Kirjahaku

Olinjerad anteckningsbok i A5-format med Victoria Benedictssons porträtt. 80 sidor. 100 g, lätt naturtonat och FSC-märkt kvalitetspapper.

The extraordinary and mesmeric play by the Swedish author who was reputedly a model for Miss Julie and Hedda Gabler. One sunny day in Paris, Gustave Alland, famous artist and philanderer, visits Louise Strandberg - convalescing in her brother's studio - and casts her effortlessly under his spell. In a vain attempt to escape, she exiles herself to her provincial hometown in Sweden. But a letter propels her back to Paris and into his arms. And for a brief moment, ecstasy is hers. Victoria Benedictsson's play The Enchantment was written shortly before her suicide in 1888. This English version by Clare Bayley was first staged at the National Theatre, London, in July 2007.

PENGE udkommer i Gyldendal Nordisk-serien. Romanen er til denne udgave nyoversat af Louise Ardenfeldt Ravnild og er med nyt forord af Emma Holten. Som 16-årig bliver Selma gift med en 30 år ældre godsejer. Hun søger lykken men indser snart, at det er pengene hun har solgt sig selv for, og ægteskabet bliver ét langt forsøg på løsrivelse - fra både mand, penge og opdrag. Da hun alt for sent erkender sin kærlighed til en ungdomsven, er han også blevet gift, og Selma er spundet ind i den afhængighed af penge, som hendes ægteskab med den velhavende godsejer har ført med sig. I PENGE fra 1885 blotlægger den svenske forfatter Victoria Benedictsson (1850-1888) sætning for sætning kønsmoralens råddenskab og udstiller et forældet og undertrykkende opdragelsessystem, hvor fortielser og løgne gør unge piger til viljeløse og behagesyge pyntedukker, mens ægteskabet afsløres som det rene mord på kvindens identitet. PENGE er et brændende forsvarsskrift for ethvert menneskes selvbestemmelsesret og kropslige suverænitet, som Selma, hovedpersonen, påberåber sig over for sin mand: ”Det er min natur, som gør oprør – det, at jeg ikke kan holde ud, at dine hænder rører ved min krop”. Penge er så inderlig og radikal i sit oprør mod konventionen og overmagten, at romanen til alle tider vil inspirere og rumme et frigørende potentiale. Gyldendal Nordisk er kendte og glemte klassikere fra den tid, hvor det nordiske selvbillede bliver skabt på diskussioner om køn, klasse, tro og moral. Det er radikale værker, der forandrede verden og som stadig er spillevende.

" -Mamma, jag har fått ett sådant underligt brev, sade Marianne och ställde sig vid bordet. -Vad då om? - Läs själv. Hon räckte fram brevet, fru Björk avtorkade sina händer, tog det och började läsa. Marianne satte sig ned vid andra sidan bordet för att vänta." Brevet, som ska vända den unga Mariannes liv upp och ned, kommer från lantbrukaren Börje Olsson. Inuti presenteras ett frieri, utan krusiduller eller utsvävande formuleringar. Snart är de tu gifta, men Marianne inser snart att hon inte är lycklig i sitt äktenskap. Börjes vän Pål anländer till deras gård, och med honom kommer det ytterligare bekymmer för Marianne och Börjes äktenskap. Pål och Marianne fattar tycke för varandra, och Marianne tvingas ta ett svårt beslut. Ska hon bryta upp sitt äktenskap till förmån för sin nya förälskelse, eller försöka leva med mannen hon gift sig med och lovat sitt liv och trohet till? "Fru Marianne" hamnade mitt i debatten om kvinnlig frigörelse när den utgavs 1887. Verket, som i efterhand är ett av Benedictssons mest hyllade, fick blandade recensioner när det först utgavs. Detta är bland de sista verken som publicerades när författaren fortfarande var i livet. -

Victoria Benedictsson har kallats 1880-talets geni och "hjältinna i en tragedi". Hon efterlämnade en liten men tungt vägande prosaproduktion, som hon skrev under pseudonymen Ernst Ahlgren. Intresset för hennes författarskap och person har aldrig minskat. Fru Marianne från 1887 handlar om Marianne, den bortskämda storstadskvinnan som gifter sig med Börje och blir bondhustru på den skånska ladnsbygden. Det är en roman om kärlekens irrvägar och samtidigt en rik karaktärsskildring av en kvinna som växer till insikt om kärlekens krav. Boken filmades för tv av Carin Mannheimer 2001, med Cecilia Frode och Per Morberg i huvudrollerna.

Victoria Benedictsson (18501888), pseudonymen Ernst Ahlgren, blev under sitt liv känd som författare av romaner om tidens könspolitiska frågor och mästerlig tecknare av den skånska landsbygdens människor. Efter sin död framstod hon i postuma utgåvor även som spirituell dramatiker och skapare av mörka själsanalyser. Hennes verk är skrivet på liv och död, i brottningen med dåtidens kvinnliga existensvillkor. Det utmynnade i det självutlämnande manuskriptet Stora boken, som utgör ett motstycke till Strindbergs bekännelseverk från samma epok, en litteratur av nytt slag. Introduktion av akademiledamoten Horace Engdahl. Textredigering och kommentarer av Ebba Witt-Brattström.

Victoria Benedictsson (18501888), pseudonymen Ernst Ahlgren, blev under sitt liv känd som författare av romaner om tidens könspolitiska frågor och mästerlig tecknare av den skånska landsbygdens människor. Efter sin död framstod hon i postuma utgåvor även som spirituell dramatiker och skapare av mörka själsanalyser. Hennes verk är skrivet på liv och död, i brottningen med dåtidens kvinnliga existensvillkor. Det utmynnade i det självutlämnande manuskriptet Stora boken, som utgör ett motstycke till Strindbergs bekännelseverk från samma epok, en litteratur av nytt slag. Introduktion av akademiledamoten Horace Engdahl. Textredigering och kommentarer av Ebba Witt-Brattström.

Victoria Benedictsson (18501888), pseudonymen Ernst Ahlgren, blev under sitt liv känd som författare av romaner om tidens könspolitiska frågor och mästerlig tecknare av den skånska landsbygdens människor. Efter sin död framstod hon i postuma utgåvor även som spirituell dramatiker och skapare av mörka själsanalyser. Hennes verk är skrivet på liv och död, i brottningen med dåtidens kvinnliga existensvillkor. Det utmynnade i det självutlämnande manuskriptet Stora boken, som utgör ett motstycke till Strindbergs bekännelseverk från samma epok, en litteratur av nytt slag. Introduktion av akademiledamoten Horace Engdahl. Textredigering och kommentarer av Ebba Witt-Brattström.

I skenet av en svag låga berättar en kvinna om sitt liv. Hon har levt i skuggorna, instängd i en värld där hennes röst inte räknas. Hon har aldrig haft friheten att välja, aldrig kunnat bryta sig loss från de bojor hon försatts i redan från födseln. För en anonym man, en lyssnare i mörkret, beskriver hon sin verklighet - ett liv format av krav, begränsningar och den ordning som styr den som föds till kvinna.I »Ur mörkret« [1888] skildrar Victoria Benedictsson en kvinnas kamp mot bojorna i ett patriarkalt samhälle. Novellen ger röst åt den frustration och längtan efter frihet som genomsyrar hennes författarskap och har blivit en central text i den svenska litteraturens tidiga feministiska strömningar. VICTORIA BENEDICTSSON [1850-1888] var en svensk författare och dramatiker, som skrev under pseudonymen Ernst Ahlgren. Trots en kort litterär bana på bara fyra år räknas hon till det sena 1800-talets viktigaste realistiska författare. De mest kända av hennes romaner är Pengar [1885] och Fru Marianne [1887], som båda handlar om äktenskapets villkor och kvinnors ställning i samhället.

Drängen hade gått till stationen en halvtimme i förväg, för att hämta hans koffertar, och naturligtvis fanns hans favoriträtter på bordet. Han var ju den yngste av barnen, mammas guldgosse, och den ende hon hade hemma. Till och med Hildur lyssnade spänt efter steg i trappan; något av den allmänna feststämningen hade sträckt sig även till henne.Den unga Hildur har efter sin fars bortgång blivit föräldralös, ärvt en stor förmögenhet och tillbringar nu sommaren på landet hos doktor Sandersons familj. Yngste sonen i familjen studerar till läkare i Lund, men ska för sommarledigheten komma hem igen, något inte bara familjen längtat efter. Hildur, med ett brinnande intresse för litteratur, har fascinerats av de texter sonen publicerar anonymt, och ser mycket fram emot att träffa den spännande unge mannen bakom dessa.Även om Victoria Benedictssons författargärning omfattar en kort period, anses hon – jämte August Strindberg – vara en av 1880-talets främsta realistiska författare i Sverige.

Jag lärde mig förstå mäns tankegång, jag lärde mig urskilja varje skiftning av medömkan och ringaktning, som kan gömmas under berömmande eller beundrande ord. Känslan av solidaritet och gemensamhet med hela mitt kön vaknade efter hand; och vid varje giftigt och förstucket utfall led jag i hemlighet som om det varit riktat mot mig ensam.En kvinna blickar ut i natten, fången i både sitt rum och sin självbild. För första gången berättar hon om sitt liv – hur hon formats av sin fars kvinnoförakt och samhällets krav, hur hon lärt sig skämmas över sig själv. Med psykologisk skärpa dissekerar Victoria Benedictsson kön, identitet och den tysta revolt som växer ur instängd heten. En tidlös novell som ger en stark inblick i 1800talets kvinnoroll – och som fortfarande känns smärtsamt aktuell.

Selma Berg är 16 år, orädd och nyfiken. Hon drömmer om att bli konstnär och vill studera. Men som ung kvinna på 1880-talet tvingas hon in i ett kärlekslöst äktenskap med en förmögen äldre man. Selma försöker hitta utrymme att leva, samtidigt som hon växer sig alltmer bitter och hård. Friheten blir hennes enda mål.Victoria Benedictssons noveller och romaner hör till våra klassiker. Hon var en av 1800-talets främsta realistiska författare och många ser henne också som en feministisk föregångsfigur. Romanen Pengar från 1885 bygger till stor del på hennes personliga erfarenheter och är en stark kritik mot dåtidens kvinnosyn och äktenskapslagar. Boken är ständigt återutgiven och är översatt till många språk. Nu kommer denna klassiker i en lättläst version på Vilja förlag!Boken finns även som e-bok och digital ljudbok.

Victoria Benedictsson (1850-1888) efterlämnade vid sin död två utkast med titeln Den bergtagna - en novell och ett drama. Historien om en oerfaren svenskas passionerade men ödesdigra möte med en berömd fransk konstnär i 1880-talets Paris speglar hennes eget livsöde och kärlekshistorien med den tongivande kritikern Georg Brandes. Här presenteras båda utkasten, hämtade direkt från Benedictssons handskrifter, med kommentarer till manuskriptet samt en förteckning över Benedictssons verkanknutna fragment och anteckningar. Professor emerita Birgitta Holm skriver i förordet till boken: "'Den bergtagna' hör till slutfasen av Victoria Benedictssons liv. De två utkasten, novellen och dramat, kom till parallellt och om båda gäller nog författarens ord att hon trodde det var de som skulle komma att leva längst efter henne. /---/ Den kvinnliga huvudpersonen är inte bara en kvinna bunden av tidens konventioner, hon är också av en sort som bara älskar en gång, som ger allt i kärleken. /---/ Erfarenhetsgrunden var Victoria Benedictssons möte med Georg Brandes - att rista ur det egna hjärtat vad det innebar att ge sig till en man. /---/ Hon upplevde sig ha förlorat sitt jag, som i dramat och novellen var hon en kvinna under inflytande, en bergtagen."

Författarinnan Victoria Benedictsson förknippas först och främst med romanerna Pengar (1885) och Fru Marianne (1887). Novellsamlingen Från Skåne (1884) har räknats som hennes debut, men hennes egentliga förstlingsverk är Sirenen.Sirenen är en följetongsroman som hon fick publicerad i Sydsvenska Dagbladet under hösten 1876 under pseudonymen Tardif. Redaktör Carl Herslow var tveksam, men efter många underhandlingar fick Benedictsson honom över på sin sida, och han lät publicera den i sin tidning. Denna roman har sedan 1876 legat dold i arkiv. Den kan läsas alldeles utmärkt som en sorts lättare förströelse, men på ett djupare plan tar romanen läsaren med på en resa in i författarinnans livssituation och livsuppfattning. Att huvudpersonen Isabella är språkrör för Benedictssons innersta tankar och åsikter kan knappast betvivlas. Isabella är förbittrad på männen och lägger ofta och gärna ut texten om deras uselhet, samtidigt som hon agerar ytterligt ”okvinnligt” och dessutom ger svidande kritik åt det egna könet. Vi som producerat boken står även bakom arbetet med Victoria Benedictsson-hemsidan (www.victoriabenedictsson.se). Arbetet bedrivs ideellt och alla intäkter som boken ev. inbringar går oavkortat till det fortsatta arbetet med hemsidan. För ekonomisk bidrag till tryckningen av boken Sirenen vill vi framföra vårt varma tack till: Längmanska kulturfonden.

Folkliv & småberättelser gavs ut för första gången 1887. Författaren Victoria Benedictsson, född 1850, hade fyra år tidigare gjort sin debut med prosasamlingen Från Skåne, vilken togs emot som ett viktigt och nydanande verk inom realismen och det modernistiska genombrottet. En fantastisk start för en debutant. För Folkliv och småberättelser blev hon fjärde kvinnliga författare att motta ett stipendium från Svenska Akademien.Victoria Benedictsson har aldrig varit bortglömd under de år som gått sedan hon gick ur tiden 1888. Hennes författarskap är fortfarande hett och aktuellt, och till ständig inspiration inom både teater och litteratur.Senaste utgåvan av Folkliv & småberättelser från 1980-talet är sedan länge slutsåld, och nu låter vi den bli startskottet för Ekström & Garays klassikerserie. Med nytt förord av Åsa Dahlberg-Ohlsson.

Victoria Benedictsson (1850-88) var en svensk författare och dramatiker som lät publicera sig under pseudonymen Ernst Ahlgren. Trots den korta tid som hennes författargärning omfattade anses hon som en av de främsta bland 1880-talets realistiska författare.Benedictssons debut, novellsamlingen Från Skåne (1884), utgörs av en samling folklivsberättelser där hon med tydlig realism skildrar bl.a. den skånska landsbygden med dess människor. Novellerna – där kvinnors liv ofta hamnar i fokus – bygger dels på författarens egna erfarenheter, dels på observationer av det omgivande samhället. Verket har senare kommit att betraktas som ett sällsynt träffsäkert tidsdokument.

Victoria Benedictsson (1850-88) var en svensk författare och dramatiker som lät publicera sig under pseudonymen Ernst Ahlgren. Trots den korta tid som hennes författargärning omfattade anses hon som en av de främsta bland 1880-talets realistiska författare.Folkliv och småberättelser (1877) är en samling noveller med främst folklivsteman. Boken inbegriper bland annat verklighetstrogna och levande skildringar av människor på den skånska landsbygden. Berättelserna uppvisar en djup kännedom och förståelse för landsbygdsfolkets särdrag vid den här tiden, som var okända för andra samhällsgrupper. För novellsamlingen erhöll Benedictsson ett stipendium från Svenska Akademien.

Victoria Benedictsson (1850-88) var en svensk författare och dramatiker som lät publicera sig under pseudonymen Ernst Ahlgren. Trots den korta tid som hennes författargärning omfattade anses hon som en av de främsta bland 1880-talets realistiska författare.Vid sin död efterlämnade Benedictsson ett stort antal halvfärdiga manuskript, skisser och utkast. Bland dessa texter fanns lustspelet Teorier, författat 1887. Verket glömdes dock bort och utgavs först 1988 – hundra år efter författarens död.I Teorier – som utspelas på en liten svensk badort sommaren 1877 – driver Benedictsson friskt med den dåvarande kvinno- och äktenskapsfrågan. Boken behandlar frågor om flickors uppfostran och utbildning, kärleken och äktenskapet och kvinnans roll i hemmet och i samhället. Vi får här möta två kvinno- och manstyper: en sunt sinnlig, praktiskt lagd dotter och hennes teoretiserande manshatande, livsfientliga mor, en sunt sinnlig man med sin nära koppling till djur och natur, samt en gammal kvinnokarl som har utvecklats till kvinnohatare.