Kirjahaku

Svenska arméns uniformer Boken med alla fakta "i text och bild" om den svenska arméns uniformer, det verkliga standardverket för alla militärt och historiskt intresserade.

Gripandet av överste Stig Wennerström i juni 1963 kom som en chock för de flesta svenskar, inte minst för hans kollegor inom flygvapnet. Att "en av oss", en officer och gentleman, skulle spionera för Sovjetunionen var en otänkbar tanke. Spioneriet hade pågått i minst femton år och under denna tid hade Wennerström haft närmast fri insyn i den hemliga svenska försvarsplaneringen.Levande och insiktsfullt skildrar Simon Olsson Wennerströmaffären - ett av det svenska 1900-talets allvarligaste spionfall. Överstens spioneri kom att orsaka skador som kan sägas ha räknats i procent av statsbudgeten. Exakt vilka hemligheter han avslöjade är än idag sekretessbelagt, men hans spioneri rörde för svensk del flygvapnets krigsplanering och luftförsvar bland mycket annat.Boken ingår i serien Sveriges dramatiska historia.

Tjernobylolyckan den 26 april 1986 berodde inte enbart på konstruktionsfel och enskilda personers agerande. Den var också en konsekvens av ett korrumperat samhällssystem där säkerheten lades åt sidan för andra intressen. I sann sovjetisk anda hölls katastrofen hemlig - panik och kritik fruktades mer än radioaktivitet. Först efter att radioaktiva partiklar upptäckts utanför svenska Forsmark skulle världen få kännedom om det inträffade.I Tjernobylkatastrofen berättar Simon Olsson om den ödesdigra natten då reaktorn i Tjernobyl havererade och de följder som vi, inte minst i Sverige, lever med än idag. Fascinationen för olyckans nästan obegripliga konsekvenser har dessutom lett till att turister söker sig till den övergivna staden Prypjat och den förbjudna zonen, som också skildrats i skönlitteratur, spel och tv-serier.

Rysslands fullskaliga invasion mot Ukraina den 24 februari 2022 kom som en chock för de flesta svenskar. Ett erövringskrig i Europa på 2000-talet hade tidigare varit närmast otänkbart. Invasionen väckte ilska men också en vilja att hjälpa till. Stora traditionella hjälporganisationer samlade in pengar till humanitärt stöd och runt om i landet togs initiativ som skulle resultera till nya, idag etablerade, volontärorganisationer som kom att agera på plats i Ukraina. När president Zelenskyj den 27 februari grundade Internationella legionen och vädjade till utländska soldater att ansluta sig till denna var svenskar redan på väg till landet. Hundratals, om inte tusentals, svenskar ville med vapen i hand ta striden mot Ryssland och tidigt uppstod tanken att samla alla dessa i ett svensktalande förband. Någon siffra på hur många svenskar som sedan dess stridit för Ukrainas försvar finns inte, men de är många. Ett antal har betalt det högsta priset när de stupat eller svårt sårats. I denna bok möter vi nio svenskar som frivilligt ställt upp för Ukrainas frihet. De har olika bakgrund och olika historier men kampen för Ukraina binder dem samman. Detta är personer som med risk för egna liv valt att lämna tryggheten bakom sig för att hjälpa medmänniskor i nöd. De har valt att agera på plats i Ukraina innan striden kommit till Sverige.

Kohtalokkaan yön tapahtumat ja niiden kauaskantoiset seuraukset. Tšernobylin ydinvoimalaonnettomuus 26. huhtikuuta 1986 ei johtunut pelkästään suunnitteluvirheistä tai yksittäisten ihmisten toiminnasta. Se oli myös seurausta korruptoituneesta yhteiskuntajärjestelmästä, jossa turvallisuus uhrattiin valtion, puolueen ja eliitin etujen hyväksi. Neuvostoliiton tapaan Tšernobylin ydinvoimalaonnettomuuden katastrofi pyrittiin salaamaan – valtiojohto pelkäsi enemmän paniikkia ja kritiikkiä kuin radioaktiivisuutta. Vasta kun Ruotsin Forsmarkin ydinvoimalassa havaittiin radioaktiivisia hiukkasia, maailma sai tietää tapahtuneesta. Pelastustoimet olivat mittavat, ja monet ihmiset laittoivat henkensä alttiiksi estääkseen tilanteen pahenemisen. Ilman heidän uhrauksiaan seuraukset olisivat olleet vieläkin tuhoisammat. Silti säteilysaaste, joka tuolloin pääsi leviämään, on yhä tänäkin päivänä osa todellisuuttamme - myös Suomessa. Simon Olsson kuvaa teoksessaan onnettomuuden lähes käsittämättömiä vaikutuksia, jotka ovat herättäneet vuosien varrella sekä pelkoa että kiinnostusta. Hylätty kaupunki Pripjat ja niin sanottu "kielletty vyöhyke" ovat nykyisin matkailukohteita, ja tragedia on toiminut innoittajana kaunokirjallisuudessa, videopeleissä ja televisiosarjoissa. Kiehtova maailmanhistoria -sarja kertoo eri aikakausien kiinnostavimmista käännekohdista ja ilmiöistä. Tunnettujen asiantuntijoiden tiiviit tietopaketit avaavat kiehtovat tapahtumat yleistajuisesti ja ytimekkäästi. Tietokirjailija Simon Olsson on kirjoittanut kylmän sodan ajan tapahtumista, jotka käsittelevät erityisesti tiedustelupalvelua. Tutkimuksissaan hän on keskittynyt aiemmin tuntemattomiin ja vähän käsiteltyihin aiheisiin.