Kirjahaku

There is hardly any discussion of class that does not in some way relate to the theories of Marx and Weber. So profound was the impact of their ideas, that their writings are often perceived as the only original and most reliable interpretations of class society. But Marx and Weber were neither the first, nor last, to talk about class and they did so based on the specific conditions prevalent in their own communities. ‘Class’ explains this complex field using cultural, sociological and feminist perspectives. It deepens our understanding of the problems of class and uses illuminating examples from media, popular culture and literature that explain current class analysis. ‘Class’ is an ‘elegant, lucid comprehensive introduction’ that broadens our understanding of the concept and the immense power that it exerts by way of in- and exclusions.

There is hardly any discussion of class that does not in some way relate to the theories of Marx and Weber. So profound was the impact of their ideas, that their writings are often perceived as the only original and most reliable interpretations of class society. But Marx and Weber were neither the first, nor last, to talk about class and they did so based on the specific conditions prevalent in their own communities. ‘Class’ explains this complex field using cultural, sociological and feminist perspectives. It deepens our understanding of the problems of class and uses illuminating examples from media, popular culture and literature that explain current class analysis. ‘Class’ is an ‘elegant, lucid comprehensive introduction’ that broadens our understanding of the concept and the immense power that it exerts by way of in- and exclusions.

Efter Berlinmurens fall och postmodernismens genomslag inom vetenskapen talades det om klassbegreppets kris, eller rent av dess död. Utomlands fördes en livlig diskussion, men i Sverige var det jämförelsevis tyst. På senare år har det dock blivit på modet igen att beskriva samhället i klasstermer, såväl i den offentliga debatten som i litteraturen och populärkulturen.Det här är den första grundliga läroboken och genomgången på svenska av de senaste decenniernas klassdebatt. Med hjälp av feministiska och kulturanalytiska perspektiv sätts Marx, Weber och deras mest centrala efterföljare in i sina historiska sammanhang, som en del av en stor berättelse om det moderna samhället. Därefter diskuteras alternativa vägar, som Bourdieus sociologi, postmarxism och olika feminismer. Syftet är att skapa förutsättningar för en bre-dare förståelse av begreppet klass och att ge redskap för en analys som bättre fångar klassamhällets mångskiftande karaktär, dess makt genom inne- och uteslutningar.Boken vänder sig till alla samhällsintresserade. Den är tvärvetenskaplig och kan användas på samtliga nivåer inom humaniora och samhällsvetenskap.

I början av 1930-talet var nära 200 000 kvinnor anställda som hembiträden i svenska hushåll, men många var missnöjda med sin arbetssituation. Under hotet om deras flykt från yrket aktualiserades genom en motion i Sveriges riksdag 1931 den så kallade hembiträdesfrågan, som skulle bli ett hett debattämne in i nästa decennium. Året därpå fick den svenska ljudfilmen sin första stora braksuccé: Vi som går köksvägen med Tutta Rolf i huvudrollen. Därefter växte en hel filmgenre fram, där kända stjärnor som Dagmar Ebbesen, Rut Holm, Eva Dahlbeck och Sickan Carlsson med flera spelade hembiträden. I denna egenskap kunde de som inga andra röra sig och medla över klassgränserna. I Hembiträdet och spelfilmen visar historikern Ulrika Holgersson hur hembiträdesfrågan, men också tankar kring det framväxande folkhemmets moraliska och ideologiska grundvalar, tematiserades genom hembiträdesfiguren i den svenska spelfilmen under 1930- och 40-talen. Härigenom utgör boken också ett pedagogiskt exempel på hur historia kan skrivas med spelfilmen som källa. Ulrika Holgersson är docent i historia och forskare och lärare i mediehistoria vid Lunds universitet. Hon har tidigare gett ut Populärkulturen och klassamhället (2005) och Klass. Feministiska och kulturanalytiska perspektiv (2011, på engelska 2016).

Populärkulturen och klassamhället - Arbete, klass och genus i svensk dampress i början av 1800-talet Med industrisamhällets förändring och murens fall har det talats om klassbegreppets »kris«. När det inte längre finns någrafabriker som fylls av en grå massa av arbetare, finns inte heller något behov av kollektiva identiteter, har det hävdats. I Populärkulturen och klassamhället sätts föreställningen om »arbetarklassens« uppgång och fall in i sitt historiska sammanhang. Varför började man egentligen tala om klasser? Hur talade man? Och på vilka andra vis tecknade man sociala kartor?