Kirjahaku

Judith Butler er en af de mest indflydelsesrige filosoffer i vores samtid. Med ‘Ordenes vold’ begynder Klim en udgivelse af nogle af hendes vigtigste værker.Her foretager Butler en dyb undersøgelse af, hvordan hadtale sårer, og ord handler – men også hvad konsekvenserne bliver, hvis vi forsøger at beskytte os mod det gennem censur. Ordenes kraft stammer nemlig fra deres evne til både at nedværdige og anerkende.Vi forstår alle, at et brændende kors foran en sort families hjem er en handling af had. Men begår vi også en handling, når vi sårer et menneske ved at tiltale dem med et andet køn, end de identificerer sig som? Må der stå ’neger’ i Pippi Langstrømpe? Er porno et overgreb på kvinder? Hvis det at tale også er at handle, hvordan beskytter vi så hinanden – med love? Censur? Og hvor får ordene den vældige kraft til at såre fra?

Kroppe af betydning er Butlers hovedværk om forholdet mellem vores køn, vores begær og vores krop.Her foretager hun en dyb analyse af, hvordan vores kulturs ideer – om heteroseksuelt begær, om at det feminine er passivt og det maskuline aktivt, og om hvad en mand og en kvinde overhovedet er for noget – tegner og udstanser de skabeloner, vi bruger til at forstå den biologiske verden med. De skabeloner, vi bruger til at beslutte, hvilke kroppe der er betydningsfulde nok til at kunne genkendes og navngives og hyldes som naturlige og måske endda normale – og hvilke, der forbliver usynlige, undertrykte eller sygeliggjorte.Judith Butler er en af de allermest indflydelsesrige filosoffer i vores samtid.

Vi opfatter ofte anstrengelsen for at modvirke uretfærdigheder, frisætte os fra overgreb og udøve social protest – om det er for klimaet eller for fred – som en kamp. Noget, der skal forstås i aggressive og militære termer. I den sammenhæng ses ikkevold for det meste som noget passivt. Noget, der ikke har styrke. Men måske er det netop gennem vores sårbarhed og fællesskab, at vi kan stå sammen om en ny etisk protest.I ‘Ikkevoldens styrke’ viser Judith Butler, hvordan vi kan handle og demonstrere politisk uden at bruge vold. Budskaber om fred og forandring kan nemlig ikke fungere, hvis de baseres på militarisme. I en filosofisk analyse viser hun, hvordan vi kan forbinde os med vores mindst destruktive side og danne nye sociale forpligtelser ved at gå på gaden i vores civile sårbarhed med hinanden i hænderne i stedet for med våben.I en bog, Politiken kaldte ”stærkt gribende”, henvender Butler sig til alle mennesker, unge som ældre, der oplever, at noget strukturelt må forandres i vores verden, hvis kloden og menneskene skal have en fremtid.

Fra et globalt ikon får vi her en modig og nødvendig beretning om hvordan frygten for køn (gender) giver næring til reaktionære politiske bevægelser rundt om i verden.Den banebrydende tænker Judith Butler, hvis ikoniske bog Kønsballade redefinerede vores måde at tænke på køn og seksualitet, konfronterer i sin nye bog de voldsomme angreb på “køn”, der er blevet en mærkesag for mange højrefløjs-bevægelser i dag. Globale netværk har dannet ’anti-gender’ ideologiske bevægelser, der er dedikerede til at sprede en fantasi om at køn er en farlig, ja nærmest diabolsk, trussel mod familien, lokale kulturer, civilisationen – endda selve menneskets eksistens. Antændt af offentlige personers retorik har bevægelsen forsøgt at ophæve reproduktiv retfærdighed, undergrave beskyttelsesordninger for seksuel og kønsmæssig vold og fratage trans- og queerpersoner retten til et liv uden frygt for vold.Formålet med Hvem er bange for køn? er ikke at fremsætte en ny teori om køn, men derimod at undersøge hvordan “køn” er blevet som en illusion for nye autoritære regimer, fascistiske formationer og transeksluderende feminister. I deres afgørende og modige nye bog belyser Butler de konkrete måder hvorpå denne illusion om “køn” indsamler og forskyder angsten og frygten for ødelæggelse. I samspil med vildledende beretninger om “kritisk raceteori” og xenofobisk panik omkring migration dæmoniserer“anti-gender”-bevægelsen kampen for ligestilling, giver næring til aggressiv nationalisme og efterlader millioner af mennesker sårbare for undertrykkelse.Som en afgørende intervention i et af vor tids mest anspændte spørgsmål, Hvem er bange for køn? er bogen her et frygtløst opråb i fornægtelsen af alliancer med autoritære bevægelser for i stedet at skabe en bred sammenslutning med alle dem, hvis kamp for ligestilling er forbundet med kampen mod uretfærdighed. Ved at forestille sig nye muligheder for både frihed og solidaritet tilbyder Butler os et håbefuldt værk med sociale og politiske analyser, der både er aktuelle og tidløse.

Kønsballade er en moderne klassiker. Gennem kritiske analyser af blandt andet Foucault, Lacan og Freud, Kristeva og Wittig tilbyder Judith Butler sine læsere en kritisk genealogi over de kategorier, hvormed køn, seksualitet og identitet traditionelt tænkes og erfares. Værket er blevet uomgængeligt for alle, der beskæftiger sig med køn og kønsstudier.

Judith Butler är en av vår tids mest uppmärksammade politiska filosofer. Hennes banbrytande texter om queerteori och genusvetenskap har väckt debatt både i vetenskapssamhället och i den större offentligheten. För feministisk teori och praktik har det närmast inneburit ett paradigmskifte. Genom att göra upp med den heterocentriska feminismen och kategorin "kvinna" tvingade Butler feminister till nytänkande. Queerperspektivet har öppnat ett helt nytt forskningsfält och fungerat som utgångspunkt för en rad studier av hur av identitet och normalitet produceras på olika områden. Butler ger oss verktyg för att förhålla oss till oss själva, heteronormen och vår egen kultur. Hennes tänkande har fungerat som en forskningsgenererande inspirationsexplosion inom såväl filosofi och litteraturvetenskap som historia, sociologi och psykologi. Könet brinner samlar för första gången Butlers texter på svenska i ett rikt urval. Här finns texter om kön/genus-distinktionen, om heteronormativitet, genusmyteri och performativitet, men också om relationen mellan queerteori, marxism och psykoanalys. Tiina Rosenberg har försett texterna med utförliga introduktioner och förklarande noter. Det gör Könet brinner till en oundgänglig bok för den som vill bekanta sig med ett av det senaste decenniets viktigaste kulturkritiska författarskap. Översättning Karin Lindeqvist Judith Butler är en av vår tids mest uppmärksammade politiska filosofer. Hon är professor i litteraturvetenskap vid University of California, Berkeley. För urval, utförliga introduktioner och förklarande noter står Tiina Rosenberg, docent i teater- och genusvetenskap vid Stockholms universitet samt författare till Byxbegär och Queerfeministisk agenda.

När Gender Trouble kom ut 1990 slog den ner som en bomb i feministkretsar. Sedan dess har Judith Butler kommit att bli den mest uppmärksammade genusteoretikern i USA. Boken har tvingat genusforskare att reflektera över sin begreppsanvändning och sina teoriers politiska implikationer på ett nytt sätt. Kön som normalt sett framstår som det mest uppenbara och självklara visar sig i Butlers analys vara ett tilltrasslat problemkomplex och en ofrånkomlig källa till konflikter. Hennes intervention syftar till att rubba de föregivet stabila och naturgivna könskategorierna. Butler kritiserar feminismen för att projicera ett enhetligt, totaliserande och universellt subjekt som gör anspråk på att representera hela kvinnokönet. Denna representationslogik tar inte hänsyn till faktiska skillnader mellan arbetarklasskvinnor och medelklasskvinnor, mellan svarta och vita kvinnor, mellan kvinnor i olika delar av världen, mellan heterosexuella kvinnor och bisexuella eller lesbiska kvinnor. Även om feminismen som politisk rörelse behöver kategorin »kvinna», manar Butler till uppmärksamhet inför de exkluderingsmekanismer som alltid gör sig gällande. Begreppet »kvinna» är något som ständigt skapas och ombildas. Det är med nödvändighet instabilt och provisoriskt och går inte att slutgiltigt avgränsa med avseende på dess potentiella betydelser. Judith Butler, född 1956, är professor i retorik och jämförande litteraturvetenskap vid University of California i Berkeley. Boken är försedd med en inledning av Ellen Mortensen, professor i litteraturvetenskap i Bergen och föreståndare för Senter for kvinne- og kjønnsforskning vid samma universitet.

I Krigets ramar undersöker Judith Butler hur olika sätt att se på mänskligt liv har varit avgörande för att legitimera och rationalisera krigföring och statligt våld. Genom att framställa vissa mänskliga liv som mindre än mänskliga, som omöjliga att sörja som osörjbara , blir det möjligt att utsätta hela befolkningar för ett våld som annars hade upplevts som oacceptabelt. I analyser av bland annat de läckta bilderna av torterade fångar i Abu Ghraib-fängelset in Irak samt kopplingen mellan tortyr och sexualpolitik, visar Butler hur distinktionen mellan olika kategorier av människoliv har blivit central för den samtida krigföringen. För att kunna mobilisera ett effektivt motstånd mot krig gäller det att uppmärksamma de mekanismer som får oss att reagera med upprördhet och sorg inför förlusten av somliga liv men med likgiltighet inför förlusten av andra. Judith Butler är professor vid Institutionen för retorik och komparativ litteratur vid University of California. Bland hennes tidigare utgivna böcker återfinns Genus ogjort, Genustrubbel och Precarious Life.

I sin mest personliga bok hittills samlar Judith Butler fem tematiskt sammanhängande essäer som alla är skrivna i kölvattnet efter händelserna den 11 september 2001. Osäkra liv behandlar det globala krig mot terrorismen som sedan dess utspelar sig, och i vars namn internationella åtaganden och konstitutionella garantier upphävs. Butler analyserar hur krigets diskurs begränsar vår förståelse av det mänskliga genom att framställa vissa liv som osörjbara, som mindre än mänskliga, vilket gör att de kan dödas utan konsekvenser eller protester. I kontrast till dessa avhumaniserande praktiker föresätter sig Butler att söka efter en ny global politisk gemenskap grundad på insikten om alla människors sårbarhet och utsatthet för andras våld. Judith Butler är en av dagens mest namnkunniga politiska teoretiker. Osäkra liv bildar tillsammans med boken Krigets ramar stommen i hennes senare produktion, som behandlar krigets politiska och etiska konsekvenser.

Från Tahrirtorget, via Occupy Wall Street till Geziparken i Istanbul - runtom i världen väller människor ut på gator och torg för att uttrycka sitt missnöje med den rådande samhällsordningen. Att kroppar samlas i stora skaror och tar det offentliga rummet i anspråk har blivit ett av vår tids utmärkande fenomen. Men trots att dessa rörelser ofta får stor medial uppmärksamhet, har det gjorts förvånansvärt få försök att analysera dem ur ett mer teoretiskt perspektiv. I föreliggande bok diskuterar Judith Butler vad det är som egentligen sker när människor samlas i det offentliga. Bakom de konkreta krav och yttringar som är specifika för olika rörelser identifierar hon en röd tråd i form av en delad protest mot prekära livsvillkor. Med avstamp i tänkare som Hannah Arendt och Theodor Adorno tar Butler här steget från sina välkända teorier om genusperformativitet till att utveckla en performativ teori om offentliga församlingar, där perspektivet inriktas mot den rent kroppsliga aspekten av politiska rörelser. Butler visar hur den prekära livssituation som påverkar allt fler människor skapar ett växande missnöje, men också en möjlighet att forma nya politiska koalitioner som tidigare inte varit tänkbara. Judith Butler (f. 1956) är professor vid University of California i Berkeley och en av vår tids mest inflytelserika politiska teoretiker. Bland hennes tidigare utgivna verk återfinns Genustrubbel, Krigets ramar och Osäkra liv.

Med Vem är rädd för genus? återvänder Judith Butler till det intellektuella slagfältet och de frågeställningar som hen tog upp i sin numera klassiska Genustrubbel, en av världens mest lästa genusböcker. De frågor som Butler då tog upp har idag fått förnyad aktualitet, då kön och identitet har blivit identitetspolitiska slagträn i en ny politisk diskurs, där auktoritära regimer målar upp genusvetenskapen som en av kärnfamiljens och den traditionella livsstilens stora fiender.Snarare än en ny teori är Vem är rädd för genus? ett reportage från en värld, där kön, identitet och rättigheter på ett olyckligt sätt har tagits som gisslan i ett alltmer oresonligt kultur- och civilisationskrig. Detta är på samma gång en angripen akademikers försvarsskrift och en plädering för allas vår rätt att vara just den vi vill vara.

Feministisen teorian kulttinimen uusi teos ruotii anti-gender-liikettä ja sen vaikutuksiaViime aikoina ympäri maailmaa on noussut poliittinen liike, joka määrittää itsensä ”gender-ideologiaa” vastustavaksi. Oikeistolaisten uskonnollisten järjestöjen lietsoma ja lopulta kansallisten puolueiden retoriikkaan heijastuva anti-gender-liike pyrkii rajoittamaan sukupuoli- ja seksuaalivähemmistöjen oikeuksia sekä naisten taloudellista ja sosiaalista vapautta ja lisääntymisoikeuksia.Liike on onnistunut lyömään läpi globaalisti mediassa ja onnistunut määrittämään sukupuolen vaaralliseksi ideologiaksi, joka uhkaa tuhota perheet, paikalliskulttuurit ja sivilisaation. Butler argumentoi uudessa teoksessaan, että yhtenäisen argumentaation sijaan kyseistä liikettä ajaa hajanainen aatteiden kirjo. Kuka pelkää sukupuolta? piirtää tarkan kuvan anti-gender-liikkeestä ja hahmottelee tulevaisuuden, jossa kaikki sukupuolet voivat elää kohtaamatta pelkojen lietsomaa vihaa.Judith Butler on yhdysvaltalainen filosofi ja yksi feministisen teorian avainnimistä. Palkittu ja arvostettu pitkän linjan akateemikko on tullut tunnetuksi jokaisen sukupuolentutkimuksesta kiinnostuneen peruslukemistoon kuuluvista teoksistaan, kuten Hankala sukupuoli ja Bodies That Matter. Kuka pelkää sukupuolta? on Butlerin ensimmäinen ei-akateeminen tietokirja.

Im November 2002 hat Judith Butler mit überwältigendem Erfolg die Adorno-Vorlesungen an der Universität Frankfurt gehalten, die nun in einer deutlich erweiterten Fassung als Taschenbuch erscheinen. In ihrer Kritik der ethischen Gewalt geht sie der Frage nach, wie man angesichts einer Theorie des Subjekts, dessen Entstehungsbedingungen sich nie restlos klären lassen, dennoch die Möglichkeit von Verantwortung und Rechenschaft bewahren kann. In Auseinandersetzung mit Adorno, Cavarrero, Foucault, L?vinas und der Psychoanalyse zeigt Butler, daß jede dieser Theorien etwas ethisch Bedeutsames enthält, das sich aus den Grenzen ergibt, die jedem Versuch gezogen sind, Rechenschaft von sich selbst abzulegen: Noch in demjenigen, das wir "ethisches Scheitern" nennen, steckt eine ethische Wertigkeit und Bedeutsamkeit, und die Frage der Ethik erscheint genau an den Grenzen unserer Systeme der Verständlichkeit.