Kirjojen hintavertailu. Mukana 12 016 292 kirjaa ja 12 kauppaa.

Kirjahaku

Etsi kirjoja tekijän nimen, kirjan nimen tai ISBN:n perusteella.

1000 tulosta hakusanalla Per Olof Robling

Per O. Hallman : stadsplanekonstens förnyare
Per Hallman (1869–1941) var arkitekt, stadsplanerare och Stockholms första stadsplanedirektör. Verksam i en nationalromantisk tid tillhörde han de ivrigaste representanterna för en konstnärlig stadsbyggnadskonst, inspirerad av bland andra den österrikiske arkitekten och stadsplaneraren Camillo Sitte. Målsättningen var att tillgodose människors behov av funktion, ljus, luft och skönhet.Stockholm efter sekelskiftet 1900 var en storstad med växtvärk. Knappast i något annat land bodde arbetarfamiljerna så trångt som här. Mot den bakgrunden kom både statens och stadens engagemang för bättre bostäder att växa vid tiden för första världskriget och strax därefter. I Hallmans vision och stadsplaner fanns det plats för alla. Storgårdskvarteren för arbetarfamiljer vid Blecktornsparken och Rödabergsområdet, de eleganta enfamiljshusen och flerfamiljshusen i Lärkstan, den småskaliga integrationen i trädgårdsstäderna Gamla Enskede, Tullinge, Äppelviken och Sköndal samt en mängd platser runt om i Sverige. De kännetecknas av att husen är väl inpassade i terrängen, av mjukt formade gatunät, låga byggnader och grönskande innergårdar.I egenskap av stadsplanerare och stadsplanedirektör författade Per Hallman ett sextiotal stadsplaneförslag för Stockholms utveckling och för landet i övrigt ett sjuttiotal förslag till stads- och byggnadsplaner. Hans romantiska visioner, vackra stadsrum och mänskliga livsmiljöer känns idag mer attraktiva än någonsin.Detta är det första samlade verket i sitt slag. Per Hallmans arv lyfts fram i texter, illustrationer, äldre och nytagna foton, stadsplaner, ritningar och faksimiler.Samfundet S:t Eriks årsbok 2019Medverkande skribenter:Aleksander Wolodarski, arkitekt och stadsplanerareAnders Bergström, lektor Arkitekturens teori och historia, KTHAnn-Charlotte Backlund, stadsantikvarie och chef för Stadsmuseet, StockholmClaes Caldenby, professor i Arkitekturens teori och historia, ChalmersEva Gabrielsson, arkitektJohan Knutsson, professor i möbelkultur, LIUJohan Mårtelius, professor i arkitekturhistoria, KTHKjell Forshed, arkitekt Laila Reppen, arkitekt och författareLars Nyberg, landskapsarkitektMaria Flinck, trädgårdshistorikerMats Deland, docent i historia, Mittuniversitet, SundsvallMonica Andersson, lektor vid Statsvetenskapliga institutionen, SUStina Hagelqvist, lektor vid Konsthistoriska institutionen, SUSusanne Ingo, arkitektUlrich Lange, professor vid Institutionen för Kulturvård, GU
Per aspera ad astra

Per aspera ad astra

Julia Hietakangas

Mediapinta
2017
nidottu
Kirjoittaja pohtii teoksessaan elämän tarkoitusta, tuskaa ja sitä kuinka yksilö / ihmiskunta voi selvittyä vaikeuksien kautta tähtiin/ voittoon.UNIVERSAALIT TOTUUDETSinulla on teorioita,puhut loogisuudesta ,tieteestäMuttamuista,elämä ei ole teorioitaeikä loogista.Elämä on peliäMaailmanhengen leikkiä,siinä ovat pysyviävainuniversaalit totuudetEhkäoivallat tämänkeski-iässä -Onnea matkaan.
Per Otto Adelborg 1781-1818

Per Otto Adelborg 1781-1818

Catarina Welin; Sampo Honkala

Litorale
2014
sidottu
Per Otto Adelborg (1781-1818) är mest känd som karikatyrtecknare, särskilt genom bildserien där han driver med Gustav IV Adolfs regering och genom teckningarna som illustrerar det finska kriget 1808-09. Adelborg föddes på Svartholms fästning utanför Lovisa i Finland och dog i Västervik i Sverige. Som person har Per Otto Adelborg förblivit relativt okänd. Det här beror sannolikt på att han uppehöll sig på bägge sidor om finska viken som efter 1809 års fred blivit två nationer. Hans liv var kort. Därtill var teckning långt ifrån huvudfåran inom konsten. Adelborg var inte någon yrkeskonstnär, och blev därför bara en randanmärkning inom konsthistorien. Adelborgs karriär som konstnär och officer sammanfaller med en tid av oroligheter i Europa orsakade av Napoleonkrigen. För Finlands del ledde det här till separationen från Sverige och anslutning till Ryssland. Den första teckningen av Adelborg är daterad år 1798 på Sveaborg och den sista i Västervik, sannolikt år 1818. Teckningarna fördelar sig på två perioder: tio år före det finska kriget och tio år efter. Genom teckningarna presenterar Adelborg en officers syn på slutskedet av Finlands och Sveriges gemensamma historia, dess människor och liv. Per Otto Adelborgs teckningar föreställer nästan enbart människor. Han har ett personligt förhållande till hjältarna i Fänrik Ståls sägner. Genom sin mor hör han till samma familjekrets som general Adlercreutz och J. A. Cronstedt, hjälten vid striderna i Revolax. Bröderna Carl Gustaf och Anders Wilhelm Ramsay som stupade i stridigheterna i Lemo och Lappo var Adelborgs svågrar, liksom Reinhold von Essen. Den här biografin om Per Otto Adelborg har en naturlig utgångspunkt. Sent i livet, tecknade Adelborg en bildsvit över barndomen, ungdomsdagarna och sin egen militära utbildning. Med den här bildserien kompletterade han, kanske medvetet, historien om de första åren av sitt liv. Han hade blivit föräldralös som barn och därför hade hans uppfostran och utveckling inte på sedvanligt vis diskuterats hemma, utan pojkens framtid var föremål för en omfattande korrespondens mellan vårdnadshavare och släktingar i Finland och Sverige. Den här brevväxlingen har delvis bevarats och särskilt nämnvärd är Per Otto Adelborgs farbror Anders Borghs konceptböcker som ofta hänvisas till i den här biografin. Brevböckerna finns bevarade i Odensviholms gårdsarkiv, dessutom finns en del av Adelborgs egenhändigt skrivna brev bevarade. Livshistorien om Per Otto Adelborg grundar sig på hans teckningar, där han illustrerar sitt liv och händelser i den närmaste omgivningen. Stockholms Nationalmuseum har den största samlingen av Adelborgteckningar. Stockholms stadsmuseum, Kungliga biblioteket och Åbo Akademi har också viktiga Adelborgsamlingar. Ytterligare teckningar och grafik finns på flera museer, arkiv och hos privatpersoner.
Per Stenius - Etsijä

Per Stenius - Etsijä

Maria Didrichsen; Riggert Munsterhjelm; Merja Wahlroos; Thure Wahlroos

Didrichsenin taidemuseo
2022
sidottu
Intian näkymät, Lapin luonto ja moderni värimaalaus kohtaavat Per Steniuksen taiteessa."Etsijä" on läpileikkaus Per Steniuksen (1922-2014) kuvataiteilijanuraan, mutta näyttelyjulkaisussa myös lähestytään salaperäistä henkilöä teosten takana. Julkaisu osoittaa hänen lähtökohtansa modernissa kuvataiteessa sekä lukuisten, etenkin Intian- ja Lapin-matkojen avaamat horisontit. Kokemukset eksoottisine näkymineen kypsyttivät taiteilijana, ja niiden myötä kehittyi visuaalisesti puhutteleva, Steniukselle tunnusomainen väri-ilmaisu.Pitkäaikaisesta taiteellisesta toiminnastaan ja keräilijäsuosiostaan huolimatta Stenius on ollut taiteilijana verraten vähän tunnettu.Per Stenius (1922-2014) opiskeli Vapaassa Taidekoulussa mm. Sam Vannin ja Sigrid Schaumanin johdolla ja teki ensiesiintymisensä kuvataiteilijana 1947. Steniuksen taiteellinen läpimurto ajoittuu 1940-1950-lukujen taitteeseen, jolloin hänet opittiin tuntemaan ennakkoluulottomana modernistina. Ura käynnistyi kubismin hengessä, ja Stenius maalasi teoksia, jotka saattoivat olla sekä abstrakteja että esittäviä samaan aikaan. Stenius sai kriitikoilta positiivista vastakaikua, ja myös eturivin taiteenkeräilijät, kuten Maire Gullichsen, Heikki A. Reenpää ja Jalo Sihtola, ottivat Steniuksen omakseen.Saavutettu taiteellinen menestys ei riittänyt ankkuroimaan Steniusta kotimaan taidemaailmaan. Taiteen uudet muoti-ilmiöt, formalismi ja konkretismi eivät puhutelleet taiteilijaa. Stenius koki kutsumuksekseen totuuden etsimisen, sekä taiteessa että ihmismielessä. Hän löysi vastauksia Intian uskontojen ja elämänkatsomusten kirjosta. Ensimmäisen kerran Stenius suuntasi Intiaan 1953, ja taittoi matkan yksin autollaan. Matkat toistuivat lähes vuosittain aina 2000-luvun alkuvuosiin asti. Matkojen myötä syntyi pyhiä henkilöitä, Intian näkymiä ja värihehkua kuvaavia teoksia.Kiertävää elämää viettänyt taiteilija löysi toisen henkisen kotinsa Lapista. Lapissa Steniusta kiehtoivat toisaalta erämaaelämä kaukana järjestäytyneestä yhteiskunnasta, toisaalta voimakas luontokokemus: ruskan hurmokselliset värit ja hyytävän kylmä, avoin maisema.
Per aspera ad astra

Per aspera ad astra

Teija Litmanen

Mediapinta
2022
nidottu
Äidin ja pojan yhteinen matka pimeydestä valoon. Runoissa välittyy tuska, pelko, pettymys, viha, usko, toivo ja rakkaus. Tunteiden purkaminen paperille on ollut meille molemmille luontevaa ja terapeuttista. Haluamme kertoa lukijoille, että aina on toivoa ja rakkaus tekee ihmeitä. OLEN VAPAA. OLEN LINTU. NYT AJATTELEN KIRKKAAMMIN. OLEN VIHDOIN IHMINEN. VAPAANA VIIMEIN LIITELEN. Mikael
Per Gint

Per Gint

Henrik Ibsen

Folio
2023
sidottu
P'jesa "Per Gint" bagatogranna, gliboka j aktualna. A napisano zh jiji 1867 roku! U nij je vse: kokhannja, zrada, mrijannja, zitknennja z realijami zhittja, politika, romantika, priroda, bunt, grikhi, vira, muki, metannja, muzika toscho.U p'jesi duzhe neprosto zrozumiti: de realnist, a de vigadka, adzhe golovnij geroj litaje visoko v khmarakh chastishe, nizh stojit na zemli. Mrija pro tsarjuvannja ta bagatstvo kliche jogo v dorogu. Krajini, zustrichi, zleti j padinnja... Prominut dovgi roki, persh nizh geroj povernetsja dodomu. Prote golovne ne v tomu, chi vigadani istoti, jakikh zustrichaje vin na svojemu zhittjevomu shljakhu, i chi realni podiji, scho vidbuvajutsja. Golovne - dilema: za jakim devizom potribno zhiti - "Upivatisja soboju!" chi "Soboju buti!"Tse filosofska pritcha pro ljudinu, jaka vse zhittja prozhila marno, buv "ni grishnikom, i ne pravednikom", i tilki pid kinets svogo shljakhu vin rozumije tsju pravdu.Perekladach Irina Steshenko