Kirjojen hintavertailu. Mukana 11 627 623 kirjaa ja 12 kauppaa.

Kirjahaku

Etsi kirjoja tekijän nimen, kirjan nimen tai ISBN:n perusteella.

1000 tulosta hakusanalla Gunnar Bergman

Agnes Sundberg : Del 2: Tiden 1918–1920. Lanthushållsskolan "Helsingegården" i Järvsö, kurserna I–IV
Helsingegården i Järvsö var ursprungligen en lanthushållsskola. Den startades upp den 1 nov 1918 av Agnes Sundberg, född 1883 i Vansäter i Söderala socken, Hälsingland. I mitten av 2018 började jag efterforska material om Helsingegården. Ju mer information jag hittade desto mer intresserad blev jag. Framför allt var det skolans grundare Agnes Sundberg som fascinerade mig. Hur var det möjligt för henne – en i socknen främmande 34-årig kvinna – att på eget bevåg starta upp en lanthushållsskola här i Järvsö? För ändamålet hade hon köpt en gammal gård i byn Kåsjö som stått öde en längre tid. Efter ett par intensiva år av efterforskningar lyckas jag uppbringa ett ganska omfattande och gediget källmaterial både om huvudpersonen själv och om Helsingegården och dess verksamhet. I en första del om Agnes Sundberg sammanställde jag lite om dels hennes rötter i Hälsingland, släkt, familj och uppväxt, dels hennes skolor och tidigare tjänstgöringar – tiden före fram till strax innan starten av hennes lanthushållsskola, åren 1884–1918. Boken publicerades i november 2023. Här kommer nu del 2 som en fortsättning. I denna del har jag sammanställt lite om Helsingegården de två första åren av verksamheten – om föreståndarinnan Agnes Sundberg, skolans styrelse, eleverna, lärarinnorna och gäster/besökare, gårdens upprustning, livet och rutiner på skolan – undervisningen, händelser i bygden, med mera, under sommar- och vinterkurserna I–IV som hölls 1918–20. Det som särpräglade Helsingegården från alla andra lanthushållsskolor som startat runt om i landet var just Agnes Sundberg i egen hög person. Hennes engagemang och intresse för skolan och eleverna var och är fortfarande enastående och helt unik. Detta insåg inte bara alla hennes elever och deras föräldrar, utan alla människor som kom i kontakt med henne. Underlaget för boken har inhämtats dels från Gävleborgs regionarkiv och Ljusdalbygdens museums arkiv, dels från en del släktingar till gamla elever och personal från nämnda kurser som tacksamt bidragit med dagboksanteckningar, brev och fotografier som i mer än hundra år sparats åt eftervärlden. Vidare har Helsingegårdens eget bevarade album för tidningsurklipp och Kungl. Bibliotekets tidningsarkiv använts för att dokumentera vad tidningarna skrev om verksamheten. Det som nämns och omtalas i boken har till stor del åskådliggjorts och visualiserats närmare genom att illustrera texten dels med ett rikligt bildmaterial som härrör från respektive kurs, dels dokument och faktamaterial. Ytterligare en liten bit av Järvsös, Hälsinglands och Sveriges historia har härvid blivit dokumenterad och levandegjord. /Gunnar Bergman
Resan till Amerika 1952 : Brevväxling 11/1–20/12 1952 Anders och Ann-Mari Andréasson, Kärrtorp
Min pappa Anders Bergman, f. Andréasson den 19/10 1917 i Järvsö, åkte till U. S. A. i början av 1952 för att studera och praktisera vid RCA:s laboratorium i Rocky Point på Long Island i New York. Han skulle vara borta ett helt år. Han lämnar hustru och två barn hemma, men önskar att hustrun Ann-Mari senare kan få komma över. För Anders kom denna resa att betyda mycket. Han fick komma ut i stora världen – till Amerika som ju var en dröm för många – och där pröva sina vingar. Men det var inte första gången han utmanade sig själv på detta sätt. Vid 17 års ålder flyttade han på hösten 1935 hemifrån från bondgården i Järvsö för att med endast folkskola och skogs- och jordbruksarbete som merit, samt utkvitterat morsarv i bagaget, börja studera till verkmästare vid Hässleholms Tekniska Skola. Fortsatta studier slutar 1948 med civilingenjörsexamen i elektroteknik vid KTH. Han har sedan 1937 arbetat vid Kungl. Telegrafstyrelsen, men från den 1 april 1951 övergår han till Vattenfallsstyrelsen. Här skapas nu möjligheten att, å tjänstens vägnar, få åka till U. S. A. Då örbyvillan skulle tömmas efter pappas bortgång i början av 2012 hittade jag massor av gamla brev. Det var inte bara ett hundratal amerikabrev från 1952 jag då tog hand om utan också en hel del annat i pappersväg som låg samlat i kuvert, pärmar och lådor på olika ställen i villan. Jag tog även hand om lösa fotografier, fotoalbum, negativ, almanackor, med mera. Det blev åtskilliga flyttlådor med material. Jag hade inte mage att se allt detta försvinna till soptippen. Mitt måtto då villan städades ur var att ”rädda allt”, för att senare gå igenom och sortera upp det. Allt material som de sparat från amerikaresan 1952 syntes finnas kvar även 60 år senare – något som både manat och inspirerat mig till att dokumentera resan, livet i Amerika och hemma, såsom breven berättar. Brevsamlingen återges här komplett och i okorrigerad form. Alla personer, platser, händelser och annat som nämns eller omtalas i breven har till stor del åskådliggjorts och visualiserats närmare genom att illustrera texten med bilder, dokument och faktamaterial. Även en del utvalda tidningsnotiser och artiklar samt en del brev till Anders och Ann-Mari från släktingar och vänner har också tagits med för att ytterligare levandegöra sammanhanget. En liten bit av Sveriges, men även Amerikas, historia från 1952 har härvid blivit dokumenterad och levandegjord./Gunnar Bergman
Bua-Moras Brudpolska : om skomakaren & spelmannen  “Tjärn Mickel” i Jerfsö f. 1879

Bua-Moras Brudpolska : om skomakaren & spelmannen “Tjärn Mickel” i Jerfsö f. 1879

Gunnar Bergman; Carina Andersson

Bergman Polymer Corrosion AB
2020
nidottu
Mickel Larsson var född den 22/11 1879 på en gård invid Kramsta tjärn i Järvsö. Han kallades för Tjärn Mickel. Min far Anders har berättat att han drev skomakeri i Älvsätra nära Bondarv där hans morfar Per Persson var bonde. På 1920-talet hyrde min farfar Andreas Andersson i Skridsvik in Mickel med verkstad – inklusive skoläster – två veckor per år för lagning och tillverkning av skor till folket på gården. Mickel hade då fiolen med sig. Det finns bara ett par tre låtar nedtecknade efter Tjärn Mickel. En av dem heter Bua-Moras brudpolska. Möjligen är den tillägnad Brita Olsdotter från gården ”Per-Markus Buan” i Grönås. och spelades på bröllopet Annandag Pingst den 29 maj 1911 då hon gifter sig med ”Karls Jonke” Jonas Olsson och bosätter sig i gården ”Buans” i byn Åsen. Vid något tillfälle i Järvsö, på senare halvan av 90-talet, stöter min pappa och jag ihop med ”Stigge” Larsson, ett barnbarn till Tjärn Mickel. Pappa skulle så gärna vilja se en bild på Tjärn Mickel och frågar därför Stigge om han kan få se en sådan, men får till svar att han sorgligt nog inte har någon. Han har aldrig ens sett någon bild på sin farfar. Efter att i ca tjugo år ha burit med mig denna tråkiga omständighet med avsaknad bild på Tjärn Mickel i min släkt- och bygdeforskningsportfölj, inträffar i augusti 2016 ”miraklet” att min släktforskningskollega Carina Andersson hittar bilder på honom – till och med hans bröllopsfoto. Senare under hösten/förvintern 2016 föddes tanken att man borde göra en liten skrift om Tjärn Mickel och Bua-Moras Brudpolska, nu när vi hittat bilder på honom. Så blev det och här är resultatet. En liten bit av Järvsö sockens historia har härmed blivit dokumenterad och levandegjord./Gunnar Bergman
Barnamordanklagade : pighan Karin Joensdotter i Ol-Lars, Bondarfwe,  Anno 1677

Barnamordanklagade : pighan Karin Joensdotter i Ol-Lars, Bondarfwe, Anno 1677

Gunnar Käller; Gunnar Bergman

Bergman Polymer Corrosion AB
2020
nidottu
Karin Joensdotter föddes för ca 350 år sedan i gården Ol-Lars i byn Bondarv i Järvsö socken. På samma gård föddes också min far Anders Bergman. I februari 1677 blev Karin anklagad för att ha dödat sitt nyfödda barn. Detta fick jag veta av Gunnar Käller i Vallentuna, som forskat mycket i gamla tingsprotokoll från Järvsö. Vi träffades första gången i slutet av december 2001 då jag i samband med ett släktforskningsbesök i Järvsö åtog mig att vara ”kurir” för att återlämna ett Svea Engman fotografi till Gunnar från Per-Markus Pelle. Vid ett senare tillfälle visade jag Gunnar några av mina järvsöforskningsskrifter och han blev imponerad över sättet att presentera materialet. Jag å andra sidan blev imponerad över Gunnars gedigna arbete med gamla tingsprotokoll, i synnerhet hans förmåga att kunna tyda dessa för mig i det närmaste oläsliga protokoll. Så varför inte kombinera våra talanger och pröva att göra en liten skrift tillsammans, tänkte vi. Och så blev det. Denna skrift utgör resultatet av vårt samarbete, och den handlar just om Karin Joensdotter som blev misstänkt för att ha dödat sitt nyfödda barn. Gunnar har tolkat texten i tingsprotokollen och jag har ”moderniserat” gammalsvenskan till att göra den något mer läsvänlig. Bildmaterialet har jag stått för, och Gunnar har stått för efterforskningarna kring bl a Karins och hennes familjs vidare öden./Gunnar Bergman
Åter ett blodsdåd i Järfsö : misshandeln å soldaten N° 86 Anders Fors, 1892

Åter ett blodsdåd i Järfsö : misshandeln å soldaten N° 86 Anders Fors, 1892

Carina Andersson; Gunnar Bergman

Bergman Polymer Corrosion AB
2020
nidottu
Pallars Anders, dvs Anders Ersson f. 1862 i gården Pallars i Karsjö, Järvsö socken, är huvudpersonen i denna bok. Han har dykt upp i några av våra andra skrifter, varvid framgått att han inte tillhörde skaran av de mest ordningsamma i Karsjö med omnejd. Vid slagsmål och misshandel var det då, liksom nu, nästan alltid spriten och supandet som var den egentliga ”boven i dramat”. Så var det också när soldaten N° 86 vid Arbrå kompani misshandlades på söndagskvällen den 22 maj 1892, en kväll som samlade beväringarna i trakten till Järvsö för vidare färd till Mohed påföljande dag för att exercera – en misshandel som slutade mycket olyckligt. Soldaten tog sig till doktorns bostad, men doktorn var oturligt nog inte hemma. Morgonen därpå fann man soldaten död i stallet i en närbelägen gård. Redan två dagar senare tas Pallars Anders i förvar av Kronolänsmannen Kjellbom såsom misstänkt för att ha utfört misshandeln. Nu ser Kjellbom sin chans/möjlighet att sätta dit Pallars Anders rejält och bli kvitt honom för gott då han under loppet av några år utvecklats till att bli Kjellboms fiende #1, och av honom utnämnd till ”Karsjöligans” ledare. Vid tinget i Järvsö döms han mot sitt nekande till lagens strängaste straff – livstids fängelse. En katastrof för honom, hustrun och deras fyra barn. Genom överklagan ger prövningarna i högre instans en något mildare dom på ”endast” 10 års straffarbete. Om denna händelse handlar denna skrift, såsom den kan berättas genom de rannsakningsprotokoll och besvärshandlingar med bilagor som finns bevarade i arkiven samt notiser i tidningspressen. Men blev han rättvist dömd och var han överhuvud taget skyldig? Texten är rikt illustrerad med bilder. De kommer mestadels från privata arkiv. Ett stycke svensk kriminal/rättsväsende/fångvårdshistoria har tagits fram ur gömmorna och en liten bit av Järvsö sockens historia har blivit dokumenterad och levandegjord./Författarna
Runö : kyrkoherde Ernst Gordons tjänstgöring på svenskön 1920–22

Runö : kyrkoherde Ernst Gordons tjänstgöring på svenskön 1920–22

Rolf Gordon; Gunnar Bergman

Bergman Polymer Corrosion AB
2019
nidottu
Det har genom åren skrivits många böcker om den lilla svenskön Runö i Estland. Den här kan ses som en välbehövlig större ”uppgradering” av den nu snart 100 år gamla utgåvan av Ernst Gordons runöbok, som skrevs under tiden han var kyrkoherde på ön åren 1920–22. Den omfattar: 1) vad som skrevs i tidningarna om Ernst Gordon och hans resa till Runö och hans vistelse där tillsammans med hustrun Signe och brodern Axel, 2) Ernsts egen skrivna bok om Runö från 1921 illustrerad med ett rikare och mer högkvalitativt bildmaterial än det i originalutgåvan 3) vad brodern Axel Gordon skrev om runötiden i sin självbiografiska bok ”Som jag minns, del 1” från 1980. 4) brev som Signe skrev från Runö till sin far och mor i Karlskrona mellan maj och juli 1922, och brev som föräldrarna skrev till henne, 5) information från en 90 minuter lång bandupptagning som Thomas Dreijer, f. 1919 på Runö, gjorde med Ernst Gordon en novemberdag 1977 då han intervjuade honom om runöresan, samt 6) uppteckningarna av de runövisor efter Johan Mass och Helena Mikkos Melder som Ernst gjorde under sin vistelse på ön. Boken är rikt illustrerad med bilder. De kommer mestadels från Gordons privata arkiv där bland annat negativen från runötiden ingår, men även från SOVs arkiv (Svenska Odlingens Vänner) och Gunnar Bergmans privata arkiv. Boken blev till genom kombinationen av Gunnar Bergmans nyvunna och Rolf Gordons sedan länge starka intresse för Runö./Författarna
P. A. Rinaldo : sjukvårdssoldat No 71 och Qvacksalfvare i Jerfsö, 1826–94

P. A. Rinaldo : sjukvårdssoldat No 71 och Qvacksalfvare i Jerfsö, 1826–94

Elisabet Hermansson de Li; Gunnar Bergman

Bergman Polymer Corrosion AB
2020
nidottu
Denna skrift handlar om Per Andersson född den 20/6 1826 i Järvsö socken. Han växte upp som soldatson i byn Boda och blev själv soldat – en sjukvårdare som tog sig soldatnamnet Rinaldo. Hans intresse och färdigheter inom sjukvården och kunskaper inom militärfarmakopén kom till nytta även till vardags i det privata. Med tiden blir han en närmast helgonförklarad ”medicinman” som kunde bota många slags åkommor – känd inte bara i Järvsö utan även i grannsocknarna. Till och med den ordinarie läkaren i Järvsö, Dr Öhrn, högaktade honom. I samband med min forskning kring att dokumentera ett barnamord som ägde rum 1888 i Nordsjöhemmet ville jag ha en bild på Rinaldo. Förövaren använde nämligen bröstdroppar enligt recept från honom, men som hade förgiftats med arsenik. Jag fann ett fåtal nu levande ättlingar till Rinaldo, men ingen hade någonsin sett en bild på honom. Däremot fanns hans snusdosa, ett gammalt brev från 1857 och ett tiotal av hans gamla recept bevarade hos ett av barnbarnsbarnen. Recepten från Rinaldo utgör en viktig del av Järvsös historia och borde därför dokumenteras – något som födde idén till denna skrift. Jag tog kontakt med Elisabet Hermansson i Järvsö. Jag hade fått höra att hon var utbildad apotekare. Hon ville gärna hjälpa till med att tyda recepten. Jättebra! – ”Då kan vi ju göra skriften ihop”, tänkte jag. Och så blev det! Rinaldos liv får ett sorgligt slut. En nitisk läkare i Bollnäs anmäler honom i november 1891 för att ha ägnat sig åt kvacksalveri. Rinaldo är då på sitt 65e levnadsår och har ägnat sig åt ”kvacksalveriet” i hela sitt liv – i över 35 år. Han blir först dömd till att böta 10 kr för att inte ha inställt sig vid det första rannsakningstillfället och sen dömd till att betala ytterligare 12,50 kr i böter för kvacksalveri – ganska mycket pengar om man betänker att Rinaldo tog 25 öre i arvode då han vid ett hembesök akut opererade bort blindtarmen hos en person, som annars riskerade att dö./Gunnar Bergman
"Vilda Western" i Järfsö : ransakning med soldatsonen Per Bäck, Bondarf 4, 1885 - 86

"Vilda Western" i Järfsö : ransakning med soldatsonen Per Bäck, Bondarf 4, 1885 - 86

Carina Andersson; Gunnar Bergman

Bergman Polymer Corrosion AB
2020
nidottu
Per Jonsson Bäck var son till soldaten Jonas Larsson Bäck. Per föddes den 26/9 1862 och växte upp i soldattorpet ”Bäckas” som hörde till min farmors morfar Anders Andersson, gård ”Ol-Lars” i byn Bondarv, Järvsö. Då jag i min släktforskning tittade i några nummer av tidningen Gefleposten för åren 1885–86 råkade jag se att min farfars kusin Oppårs Erik Olsson från Tå var vittne i ett rannsakningsmål där Per Bäck var anklagad för mordförsök, stöld m. m. Oppårs Erik skulle själv stå anklagad för stöld ca 5 år senare (1893) och ett par år därefter (1895) bli ihjälslagen på hemvägen från en danstillställning i Kramsta – något som jag ägnat viss forskning kring. Detta föranledde att jag bad Landsarkivet i Härnösand att söka efter alla rannsaknings- och polisförhörsprotokoll som rörde detta fall med Per Bäck. I väntan på svar sökte jag igenom vad Gefleposten skrivit om händelserna. Efter några veckor fick jag en gedigen lunta av kopior med protokoll från Landsarkivet. Detta tillsammans med tidningsurklippen blev spännande läsning. Det var som i ”Vilda Western”, men på riktigt och i Järvsö. Jag visade materialet för min släktforskningskompis Carina Andersson från byn Karsjö i Järvsö. Hon blev också intresserad, för en hel del av händelserna utspelade sig just i Karsjö. Vi beslöt oss för att sammanställa materialet samtidigt som vi började ”jakten” att hitta tidstypiska bilder som kunde illustrera texten, framförallt bilder på gårdar, platser och personer som nämndes i domstolsprotokollen. Här är resultatet av vårt arbete. Ett litet stycke svensk kriminalhistoria har lyfts fram ur gömmorna och en liten bit av Järvsö sockens historia har blivit dokumenterad och levandegjord./Gunnar Bergman
Våldsbragderna i Karsjö : 3–5 November 1889

Våldsbragderna i Karsjö : 3–5 November 1889

Carina Andersson; Gunnar Bergman

Bergman Polymer Corrosion AB
2020
nidottu
Dramatiska händelser utspelas i byn Karsjö i Järvsö socken i början av november 1889. Det är Karl ”Alfta-Kalle” Hedström, brodern Alfta-Jonas och handlaren Johan Wesslén som blir anklagade/misstänkta för delaktighet i mordbrand och inbrottsstöld i ett herbre där det förvarades varor till ett värde av ca 2000 kr. Kronolänsmannen Kjellbom lät sammankalla en del av kommunalnämnden samt folk från olika håll i socknen för att anställa skallgång efter såväl missdådare, som stulet gods. Omkring 70 personer samlades i Karsjö. Samtliga följdes åt till handlanden Wessléns bostad. Wesslén, som under natten varit i slagsmål och erhållit en ganska rundlig avbasning, tillsades att för visitation öppna alla sina lokaler. På vinden hittar man några lispund lin som man misstänker är tjuvgods från herbret, varför Wesslén blir häktad. Större delen av det sammankallade folket kvarstannar över natten i Karsjö för att bistå dess befolkning med vakt om hus och hem. Samma natt bränns Alfta-Jonas hem till grunden, och följande kväll misshandlar två maskerade män Alfta-Jonas till döds i gården Hösängs dit han sökt sin tillflykt dagen innan. Några efterspaningar eller förhör görs inte för att finna banemännen till vare sig mordbranden av Alfta-Jonas hem eller hans lynchning i Hösängs – de som tagit lagen i egna händer för att skipa rättvisa. Alfta-Kalle får man inte tag i, men han efterlyses i landets polisunderrättelser. Wesslén rannsakas och döms till fängelse för att ha befattat sig med det stulna linet. Alfta-Kalle fångas in först ett år senare den 23 januari 1891 då historien får en fortsättning. Denna skrift dokumenterar aktuella våldsbragder såsom de återges i protokoll från polisförhör och rannsakningar vid tinget samt notiser i Gefle-Posten som bevakade händelserna ingående. Texten är rikt illustrerad med bilder. De kommer mestadels från privata arkiv. Ett stycke svensk kriminalhistoria har tagits fram ur gömmorna och en liten bit av Järvsö sockens historia har blivit dokumenterad och levandegjord./Författarna
Mågen i Jon-Jehans : dagbok förd av Lars Olof Fahlén  1886–90, Offerberg, Undersvik

Mågen i Jon-Jehans : dagbok förd av Lars Olof Fahlén 1886–90, Offerberg, Undersvik

Carina Andersson; Gunnar Bergman

Bergman Polymer Corrosion AB
2020
nidottu
Denna skrift återger dagboksanteckningar som skrevs i Undersvik åren 1886–90 av Lars Olof Fahlén. Vid ett besök våren 2003 hos Karl-Hugo Salling i Nyköping, 79 år, fick jag kännedom om dagboken. Det var hans morfar som skrivit. Han ställde den till mitt och Carinas förfogande. Vi ville gärna dokumentera innehållet – tolka texten, identifiera de personer som omnämndes och också hitta tidstypiska bilder på folk och gårdar som kunde illustrera texten. Efter ett intensivt arbete under lite mer än ett år blev vår skrift klar. Det första exemplaret gick till Karl-Hugo våren 2004. Han hade då varit sjuk en längre tid och det var ovisst hur långt tid han hade kvar att leva. Några månader senare dog han. Inte bara Carina och jag blev nöjda med resultatet utan även Karl-Hugo. Såhär skrev hans dotter Margareta till mig den 3 december 2004: ”Jag vill tacka dig än en gång för att du gjorde min pappa så stolt och glad genom att publicera hans morfars dagbok och för ditt stora och genuina intresse för hans släktforskning. Pappa kände stor gemenskap och vänskap med dig och han var stolt som en tupp att få se dagboken i tryck innan han dog”. Det verkade inte vara några riktiga ”bondtag” i Lars Olof Fahlén, men han måste ju acceptera att bli måg i gården för att få gifta sig med dottern. Han hade dock andra idéer, intressen och visioner som han drivande förverkligade på ett framgångsrikt sätt. Denna personlighet tycks sitta i generna. De har med tydlighet överförts från Lars Olof till efterföljande generationer. Det kanske mest slående exemplet gäller Karl-Hugos barnbarn Sofia som blev en av U.S.A:s främsta TV-kändisar, bara 22 år gammal. Lars Olof Fahléns karriär fick ett snöpligt slut har Karl-Hugo berättat. Han blev lurad i en fastighetsaffär av klockaren och organisten i Sunne församling, Värmland. Han trodde nämligen alltför gott om kyrkans tjänare, vilket kostade honom hans livsverk. Han blev ruinerad och gick i konkurs./Gunnar Bergman
Runö : Kyrkoherde Ernst Gordons tjänstgöring på svenskön 1920–22

Runö : Kyrkoherde Ernst Gordons tjänstgöring på svenskön 1920–22

Rolf Gordon; Gunnar Bergman

Bergman Polymer Corrosion AB
2025
nidottu
Det har genom åren skrivits många böcker om den lilla svenskön Runö i Estland. Den här kan ses som en välbehövlig större ”uppgradering” av den nu något över 100 år gamla utgåvan av Ernst Gordons runöbok, som skrevs under tiden han var kyrkoherde på ön åren 1920–22. Den omfattar: 1) vad som skrevs i tidningarna om Ernst Gordon och hans resa till Runö och hans vistelse där tillsammans med hustrun Signe och brodern Axel, 2) Ernsts egen skrivna bok om Runö från 1921 illustrerad med ett rikare och mer högkvalitativt bildmaterial än det i originalutgåvan 3) vad brodern Axel Gordon skrev om runötiden i sin självbiografiska bok ”Som jag minns, del 1” från 1980. 4) brev som Signe skrev från Runö till sin far och mor i Karlskrona mellan maj och juli 1922, och brev som föräldrarna skrev till henne, 5) information från en 90 minuter lång bandupptagning som Thomas Dreijer, f. 1919 på Runö, gjorde med Ernst Gordon en novemberdag 1977 då han intervjuade honom om runöresan, samt 6) uppteckningarna av de runövisor efter Johan Mass och Helena Mikkos Melder som Ernst gjorde under sin vistelse på ön. Boken är rikt illustrerad med bilder. De kommer mestadels från Gordons privata arkiv där bland annat negativen från runötiden ingår, men även från SOVs arkiv (Svenska Odlingens Vänner) och Gunnar Bergmans privata arkiv. Boken blev till genom kombinationen av Gunnar Bergmans nyvunna och Rolf Gordons sedan länge starka intresse för Runö. Den gavs ut i en första utgåva 2019. Denna nya utgåva inrymmer en hel del förbättringar – fel har rättats till och en del tillägg har gjorts, med bland annat uppgifter och material som Bergman inhämtat under ett besök på Runö sommaren 2024./Författarna
Vad är arbetsvetenskap? : en introduktion

Vad är arbetsvetenskap? : en introduktion

Gunnar Gillberg; Erik Ljungar; Anna Peixoto; Jonas Axelsson; Ann Bergman; Lotta Dellve; Jan Holmer; Lars Ivarsson; Cecilia Ljungblad; Tora Nord; Hanna Uddbäck; Jonas Westman

Studentlitteratur AB
2020
nidottu
Arbete är ett fenomen som vi alla har någon relation till och kunskap om. Ofta är arbetet tätt kopplat till vår identitet. ”Vad jobbar du med?” är en av de första frågorna vi ställer när vi träffar nya bekantskaper. Arbetet är alltså en central företeelse och det upptar en mycket stor del av de flesta människors liv. Sättet som vi organiserar arbetet på påverkar också andra delar av livet. Familjeliv, utbildning och välfärdssystem är alla exempel på aspekter av livet som på ett eller annat sätt är beroende av eller sammankopplade med arbete och arbetsliv.Arbete är med andra ord ett så centralt fenomen att det har uppstått en särskild disciplin för att studera detta område - nämligen arbetsvetenskap. I denna bok introducerar vi detta område. Arbetsvetenskapen hämtar näring ur många olika discipliner och perspektiv och det kommer också till uttryck i denna bok. Viktiga delområden som behandlas är bland annat arbetsorganisation, arbetsmarknad och arbetsmiljö.Boken är i första hand tänkt som en lärobok på grundnivå för studenter i arbetsvetenskap och personalvetenskap, men den riktar sig också till dem som är intresserade av arbetet som fenomen. I de olika kapitlen introduceras ett antal centrala begrepp och perspektiv som är viktiga att ha med sig vid fördjupade studier av arbete och arbetsliv.
Vad är arbetsvetenskap? : en introduktion

Vad är arbetsvetenskap? : en introduktion

Gunnar Gillberg; Anna Peixoto; Lena Abrahamsson; Pia Andersson; Jonas Axelsson; Ann Bergman; Lotta Dellve; Andrea Eriksson; Jan Holmer; Lars Ivarsson; Jan Johansson; Erik Ljungar; Tora Nord; Kristina Palm; Anneline Sander; Hanna Uddbäck; Jonas Westman

Studentlitteratur AB
2025
nidottu
Arbete är ett fenomen som de allra flesta har någon relation till och kunskap om. Ofta är arbetet nära relaterat till vår identitet. ”Vad jobbar du med?” är en av de första frågorna vi ställer när vi träffar nya bekantskaper. Arbetet upptar en mycket stor del av de flesta människors liv; familjeliv, utbildning och välfärdssystem är exempel på aspekter av livet som på ett eller annat sätt är beroende av eller sammankopplade med arbete och arbetsliv. I denna bok introduceras arbetsvetenskap, ett ämne som hämtar näring ur flera olika discipliner och perspektiv vilket också präglar framställningen. Viktiga delområden som behandlas är bland annat arbetsorganisation, arbetsmarknad och arbetsmiljö. I bokens andra upplaga har alla texter uppdaterats och tre nyskrivna kapitel har tillkommit: ett om ledarskap, ett om konflikter på arbetsplatsen och ett om relationen mellan människa och maskin. Vad är arbetsvetenskap? är i första hand tänkt som en lärobok på grundnivå för studenter i arbetsvetenskap och personalvetenskap, men den riktar sig också till dem som är intresserade av arbetet som fenomen.
Arbete & välfärd - Ledning, personal och organisationsmodeller i Sverige

Arbete & välfärd - Ledning, personal och organisationsmodeller i Sverige

Åke Sandberg; Göran Ahrne; Gunnar Aronsson; Ann Bergman; Torsten Björkman; Anders Boglind; Malin Bolin; Moa Bursell; Anna Fogelberg Eriksson; Tina Forsberg; Carl le Grand; Patrik Hall; Magnus Hörnqvist; Jan Ch Karlsson; Anders Kjellberg; Christian Koch; Karin Lundqvist; Christin Mellner; Fredrik Movitz; Roland Paulsen; Lisa Schmidt; Per Sederblad; John Sjöström; Egil J. Skorstad; Michael Tåhlin; Ylva Ulfsdotter Eriksson; Irene Wennemo

Studentlitteratur AB
2019
kartonkisidos
Här är en grundbok om arbetslivet, en bok om arbete, organisation, personal och ledning. Den ger en gedigen baskunskap och samtidigt självständiga perspektiv att diskutera i seminarier och bland samhällsintresserade. I grunden finns frågan: Hur ser dagens tendenser i arbetsliv och ekonomi ut, och vad betyder de för arbetets kvalitet och mening, för hälsa, inflytande, och maktrelationer på arbetsmarknaden?Tjugosju forskare från en rad universitet och högskolor och från olika ämnen har samarbetat för att skapa en helhetsbild, som är både perspektivrik och sammanhängande. Teman som produktiv välfärd och solidarisk individualism lyfts fram, liksom demokrati och utvecklande arbeten. Arbete & välfärd ger en empiriskt och teoretiskt grundad bild av det svenska arbetslivet, med historiska och internationella utblickar. Managementstrategier presenteras, och framför allt vad de betyder i människors arbete och liv. Boken är förankrad i såväl arbetsorganisation och arbetsplatser, som i ekonomi och arbetsmarknad i stort. Den svenska modell, som sökt förena värdighet i arbetslivet med välfärd och konkurrenskraft, har ifrågasatts och transformerats. Vi frågar oss nu: Hur robust är denna ”svenska modell” under tryck av globalisering och digitalisering?Bokens föregångare Ledning för alla? var under årtionden kurslitteratur i universitetsutbildningar om personal, organisation och ledarskap i ämnen som sociologi, företagsekonomi, arbetsvetenskap, psykologi och pedagogik, liksom i personalutbildning, facklig utbildning och studiecirklar. Vi räknar med bred användning och hög hållbarhet även för denna helt nyskrivna bok.
Framtidens arbetsliv : arbetsvillkor och arbetsmiljö

Framtidens arbetsliv : arbetsvillkor och arbetsmiljö

Kristina Palm; Lars Ivarsson; Lena Abrahamsson; Gunnar Aronsson; Annica Asp; Jonas Axelsson; Ann Bergman; Gunnar Gillberg; Lars Hansen; Carin Håkansta; Jan Johansson; Jan Ch Karlsson; Britt-Inger Keisu; Lena Lid Falkman; Felix Lundmark; Robert MacKenzie; Miguel Martinez Lucio; Bo Melin; Jan Moren; Calle Rosengren; Christer Sandahl; Poja Shams; Teresa Söderhjelm; Annika Vänje

Studentlitteratur AB
2022
nidottu
Framtiden är något som de flesta av oss förhåller oss till, mer eller mindre medvetet varje dag. Vi gör planer för den nära framtiden och har större drömmar om en framtid som ligger längre bort i tiden. Med den här boken vill vi få dig som är intresserad av arbetslivet och speciellt arbetsvillkor och arbetsmiljö att fundera på hur du kan vara med och påverka för ett bättre framtida arbetsliv. Med olika grepp såsom dystopier och framtidsscenarier tar författarna i boken sig an arbetslivsfrågor utifrån ett framtidsperspektiv. Exempelvis, hur kan arbetet kan bli mer jämställt? Eller hur arbetsmiljön kan förbättras med utgångspunkt i vår mänskliga natur. Boken spänner över en bredd av områden, alltifrån olika sätt att se på framtiden, nya och urgamla drivkrafter i arbetslivet, segregering i arbetslivet till digitaliseringens konsekvenser.Boken är i första hand tänkt som en lärobok på grundnivå för studenter i arbetsvetenskap och personalvetenskap, men den riktar sig också till yrkesverksamma personer som är intresserade av arbetsvillkor och arbetsmiljö och särskilt till den som vill skapa förändring i arbetslivet.
Svensk författningspolitik

Svensk författningspolitik

Ingvar Mattson; Olof Petersson; Shirin Ahlbäck Öberg; Hans-Gunnar Axberger; Torbjörn Bergman; Thomas Bull; Lars Davidsson; Jörgen Hermansson; Magnus Isberg; Anna Jonsson Cornell; Johannes Lindvall; Tommy Möller; Fredrik Sterzel; Urban Strandberg; Caroline Taube

Studentlitteratur AB
2022
nidottu
Ett fritt samhälle bygger på yttrandefrihet, men hur mycket bör man acceptera när det gäller hets mot folkgrupp och angrepp på demokratin? I en demokrati utgår all offentlig makt från folket, men hur ska väljarna kunna kontrollera sina representanter? Ska en domstol kunna upphäva en lag som stiftats av den folkvalda riksdagen?Författningspolitik handlar om reglerna för det politiska maktspelet. Frågan är hur demokratin kan reglera sig själv genom grundlagar som tillkommit efter offentlig debatt och politiska beslut. Bakom dagens system ligger en lång historia av intressekonflikter och idébrytningar.I Svensk författningspolitik skildrar forskare inom juridik och statskunskap den svenska konstitutionens framväxt. De historiska och internationella utblickarna bidrar till att öka förståelsen för de vägval som svensk politik står inför idag. Boken vänder sig särskilt till studenter inom samhällsvetenskap och rättsvetenskap, men är också av intresse för alla som söker en djupare insikt i den politiska processen.Denna nya upplaga har utvidgats med ett kapitel om författningsberedskap, som handlar om hur Sverige styrs i krig och fredstida kriser. Kapitlet om lagstiftningsmakten har omarbetats. Boken har också aktualiserats med hänsyn till den parlamentariska situationen och till forskningsläget.
Sociologi genom litteratur : skönlitteraturens möjligheter och samhällsvetenskapens begränsningar

Sociologi genom litteratur : skönlitteraturens möjligheter och samhällsvetenskapens begränsningar

Ola Agevall; Göran Ahrne; Patrik Aspers; Reza Azarian; Paavo Bergman; Stina Bergman Blix; Alexandra Bogren; Christofer Edling; Hedvid Ekerwald; Marie Evertsson; Mats Franzén; Magnus Haglunds; Carl-Göran Heidegren; Antoinette Hetzler; Bo Isenberg; Magnus Karlsson; Jonas Lindström; Gunnar Olofsson; Anders Persson; Abby Petersson; Jens Rydgren; Lambros Roumbanis; Lisbeth Stenberg; Lotta Stern; Mikaela Sundberg; Stefan Svallfors; Richard Swedberg; Mria Törnqvist; Denny Vågeröd; Åsa Wettergren; Malin Åkerström

Arkiv förlag/A-Z förlag
2015
nidottu
Den här boken är en hyllning till skönlitteraturens rikedom och till den sociologiska fantasin. Skönlitteraturen illustrerar samhällsvetenskapliga kärnresonemang, den väcker nya frågor om människans existentiella villkor och den sprider nytt ljus över vårt sätt att se på världen. Men trots att samhällsvetenskapen kan sägas ha uppstått under samma epok som den moderna litteraturen, och trots att de har fascinationen inför samhället och det s­ociala samspelet gemensamt, så har skönlitteraturen märkligt nog inte någon naturlig plats i samhällsvetarens verktygslåda. Sociologi genom litteratur tjänar både som en reflektion över samhällsvetenskapens egenart och som en inbjudan till samhällsvetare att använda skönlitteraturen som ett fönster mot den sociala verkligheten. Bokens redaktörer, Christofer Edling och Jens Rydgren, är professorer i sociologi vid Lunds respektive Stockholms universitet. Författarna representerar flera generationer av i dag verksamma svenska sociologer. Medverkande författare: Ola Agevall, Göran Ahrne, Patrik Aspers, Reza Azarian, Paavo Bergman, Stina Bergman Blix, Alexandra Bogren, Christofer Edling, Hedvig Ekerwald, Marie Evertsson, Mats Franzén, Magnus Haglunds, Carl-Göran Heidegren, Antoinette Hetzler, Bo Isenberg, Magnus Karlsson, Jonas Lindström, Gunnar Olofsson, Anders Persson, Abby Peterson, Jens Rydgren, Lambros Roumbanis, Lisbeth Stenberg, Lotta Stern, Mikaela Sundberg, Stefan Svallfors, Richard Swedberg, Maria Törnqvist, Denny Vågerö, Åsa Wettergren, Malin Åkerström.
En bro av poesi

En bro av poesi

Emma Adbåge; Lisen Adbåge; Carl Jonas Love Almqvist; Bengt Cidden Andersson; Werner Aspenström; Kaj Beckman; Aase Berg; Bo Bergman; Erik Blomberg; Daniel Boyacioglu; Karin Boye; Tage Danielsson; Elmer Diktonius; Vilhelm Ekelund; Gunnar Ekelöf; Nils Ferlin; Tua Forsström; Gustaf Fröding; Brita af Geijerstam; Albert Teodor Gellerstedt; Hjalmar Gullberg; Britt G Hallqvist; Verner von Heidenstam; Lennart Hellsing; Ann Jäderlund; Erik Axel Karlfeldt; Thekla Knös; Israel Kolmodin; Pär Lagerkvist; Anna Maria Lenngren; Mecka Lind

En bok för alla / Svenska Akademien
2021
sidottu
I denna helt unika antologi för barn i lågstadieåldern låter vi 60 dikter ur den glimrande svenska poesiskatten möta 15 nutida svenska illustratörer. Deras texter och bilder blir tillsammans en helt ny upplevelse som väcker nya tankar, initierar samtal och öppnar upp helt nya världar för såväl stora som små.En nyskapande och spännande poesisamling utgiven av Svenska Akademien! Svensk poesi handlar ofta om naturen och i den här antologin följer vi årets växlingar från skolstarten till sommaren. Men dikter är ju ett universellt språk som kan lyfta precis allt mellan himmel och jord: fotboll, kärlek, rädsla, döden, livet, mat, en trasig tallrik, ett skeppsbrott och miljoner år.Dikturvalet är gjort av Ann Boglind (f.d. lektor i svenskämnets didaktik vid Göteborgs universitet) och Anna Nordlund (docent i litteraturvetenskap och lektor i didaktik vid Uppsala universitet) och består av svenska dikter från 1600-talet och fram till idag. Medverkande poeter är: Emma Adbåge, Lisen Adbåge, Carl Jonas Love Almqvist, Bengt Cidden Andersson, Werner Aspenström, Kaj Beckman, Aase Berg, Bo Bergman Författare Erik Blomberg, Anna Rydstedt, Bruno K Öijer, Daniel Boyacioglu, Hjalmar Gullberg, Jila Mossaed, Mecka Lind, Nils Ferlin, Tomas Tranströmer, Anders Österling, Pär Lagerkvist, Tua Forsström, Ann Jäderlund, Barbro Lindgren, Brita af Geijerstam, Britt G Hallqvist, Elmer Diktonius, Gunnar Ekelöf, Harry Martinson, Ingrid Sjöstrand, Lennart Hellsing, Maria Wine, Mårten Melin, Siv Widerberg, Sonja Åkesson, Tage Danielsson, Karin Boye, Vilhelm Ekelund, Gustaf Fröding, Albert Teodor Gellerstedt, Verner von Heidenstam, Erik Axel Karlfeldt, Thekla Knös, Israel Kolmodin, Anna Maria Lenngren, Erik Lindorm, Harriet Löwenhjelm, Henry Parland, Gunnar Mascoll Silverstolpe, Edith Södergran. Henry Parland, August StrindbergMedverkande illustratörer är: Emma Adbåge, Lisen Adbåge, Elisabet Ericson, Sofia Falkenhem, Lotta Geffenblad, Hanna Gustavsson, Per Gustavsson, Joanna Hellgren, Jenny Karlsson, Hanna Klinthage, Johanna Kristiansson, Sara Lundberg, Sven Nordqvist, Anna Sandler, Erik Svetoft
Gynekologi

Gynekologi

Torbjörn Bäckström; Preben Kjølhede; Britt-Marie Landgren; Sonia Andersson; Stefan Arver; Christina Bergh; Karin Bergmark; Marie Bixo; Nina Bohm Starke; Christer Borgfeldt; Jan Brynhildsen; Pernilla Dahm Kähler; Cecilia Dhejne; Birgitta Essén; Britt Friberg; Kristina Gemzell Danielsson; Karin Glimskär Stålberg; Lotti Helström; Emir Henic; Jan Holte; Annika Idahl; Ulrika Joneborg; Lenka Katila; Helena Kilander; Helena Kopp Kallner; Gunnar Kratz; Angelica Lindén Hirschberg; Mats Löfgren; Lena Marions; Miriam Mints; Anna Möller

Studentlitteratur AB
2022
kartonkisidos
I Gynekologi förmedlar ett stort antal av landets främsta specialister de grundläggande kunskaperna i ämnet liksom undersökning, diagnostik och handläggning av olika gynekologiska tillstånd. Boken tar fasta på vikten av kritisk granskning av medicinska och kirurgiska åtgärder så att medicinska prioriteringar kan göras på bästa möjliga evidens.Nya upplagan av Gynekologi, speglar den enorma utveckling som skett under de senaste fem åren inom kvinnosjukvården. Flera helt nya kapitel har tillkommit vilka innehåller de senaste behandlingsalternativen och ny lagstiftning, framför allt inom reproduktionsmedicin. Tillkommit har också nya förbättrade behandlingsmetoder av cancersjukdomar som inneburit att vissa patientgrupper blivit friska. Detta ställer i sin tur, för god livskvalitet, krav på bättre behandlingsstrategier. Alla bokens kapitel är genomgående uppdaterade med det senaste när det gäller diagnostik och behandling.Boken vänder sig till studerande på läkarutbildningen samt till yrkesverksamma läkare, barnmorskor och sjuksköterskor inom såväl öppen som sluten vård. Den kan även användas som fördjupnings- och referensbok för läkare under specialistutbildning.