing to society for them,” Reconsidering C.B. Macpherson highlights his affinities to Herbert Marcuse, Max Horkheimer, and the Frankfurt School. This stimulating reappraisal illustrates the importance of Macpherson’s classic books, including The Political Theory of Possessive Individualism and Democratic Theory, and demonstrates how much his work has to offer to the future of political and social thought.

Countering recent interest in promoting tax cuts in Canada, this study examines how taxation helps define the nature of a political community and the values of a political culture. By comparing two Saskatchewan tax reports from the early 1960s and the late 1990s, this treatise demonstrates how assumptions about taxation policy reflect and shape conceptions of democracy and citizenship and contends that tax cuts promote an individual-centered rather than a society-based policy that affirms community values.

Hannah Arendt försökte fatta det i realiteten ofattbara när hon 1961 följde rättegången i Jerusalem mot den ökände nazisten Adolf Eichmann. Efter det att denne förklarats skyldig till »brott mot mänskligheten» och avrättats väckte Arendt flera kontroversiella frågor. I Den banala ondskan (1964) diskuterar hon om det är lagenligt, eller över huvud taget möjligt, att döma en enskild individ för ett brott som är så ofantligt och så ofattbart. Hon ansåg att Eichmann var varken sinnessjuk, enfaldig eller diabolisk. Han var ond, men hans ondska var banal och bottnade i bristande inlevelseförmåga. Arent hävdar att såväl tänkandet som handlandet ständigt måste omprövas och betraktas med nya ögon, eftersom båda har kommit att inkräkta på varandra. För Arendt har tänkandet inte att göra med begåvning och anlag för teoretisk begreppsbildning, utan med alla människors naturliga förmåga, ett sunt förnuft. Arendt förklarar Eichmanns brist på eller avsaknad av heterocentriskt tänkande, det vill säga förmåga att tänka på andra människor, som orsakad av hans bristande inlevelseförmåga; denna identifieras med hans oförmåga att sätta sig i andras situation. Med Aristoteles hävdar Arendt att det finns såväl autentiska som förvridna former av tanke och handling. De senare kommer till uttryck i det hon kallar »det politiska livets falska substans». Förekomsten av en falsk form av politiskt liv blev i Arendts ögon absolut avgörande för möjligheterna att utveckla medborgarskap ? människors sätt att förhålla sig till makt, lag och regering ? och, därmed, att befästa villkoren för deras samverkan. /Hamdi Hassan, Dagens Nyheter