Kirjahaku

“Min far har været sanger, fodboldspiller, judomester, faldskærmssoldat, præst i Pinsebevægelsen og ikke mindst personlig rådgiver for General de Gaulle indtil 1958.” En dag fortæller faren til sin søn, at de Gaulle har forrådt ham. Farens bedste ven er blevet hans fjende, og derfor må generalen dø. Sønnen bliver bedt om at hjælpe og finder familiens pistol frem. Han havde intet valg. Det var en ordre og han var stolt. Når man er 13 år, ligger en pistol tungt i hånden.En barndom låst fast af farens udskejelser og en grum historie om en søns stærkt splittede forhold til en ondskabsfuld lystløgner og samtidig et forbillede.Romanen udgives parallelt med Søn af en løgner af samme forfatter. De to romaner er et opgør med dele af Frankrigs historie og ikke mindst et opgør med en mytoman og hustyran af en faderskikkelse. Baseret på Chalandons egen historie.Sorj ChalandonChalandon (1952) er en fransk forfatter og journalist og en af grundlæggerne af dagbladet Libération. Chalandon har modtaget adskillige priser og nomineringer, herunder Prix Médicis, Grand Prix du roman de l'Académie française 2011 og er nomineret tre gange til den prestigiøse Prix ??Goncourt: 2011 for Retour à Killybegs, 2013 for Le quatrième mur og 2021 for Enfant de Salaud (Søn af en løgner).

Siden barndommen har et spørgsmål hjemsøgt fortælleren. Hvad lavede min far under krigen? Han har aldrig turde spørge for faren er uforudsigelig. Voldelig, en fantast og en lystløgner. I maj 1987 dækker fortælleren som journalist processen i Lyon mod nazisten Klaus Barbie og falder ved et tilfælde over sin fars sagsakter i et arkiv. 3 år under krigen som kollaboratør. Sagen indeholder forhørsudskriften, processen og domfældelsen, men det er ikke en ondskabsfuld håndlanger, men en opportunistisk vendekåbe, der dukker frem af arkiverne. I stedet er det en skidt knægt, der bærer fem forskellige uniformer på fire år, en firedobbelt desertør fra fire forskellige hære. Modstandsmand den ene dag. Kollaboratør den anden.Det er ikke én, men to processer, der åbner den maj i 1987. Barbie skal stå til regnskab for sine krigsforbrydelser. Faren skal forklare sine løgne overfor sønnen. Den ene dækket af journalisten. Den anden blotlagt af sønnen af en løgner. Romanen udgives parallelt med Min fars historier af samme forfatter. De to romaner er et opgør med dele af Frankrigs historie og ikke mindst et opgør med en mytoman og hustyran af en faderskikkelse. Baseret på Chalandons egen historie.Sorj ChalandonChalandon (1952) er en fransk forfatter og journalist og en af grundlæggerne af dagbladet Libération. Chalandon har modtaget adskillige priser og nomineringer, herunder Prix Médicis, Grand Prix du roman de l'Académie française 2011 og er nomineret tre gange til den prestigiøse Prix ??Goncourt: 2011 for Retour à Killybegs, 2013 for Le quatrième mur og 2021 for Enfant de Salaud (Søn af en løgner).

”Jag hade inte rätt till några känslor. Känslor är en ocean där man drunknar. För att överleva här måste man var gjord av på sten. Inte klaga, inte gråta, inte skrika, inte sakna. Inte ens när du är rädd, när du är hungrig eller när du fryser. Inte i cellen när natten smyger sig på, när skuggorna tecknar minnet av din mor i ett hörn.”Natten till den 27 augusti 1934 gör femtiosex pojkar uppror och rymmer från straffkolonin för minderåriga på Belle-Île-en-Mer utanför Bretagnes kust. Barnjakten drar igång över helaön. Alla fångas in. Alla? Nej, vid uppropet när morgonen gryr är det en av rymlingarna som saknas. Här är hans historia …

Det är 1960-tal. Émile är 12 år och bor med sina föräldrar i en stad i Frankrike. Fadern skryter för sin son med att bland annat ha varit mästare i judo, fotbollsproffs, spion, hemlig agent och rådgivare till General de Gaulle. I Émiles ögon är fadern en hjälte. Men där finns också våldsamheten och slagen, bestraffningar som slutar med "uppfostringsanstalten" - garderoben där Émile får tillbringa natten. Émile beklagar sig inte, dömer inte. Han försöker bara vara den son som hans far förväntar sig att han ska vara. Och att överleva sin fars galenskap. Denne far som varje dag uppfinner sitt liv. Den undfallande moderns sällsynta försök att gå emellan avslutas osvikligt med orden: "Du känner din far".Med sin omskakande roman "Faderns yrke" introduceras den framstående franske journalisten och författaren Sorj Chalandon på svenska."Den första romanen av den prisbelönta journalisten Sorj Chalandon som översatts till svenska, är en drabbande och mycket välberättad historia om relationen mellan far och son. (...) Det är spänningen och tragiken i att hela tiden veta att hela Émiles världsbild är falsk, och den dysfunktionella men ändå på något sätt kärleksfulla relationen mellan far och son, som är romanens stora behållning."Borås Tidning"Detta är fullkomligt gastkramande läsning. Det Sorj Chalandon framförallt lyckas med att teckna är barnets förtvivlade längtan efter kärlek. Hur långt man är beredd att gå för att bli älskad och hur den driften kan förblinda alla sinnen."Tidningen Vi"Jag hade aldrig hört talas om den franska författaren Sorj Chalandon. Men jag bestämde ändå att läsa Faderns yrke. Kombinationen av Grates förlag och översättaren Jan Stolpe garanterade nivån. Jag blev inte besviken. Redan bokens första stycke är ett mästerverk."Per Wirtén på sin blogg"Faderns yrke är något av det mest drabbande jag läst på mycket länge. (...) Chalandon skriver en prosa som är så raffinerad och skenbart enkel att det inte går att värja sig mot den."Bloggen Nydahls Occident"En mycket bra berättelse, som framkallar starka känslor och leder till djup eftertanke."BTJ-häftet"Den franske författaren och utrikeskorrespondenten Sorj Chalandon brakar in i det svenska språket med en dånande roman, skriven ur ett barns perspektiv, som med journalistikens rasande effektivitet lyser upp den galenskap som är den vuxna världen."Litteraturtoppen

Det är 1960-tal. Émile är 13 år och bor med sina föräldrar i en stad i Frankrike. Fadern skryter för sin son med att bland annat ha varit mästare i judo, fotbollsproffs, spion, hemlig agent och rådgivare till General de Gaulle. I Émiles ögon är fadern en hjälte. Men där finns också våldsamheten och slagen, bestraffningar som slutar med »uppfostringsanstalten» garderoben där Émile får tillbringa natten. Han beklagar sig inte, dömer inte. Han försöker bara vara den son som hans far förväntar sig att han ska vara. Och att överleva sin fars galenskap. Denne far som varje dag uppfinner sitt liv. Den undfallande moderns sällsynta försök att gå emellan avslutas osvikligt med orden: »Du känner din far». Sorj Chalandon, född 1952, är en flerfaldigt belönad fransk journalist och författrare. Mellan åren 1973-2007 arbetade Chalandon på den franska dagstidningen Libération, där han bland annat skrev om utvecklingen i Libanon, Iran, Irak, Somalia och Afghanistan. För sina artiklar om Nordirland och rättegången mot Klaus Barbie tilldelades Chalandon 1988 Prix Albert Londres, som årets främste skrivande journalist i Frankrike. Han har för sina romaner belönats med ett flertal priser, däribland Prix Médicis och Franska Akademiens stora romanpris, Grand Prix du roman de l'Académie française, samt nominerats till Prix Goncourt. Med sin omskakande roman Faderns yrke introduceras den framstående franske författaren och journalisten Sorj Chalandon på svenska. »Detta är fullkomligt gastkramande läsning. Det Sorj Chalandon framförallt lyckas med att teckna är barnets förtvivlade längtan efter kärlek. Hur långt man är beredd att gå för att bli älskad och hur den driften kan förblinda alla sinnen.»Tidningen Vi»En drabbande och mycket välberättad historia om relationen mellan far och son. ... Det är spänningen och tragiken i att hela tiden veta att hela Émiles världsbild är falsk, och den dysfunktionella men ändå på något sätt kärleksfulla relationen mellan far och son, som är romanens stora behållning.» Borås Tidning »Jag hade aldrig hört talas om den franska författaren Sorj Chalandon. Men jag bestämde ändå att läsa Faderns yrke. Kombinationen av Grates förlag och översättaren Jan Stolpe garanterade nivån. Jag blev inte besviken. Redan bokens första stycke är ett mästerverk.»Per Wirtén på sin blogg »En mycket bra berättelse, som framkallar starka känslor och leder till djup eftertanke.»BTJ-häftet»Faderns yrke är något av det mest drabbande jag läst på mycket länge. ... Chalandon skriver en prosa som är så raffinerad och skenbart enkel att det inte går att värja sig mot den.»Bloggen Nydahls Occident

Tyrone Meehan, damned as an informer, ekes out his days in Donegal, awaiting his killers. ‘Now that everything is out in the open, they will all speak in my place – the IRA, the British, my family, my close friends, journalists I’ve never even met. Some of them will go so far as to explain how and why I ended up a traitor … Do not trust my enemies, and even less my friends. Ignore those who will say they knew me. Nobody has ever walked in my shoes, nobody. The only reason I’m talking today is because I am the only one who can tell the truth. After I’m gone, I hope for silence.’ Return to Killybegs is the story of a traitor to Belfast’s Catholic community, emerging from the white heat of a prolonged war during the 1970s and 1980s in Northern Ireland. This powerful work, lauded by critics, shortlisted for the Prix Goncourt and awarded the Grand Prix de Roman de l’Académie Française, deals with a subject that touches a nerve for most Irish people: the all-too-human circumstances of betrayal and survival. It is an extraordinary and affecting read.

Chalandon’s novel Le Quatrième Mur (The Fourth Wall) was a literary sensation when published in France in 2013, winning the Prix Goncourt des Lycéens and going on to sell almost half a million copies in France alone. The novel has been adapted for film in French in 2024, and has been translated into numerous languages. Sorj Chalandon’s work more broadly has been translated into many languages, including German (DTV), Italian (Ugo Guanda) and Spanish (Seix Barral) among others. The Fourth Wall is a stunning literary novel, informed by Chalandon’s own experiences as a journalist in the Middle East. The novel is set in Beirut, in February 1982, at the outbreak of second Israeli invasion of Lebannon, and follows Georges, who has been asked by his old friend Samuel, a Greek Jewish theatre director, to help him stage a performance of Jean Anouilh’s Antigone, which had previously been staged in Paris amid the Second World War. With a cast composed of those on all sides of the conflict – Palestinian, Christian, Druze, Shiite, Sunni, Chaldean or Armenian – and amid the chaos and destruction of war, Georges and Sam aim to bring them together in a form of theatrical truce for a few brief hours.

27 avgusta 1934 goda 56 podrostkov sbezhali iz kolonii dlja nesovershennoletnikh na frantsuzskom ostrove Bel-Il. S ostrova oni vybratsja nikak ne mogli. Na sbezhavshikh malchikov - nekotorye ne starshe desjati let - objavili okhotu. Nadzirateli, zhandarmy, mestnye zhiteli i dazhe redkie turisty s azartom ryskali po ostrovu v poiskakh izmozhdennykh, obessilennykh begletsov. Za kazhdogo malchishku, i nevazhno, desjat emu let ili vosemnadtsat, objavili nagradu v 20 frankov. Budut pojmany vse begletsy, krome odnogo... Istorija eta polnostju pravdivaja. Kolonija na ostrove Bel-Il suschestvovala s kontsa XIX veka, i s ee obitateljami tam obraschalis ochen zhestoko. Mnogie iz nikh nikakikh prestuplenij ne sovershili, a vsego-navsego byli sirotami ili podkidyshami, kotorykh nado bylo kuda-to pristroit. Popadali tuda i sovsem malenkie malchiki. I pobeg vospitannikov, kak ikh nazyvali, a na samom dele zakljuchennykh, avtor ne vydumal. A vot glavnogo geroja, Zhjulja Bonno, ne suschestvovalo. Po nekotorym dokumentam, begletsov bylo 55 i vse oni byli pojmany, po drugim - 56 i odnogo presledovateli tak i ne nashli. Sorzh Shalandon, po ego sobstvennym slovam, vlez v shkuru etogo pjatdesjat shestogo i napisal istoriju podrostka, pokhozhego na nego samogo, - odinokogo, broshennogo rodnymi, nakazannogo bez viny, mechtajuschego o mesti i myslenno raspravljajuschegosja s obidchikami, chtoby ne prishlos delat etogo v realnosti. Udivitelno dinamichnyj, emotsionalnyj roman. Chitaja ego, ne mozhesh ne perezhivat za sudbu junogo begletsa. Perevodchik: Aleksandra Vasilkova