Kirjahaku

"Handlingen i den här boken är enkel ty den handlar om enkla ting. Berättelsen tilldrar sig under den vecka en efterlängtad vår anländer till Tammerfors i Finland. Den veckan har Tammerfors åtagit sig att stå som arrangör för världsmästerskapen i amatörboxning i stadens ishall. Det försöker jag berätta om och jag berättar också om en halvtimmes teveinspelning för Finlands svensktalande tevekanal. Jag är i Tammerfors för att skriva om boxningarna för tidningen Boxning och trasslar in mig i en kärlekshistoria med en grekiska som också agerar sportjournalist. Det berättar jag också om. Det är ungefär allt. Stig Claesson

Titeln Svart asfalt grönt gräs verkar i förstone pretentiöst poetiskt men är lätt att förklara. Jag föddes i slutet av det glada tjugotalet och växte upp på tvärgatorna på yttersta östra Södermalm under trettiotalsdepressionen då Stockholm ännu inte vuxit utanför tullarna. Därav den svarta asfalten. Men lika mycket som jag växte upp och tillbringade mina barnaår i denna vår huvudstad, lika mycket var jag ett barn av Bondesverige och var lika hemma på ett litet skomakarställe med tre kor vid sidan om i Västergötlands redan då glesbyggda skogar. Därav det gröna gräset.De flesta i min generation stockholmare med inflyttade landsortsbor som föräldrar växte upp på detta sätt. Med två helt olika dialekter och två helt olika attityder som vi aldrig blandade.Inte då.Stig ClaessonDet här är en print-on-demand-utgåva. Läs mer på www.albertbonniersforlag.se/pod

Man måste det man önskar (1997) är en ömsint och rolig skildring av mötet mellan Vera Nilsson, väl bibehållen och nyligen pensionerad innehavare av en sybehörsaffär, och Janus Andersson, en sjuttioårig soldyrkare. Han är kroknäst, vithårig och möjligen av zigenskt ursprung - eller tattare. Vera, som skriver kåserier i ortstidningen, beslutar sig en dag för att söka sanningen i Janus hemlighetsfulla förflutna. Hon uppsöker honom i hans lilla torp, och varma känslor uppstår mellan de två. Ortsbefolkningen, som ivrigt spekulerar i Janus tidigare liv och till och med tror sig veta att han en gång suttit i fängelse, har svårt att fördra denna spirande kärlek, och skvallret tilltar på Nicks grill. När så den rymningsbenägne lille Hampus beger sig ut en natt och ertappas vid Veras av en sten krossade skyltfönster, bryts idyllen. Ingen tror riktigt att Hampus mäktat vare sig lyfta eller med kraft kasta en så stor sten. Men, om så nu är fallet, vem bär egentligen skulden till nidingsdådet? Det här är en print-on-demand-utgåva. Läs mer på www.albertbonniersforlag.se/pod

Man kan inte med bästa vilja i världen påstå att herr Nilsson ofta tänke sig för. Detta är naturligtvis en brist hos herr Nilsson eftersom det ju är så i vårt samhälle att de flesta människor tänker sig för både en och två gånger innan de kastar sig in i ett nytt äventyr... I Nelly berättar Stig Claesson om en människa som har svårt att finna sig till rätta, som aldrig har möjlighet att välja mellan rätt eller fel väg - en klok, vemodig och minnesvärd berättelse.

På järnvägsstationen Falköping Ranten en söndagsmorgon mellan halvtio och sjutton minuter i tolv sitter två herrar, Håkansson och Håkanssons vän, på kaffeserveringen, betjänade av servitrisen Edith. De talar om det förflutna. "Man måste minnas för att kunna glömma", säger Håkansson vid halvtio-tiden. För det förflutna består till stor del av flickor och deras samtal blir till en rad porträtt av flickor från olika länder - vemodiga, uppsluppna, värmande eller sorgliga. Historierna flätas in i varandra, detaljerna i den ena berättelsen ger en ny.

Dråp i hastigt mod är en samling klassiska Slas-berättelser. Stig Claessons varsamma människoskildringar är lika utmärkande för hans relationer till omvärlden antingen novellerna handlar om människor vid den svenska E4:an, den nakna julaftonflickan på Kungsholmen, Monsieur Anatole i Paris eller kamrat Jugoslav. Stig Claesson skriver om pacifistdebatten, han publicerar en serie erotiska minnen från skilda länder och han ryser oss med deckare i fickformat, alltsammans illustrerat med genialt kongeniala teckningar.

Knut K. Selma Johansson är en alldeles vanlig 17-åring - som inte gjort inbrott, inte knarkar, inte är politiskt orienterad utan vars enda problem är hur det ska bli med Charlotta. En verklig allåldersbok, som ger en osentimental inblick i hur det är att vara utlänning fast man är svensk medborgare, hur det är att vara åldring och bo på ålderdomshem, hur det är att vara tränare inom en dömd idrott (boxning) och hur det är att vara ung och ännu inte ha funnit sin plats i tillvaron.

Charlie, huvudpersonen i denna berättelse, förekommer inte direkt i boken. Han har lämnat efter sig en något förfallen fritidsanläggning vid en kanadensisk flod, som berättaren, en ung svensk, och hans majestätiska svärmor arbetar på att sätta i stånd. Berättaren, som är ett rov för konflikter, styrker sig med tanken på Charlie, en undanglidande och hemlighetsfull man.

Som ni ser verkar det fattas ett slutavsnitt i denna redogörelse, som om det fattades femton år av mitt liv. Kanske fattas det femton år av mitt liv, men här ska städas. Jag ska ju helt städas bort. Jag ska flyttas. Vart vet jag inte och tillbaka kommer jag aldrig. Jag har börjat se allt sämre och Docenten har, enligt min syster, tagit detta som ett dåligt tecken. Som ett dåligt tecken på vad har jag naturligtvis ingen aning om. Ett dåligt tecken! Min syster kan i varje fall börja städa, säger hon. Baron von Flügel kommer aldrig mer att störa mig. SM 100 har tystnat. Dig and be dug. SM 100 har för evigt tystnat. Mojen är naturligtvis underrättad: Byt strumpor. Kriget pågår här. Döden heter Konrad. Din speciella död, Mojen. Din bödel heter Konrad. Och min.

Yngve Frej var en argsint soldat som dog i seklets början. Av hans stuga är bara en stenhög kvar. Den börjar en före detta skomakare i närheten, Gustafsson heter han, visa som fornminne för turister. Under många sommardagar när hela Sverige har ledigt blir ett festligt och rörande möte mellan en ny tids människor och de gamla avfolkningskroken: skomakaren och hans syster Elna och ett par småbrukare som också "har gjort sitt"

Ugnstekt gädda innehåller en samling noveller och berättelser om boxning, popkonst, Greta Garbo, svenskar på utlandssemester och mycket annat. Stig Claesson är på sitt allra bästa humör, fabulerar vilt om tingens ordning och skratten blir många. Texterna har tidigare publicerats under 50- och 60-talen i Dagens Nyheter och Aftonbladet.

I Berättelse från Europa kåserar Stig Claesson om liftandet som konst, levnadssätt och sommaruniversitet för en vetgirig efterkrigsgeneration. I Från nya världen är Kanada utgångspunkten. Därifrån har han med jämna mellanrum tagit sig över S:t Lawrence, gränsfloden, för tveksamma inbrytningar i de närmaste amerikanska staterna

Yngve Frej var en argsint soldat som dog i seklets början. Av hans stuga är bara en stenhög kvar. En fördetta skomakare i närheten, Gustafsson, börjar visa den som fornminne för turister. Det blir en rörande konfrontation mellan en ny tids människor och gamlingarna i avfolkningskroken. Vem älskar Yngve Frej är en oförglömlig skildring av det försvinnande gammaldags livet på landet i Sverige.