Kirjojen hintavertailu. Mukana 11 627 362 kirjaa ja 12 kauppaa.

Kirjahaku

Etsi kirjoja tekijän nimen, kirjan nimen tai ISBN:n perusteella.

1000 tulosta hakusanalla Rj Gray

Kärnkraften (RJ 2024: Misslyckat?)

Kärnkraften (RJ 2024: Misslyckat?)

Per Högselius

Makadam förlag
2024
nidottu
Kärnkraften: destruktiv och riskfylld, men också produktiv och hjälpsam. Så var det på 1970-talet, och så är det idag. Drömmen om ren och stabil atomkraft dök upp redan i det tidiga 1900-talets science fiction-litteratur, och under den västerländska atomåldern såg fiktionen ut att bli verklighet. Kärnkraftens bidrag till energiförsörjningen växte i rasande fart, och Sverige blev ett av de länder i världen som investerade mest i storskalig kärnkraftsutbyggnad. De senaste decennierna har kärnkraften stagnerat och antalet reaktorer minskar stadigt. Ändå hoppas många på att kärnkraften ska göra comeback. Kärnkraften har blivit säkrare -- men också dyrare. Riksbankens Jubileumsfond publicerar under 2024 en samling essäer på temat Misslyckat? Teknikhistorikern Per Högselius diskuterar kärnkraften som hot och möjlighet. Per Högselius är professor i teknikhistoria vid Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm. Hans forskning rör främst energi, naturresurser och infrastrukturer i ett historiskt perspektiv, med fokus på internationella trender. På dessa teman har han bland annat publicerat Red Gas: Russia and the Origins of European Energy Dependence (2013), Energy and Geopolitics (2019) och The Soviet Nuclear Archipelago: A Historical Geography of Atomic-Powered Communism (medförfattare, 2024). Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) publicerar årligen en samling texter på ett aktuellt tema. Ambitionen är att ge en bild av kvaliteten och bredden i dagens forskning inom humaniora och samhällsvetenskap. År 2024 bidrar sex forskare med texter på temat Misslyckat? i form av häften som samlas i en box.
BAe 146/RJ

BAe 146/RJ

Stephen Skinner

The History Press Ltd
2005
nidottu
This is the history of BAe 146, Britain’s best-selling jet airliner and also its last. It ended a long development of jet airliners in Britain that began with the very first jet airliner, the de Havilland Comet, in 1949. Indeed, the 146 was first designed in the same de Havilland factory at Hatfield as the Comet, but by the time of its first flying in 1981 it was part of British Aerospace at the Avro factory. Though production of this aircraft ended in 2002, many continue to fly today and the 146 will always be representative of the British Aircraft industry at its peak.
de Caruaras a Rj Cyberpunk: CaruRio

de Caruaras a Rj Cyberpunk: CaruRio

Nay Harrison de Lucena; F. R. "bradock" &. Nay Harrison de Lucen

Independently Published
2019
nidottu
Pref cioSimbi tica eclesi stica, sacra e profana, uma Poeta Beat e, um Poeta Cyberpunk, na uni o dos dois Cosmos.Edificam percebem a degrada o o caos da sociedade, o avan o da ci ncia e tecnologia, o prosperar diante o ca tico, atrav s das m quinas, ci ncia e natureza, Iram F. R. Bradock e Nay Harrison de Lucena mostram o melhor dos dois ou mais cosmos.Nay Harrison De Lucena.
Raegan and RJ Save the Day

Raegan and RJ Save the Day

Richard Collins

Carpenter's Son Publishing
2014
pokkari
Raegan and RJ Save the Day' has won both 2014 'Pinnacle' and 'Readers' Favorite' book awards! Raegan and RJ Save the Day is a full color graphic novel in the “Raegan and RJ in Space” series. In this exciting adventure, Raegan and her little brother RJ, two kids in the Christian Space Program, race to save a family who becomes stranded on the moon when their rocket ship breaks down. If you love Jesus and space adventure, blast off with Raegan and RJ Save the Day! The “Raegan and RJ in Space” series of graphic novels tell the future story of the first Christians to start their own space program, is family friendly, have no aliens or guns, and were produced to give Christian kids a fun and entertaining story to read with a happy ending.
Odrodzenie Cabo Frio (RJ) w polowie holocenu

Odrodzenie Cabo Frio (RJ) w polowie holocenu

Ian Cunha d'Amato Viana Dragaud; Luiz P F Assad; Luiz Landau

Wydawnictwo Nasza Wiedza
2025
pokkari
Upwelling charakteryzuje się wzrostem w d o niższych temperaturach, kt re wcześniej znajdowaly się na większych glębokościach w slupie wody. Poprzez interakcję powietrze-morze proces ten modyfikuje temperaturę powietrza i lokalną cyrkulację wiatru, wplywając na pogodę i klimat regionu. Przyczynia się to do wzrostu ilości skladnik w odżywczych w slupie wody, wspierając regionalną produktywnośc polowową. Regiony te mają wysoki wskaźnik sedymentacji i są ważne dla zrozumienia zmian klimatycznych, ponieważ wskazują na procesy związane ze zmianami środowiskowymi. W niniejszym badaniu zbadano wplyw dynamiki atmosferycznej i oceanicznej na proces upwellingu w regionie Cabo Frio (RJ), wykorzystując wyniki symulacji paleoklimatycznych. Przeanalizowano okres środkowego holocenu, kiedy występowaly r żnice w sezonowym i r wnoleżnikowym rozkladzie padającego promieniowania slonecznego, oraz okres przedindustrialny (kontrolny).
Välfärden : den nya fattigdomen (RJ:s årsbox 2019. Det nya Sverige)
Fattigdomen i Sverige ser inte ut som förr. Den materiella nöden är så gott som utraderad, och den nya fattigdomen är ett svårfångat fenomen som mer handlar om att hamna efter och utanför i en snabb välståndsutveckling. Detta har också lett till en uppsjö av mått och definitioner. Det syns till exempel i diskussionen om fattiga barn: ska man se barn som fattiga om familjen har låga inkomster, eller ska man fråga barnen om deras egna villkor? Det syns också i frågan om vad fattigdom gör med den som drabbas: har bristen på ekonomiska resurser verkligen konkreta negativa sociala konsekvenser? Och hur ser fattigdomen ut om vi fokuserar på de långvarigt fattiga? Dessa frågor diskuteras och besvaras i skriften Välfärden: Den nya fattigdomen av sociologerna Carina Mood och Jan O. Jonsson. Författarna är professorer i sociologi vid Institutet för social forskning (SOFI), Stockholms universitet, samt Institutet för framtidsstudier. Carina Mood forskar bland annat om fattigdom, ojämlikhet, intergenerationell överföring av resurser, samt barns och ungas levnadsvillkor och välfärd. Jan O. Jonsson, som också är verksam vid Nuffield College i Oxford, forskar om social stratifiering, främst utbildningsojämlikhet och social rörlighet, fattigdom, samt ungas integration och levnadsnivå. Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) publicerar sedan 2008 en årsbok (ISSN 2000-1029). Ambitionen med årsböckerna är att ge en bild av kvaliteten och bredden i dagens forskning inom humaniora och samhällsvetenskap. Varje bok behandlar ett övergripande tema med utgångspunkt i den forskning stiftelsen stödjer. År 2019 består årsboken av sex häften, essäer på temat Det nya Sverige , som tillsammans utgör en årsbox.
Språken : den nya mångfalden (RJ:s årsbox 2019. Det nya Sverige)
Till skillnad från vad många kanske tror har Sverige aldrig varit ett enspråkigt land. Det finns faktiskt inte ett enda land på jorden som är det. I Sverige liksom i andra länder har det alltid funnits språkliga minoriteter, både invandrade och inhemska. Samiska är till exempel ett inhemskt språk medan turkiska är ett invandrat. Men i dag håller det språkliga landskapet på att ritas om. Länge var finska det i särklass vanligaste invandrade språket. I dag är det arabiska. Samtidigt är allt fler svenskar i arbete och utbildning verksamma på engelska. Vad är det som håller på att hända? Hur fördelar språken sig, hur behandlas minoritetsspråken? Och vilka språk kommer vi att använda i framtiden? Dessa frågor diskuteras och besvaras i skriften Språken: Den nya mångfalden av språkvetaren Mikael Parkvall. Författaren är lingvist vid Stockholms universitet. Han har forskat i synnerhet om pidgin- och kreolspråk, men har även publicerat inom flera andra språkvetenskapliga områden, både populärvetenskapligt och i facktidskrifter. Några aktuella böcker är Lagom finns bara i Sverige och andra myter om språk (3:e upplagan 2016), Laddade ord: En bok om tankens makt över språket (tillsammans med Lars Melin, 2016) och Sveriges språk i siffror: Vilka språk talas och av hur många? (2015). Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) publicerar sedan 2008 en årsbok (ISSN 2000-1029). Ambitionen med årsböckerna är att ge en bild av kvaliteten och bredden i dagens forskning inom humaniora och samhällsvetenskap. Varje bok behandlar ett övergripande tema med utgångspunkt i den forskning stiftelsen stödjer. År 2019 består årsboken av sex häften, essäer på temat Det nya Sverige, som tillsammans utgör en årsbox.
Partierna : det nya landskapet (RJ:s årsbox 2019. Det nya Sverige)
Länge kunde man i Sverige vara tryggt förvissad om att statsministern var en socialdemokrat. Den eran tog slut. Kvar fanns emellertid två tydliga block ett rött och ett blått. I dag ser det inte längre ut så. Som väljare har vi fått vänja oss vid nya termer som GAL-TAN, nya skalor och fler partier. Regeringsbildningen under hösten 2018 var rekordlång. Kommer tvåblocksystemet att brytas upp? Kommer vi inte längre att rösta vänster eller höger? Hur ska vi egentligen förstå utvecklingen i ett Sverige där valen inte längre står mellan S och M? Dessa frågor diskuteras och besvaras i skriften Partierna: Det nya landskapet av statsvetaren Henrik [Ekengren] Oscarsson. Författaren är professor vid Statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet, där han leder det svenska valforskningsprogrammet och forskar om val, opinion och demokrati. Han har författat och redigerat ett stort antal böcker och forskarantologier om svenskt väljarbeteende. Hans senaste publikationer handlar om utveckling av nya modeller för att förklara partival (i tidskriften Electoral Studies, 2019), om väljares politiska kunskaper (i Oxford Research Encyclopedia of Politics, 2018) och om väljarnas uppfattningar om partiernas vallöftesuppfyllande (i tidskriften Political Studies, 2017). Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) publicerar sedan 2008 en årsbok (ISSN 2000-1029). Ambitionen med årsböckerna är att ge en bild av kvaliteten och bredden i dagens forskning inom humaniora och samhällsvetenskap. Varje bok behandlar ett övergripande tema med utgångspunkt i den forskning stiftelsen stödjer. År 2019 består årsboken av sex häften, essäer på temat Det nya Sverige, som tillsammans utgör en årsbox.
Drogerna : den nya berusningspolitiken (RJ:s årsbox 2019. Det nya Sverige)
Den svenska berusningspolitiken är i otakt. I riksdagen hörs krav på hårdare straff och ökade tvångsmedel som ett sätt att komma tillrätta med narkotikaproblemet. Samtidigt genomförs en allt mer liberal alkoholpolitik, där exempelvis gårdsförsäljning av alkoholdrycker lyfts fram som en punkt i regeringens januariavtal. Dissonansen är inte ny, utan har präglat detta politikområde i decennier. Varför har det varit så svårt för politikerna att utarbeta en sammanhållen berusningspolitik med syfte att minska skadeverkningarna av medborgarnas rusmedelskonsumtion? Går det att i längden upprätthålla både en restriktiv narkotikapolitik och en liberal alkoholpolitik i ett globalt samhälle? Dessa frågor diskuteras och besvaras i skriften Drogerna: Den nya berusningspolitiken av historikern Johan Edman. Författaren är docent i historia och lektor vid Kriminologiska institutionen, Stockholms universitet. Han forskar bland annat om berusningspolitik, missbruksvård, medikalisering och politiskt kunskapsbruk. Bland hans senaste publikationer märks exempelvis artiklarna Alcohol consumption as a public health problem 1885 1992 (i antologin Conceptualising Public Health, 2018), Den samhällsfarliga fattigdomen och mellankrigstidens lösdrivarlag (i antologin Bedöma och åtgärda fattigdom, 2018) och The war on good research (i tidskriften Nordic Studies on Alcohol and Drugs, 2017). Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) publicerar sedan 2008 en årsbok (ISSN 2000-1029). Ambitionen med årsböckerna är att ge en bild av kvaliteten och bredden i dagens forskning inom humaniora och samhällsvetenskap. Varje bok behandlar ett övergripande tema med utgångspunkt i den forskning stiftelsen stödjer. År 2019 består årsboken av sex häften, essäer på temat Det nya Sverige, som tillsammans utgör en årsbox.
Medierna : den nya gränslösheten (RJ:s årsbox 2019. Det nya Sverige)
Yttrandefriheten är hotad. Det är ingen nyhet. Men för det mesta är det auktoritära staters styrning av medier som avses. Mindre känt är hur yttrandefriheten påverkas av kommersiella intressen. Den svenska yttrandefrihetslagstiftningen har traditionellt betonat värdet av att skydda journalistiken genom att bland annat skilja på reklam och journalistik. I dag ökar pressen på yttrandefriheten också i Sverige, där det allt oftare reses krav på att också se reklam och annonser som yttranden. Men vad händer om grundläggande rättigheter kommersialiseras? Hur ska medborgare kunna skilja på reklam och viktig information om gränserna mellan journalistik och pr suddas ut? Dessa frågor diskuteras och besvaras i skriften Medierna: Den nya gränslösheten av juridikprofessorn Eva-Maria Svensson. Författaren är professor i rättsvetenskap vid Juridiska institutionen, Göteborgs universitet. Hon forskar bland annat om yttrandefrihet och demokrati, ålderism och åldersdiskriminering, jämställdhet och genus samt rättsvetenskapliga teorier och metoder. Några aktuella publikationer hon utgivit tillsammans med olika medförfattare är böckerna Genusrättsvetenskap (2018) och Blurring the Lines: Market- driven and Democracy-driven Freedom of Expression (2016) samt artiklarna Women s Human Rights in the Governance of the Arctic (i The Yearbook of Polar Law Online, 2018) och Building and Sustaining Freedom of Expression, Considering Sweden (i Nordicom Review, 2016). Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) publicerar sedan 2008 en årsbok (ISSN 2000-1029). Ambitionen med årsböckerna är att ge en bild av kvaliteten och bredden i dagens forskning inom humaniora och samhällsvetenskap. Varje bok behandlar ett övergripande tema med utgångspunkt i den forskning stiftelsen stödjer. År 2019 består årsboken av sex häften, essäer på temat Det nya Sverige, som tillsammans utgör en årsbox.
Det nya Sverige : inledning (RJ:s årsbox 2019. Det nya Sverige)

Det nya Sverige : inledning (RJ:s årsbox 2019. Det nya Sverige)

Jenny Björkman; Patrik Hadenius

Makadam förlag
2019
nidottu
Sverige är på många områden ett nytt land. Det är lätt att se om man studerar till exempel fattigdom, synen på droger, parlamentarism, medielandskapet eller den språkliga mångfalden. Men är förändringarna och utvecklingstakten så rasande som vi ofta påstår? Och är det just dessa områden teman för fem häften i denna årsbox som är de intressanta och relevanta? Kanske är det först när vi får lite distans till det som händer nu som vi kan se vad som var relevant och intressant. Årsboxens redaktörer, Jenny Björkman och Patrik Hadenius, motiverar i detta häfte varför man faktiskt kan tala om ett nytt Sverige. Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) publicerar sedan 2008 en årsbok (ISSN 2000-1029). Ambitionen med årsböckerna är att ge en bild av kvaliteten och bredden i dagens forskning inom humaniora och samhällsvetenskap. Varje bok behandlar ett övergripande tema med utgångspunkt i den forskning stiftelsen stödjer. År 2019 består årsboken av sex häften, essäer på temat Det nya Sverige, som tillsammans utgör en årsbox. Redaktörer för Det nya Sverige är Patrik Hadenius, språkvetare, journalist och författare, och Jenny Björkman, samverkansdirektör på Riksbankens Jubileumsfond och docent i historia.
Den föränderliga staden (RJ:s årsbox 2020. Staden)
Det byggs och byggs på. Det rivs och byggs nytt igen. Stadens kanske mest utmärkande drag är förändring. En del är planerad, annat uppstår som en konsekvens av tekniken, kommersen och det ständiga inflödet av nya människor. Det är omöjligt att inte fascineras av denna oavbrutna omvandling, i dag och under historien. Frågan är om den går att påverka, och i så fall vem som har makten. Människor som lever och verkar i staden försvinner, men de rumsliga delarna av staden, husen, gatorna och torgen, blir kvar. Det är dessa avtryck som berättar om hur vi egentligen planerar, värderar och förvaltar våra städer. I häftet Den föränderliga staden presenterar historikern Håkan Forsell en ny epokindelning av den moderna stadens utveckling, där stadens föränderlighet ligger till grund för analysen. Håkan Forsell är professor i historia vid Stockholms universitet och Dag-Hammarskjöld-professor vid Humboldtuniversitetet i Berlin. Han har forskat om moderna urbanhistoriska ämnen, särskilt bostads-, egendoms- och planeringspolitik under 1800- och 1900-talet, och bland annat skrivit om hur den urbana utvecklingen påverkat pedagogik och kunskapsideal i europeiska och amerikanska städer. Forsell är en av upphovsmännen bakom podcasten Staden, som 2019 vann utmärkelsen Årets digitala tidskrift fackpress . Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) publicerar sedan 2008 en årsbok. Ambitionen med årsböckerna är att ge en bild av kvaliteten och bredden i dagens forskning inom humaniora och samhällsvetenskap. Varje bok behandlar ett övergripande tema med utgångspunkt i den forskning stiftelsen stödjer. År 2020 består årsboken av sex häften, essäer på temat Staden, som tillsammans utgör en årsbox. Den föränderliga staden är första häftet i boxen.
Den våldsamma staden (RJ:s årsbox 2020. Staden)

Den våldsamma staden (RJ:s årsbox 2020. Staden)

Emma Elfversson; Kristine Höglund

Makadam förlag
2020
nidottu
På senare år har vi i Sverige kunnat läsa om återkommande uppgörelser med skjutningar och sprängningar mellan olika kriminella gäng i svenska städer. Men olika former av våld uppgörelser, upplopp, terrorattentat tycks vara en ständig gäst i världens städer. Det verkar till och med som om städer har en särskild sårbarhet för våld och fungerar som magneter för konflikter. Vad beror det på? Och hur kan våldet förebyggas? I detta häfte presenterar freds- och konfliktforskarna Emma Elfversson och Kristine Höglund, som gjort fältstudier bland annat i Kenyas huvudstad Nairobi, en analys av vad det är som driver på våldsamheter i just staden. Emma Elfversson är forskare inom freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet. Hon leder två forskningsprojekt om etnopolitiskt våld i städer. Hennes forskning berör urbanisering och konflikt i utvecklingsländer, konfliktlösning i lokala etniska konflikter och olika statliga och icke-statliga aktörers roll i konflikthantering. Kristine Höglund är professor i freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet. Hon forskar om orsaker till fred i södra Afrika, lokalt fredsbyggande, politiskt våld i samband med val och demokratiseringsprocesser, våld i städer samt hur urbana konflikter kan förebyggas och lösas. Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) publicerar sedan 2008 en årsbok. Ambitionen med årsböckerna är att ge en bild av kvaliteten och bredden i dagens forskning inom humaniora och samhällsvetenskap. Varje bok behandlar ett övergripande tema med utgångspunkt i den forskning stiftelsen stödjer. År 2020 består årsboken av sex häften, essäer på temat Staden, som tillsammans utgör en årsbox. Den våldsamma staden är andra häftet i boxen.
Den framtida staden (RJ:s årsbox 2020. Staden)

Den framtida staden (RJ:s årsbox 2020. Staden)

Alexander Ståhle

Makadam förlag
2020
nidottu
Flygande bilar var länge en typisk del av visionen av den framtida staden. I dag ses bilar snarare som ett problem för urbaniteten än som ett svar på hur städer kan bli hållbara. Den djupt rotade tilltron till den bensindrivna personbilen är bara ett exempel på hur svårt det är att förutse framtidens behov och lösningar. Men stora moderna städer kräver förstås planering, trots ovisshet om inte bara transportmedel utan också bland annat demografi, politisk styrning och energiförsörjning. Hur kan en sådan planering se ut? I detta häfte diskuterar stadsbyggnadsforskaren Alexander Ståhle scenarier för framtidens städer och svårigheterna med att planera för det oförutsägbara. Alexander Ståhle är teknologie doktor i stadsbyggnad och forskare vid Arkitekturskolan KTH. Hans doktorsavhandling från 2008 behandlade förtätning och offentliga rum. 2016 publicerade han boken Alla behöver närhet: Så blir framtidens städer som var resultatet av en framtidsstudie om urbanisering och trafik. Nu arbetar han med forskningsprojektet Smarta gator som ska ta fram en ny svensk gatustandard. Han har som vd drivit konsultföretaget Spacescape i 15 år och där arbetat med stadsplaner i små och stora svenska städer, komplexa planprojekt som Nya Kiruna och Nya Slussen samt utredningsuppdrag för UN Habitat. 2019 startade han den digitala dialogplattformen Placetoplan. Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) publicerar sedan 2008 en årsbok. Ambitionen med årsböckerna är att ge en bild av kvaliteten och bredden i dagens forskning inom humaniora och samhällsvetenskap. Varje bok behandlar ett övergripande tema med utgångspunkt i den forskning stiftelsen stödjer. År 2020 består årsboken av sex häften, essäer på temat Staden, som tillsammans utgör en årsbox. Den framtida staden är tredje häftet i boxen.
Den eviga staden (RJ:s årsbox 2020. Staden)
Staden har sedan antiken varit en symbol för kunskap, bildning och mänskliga landvinningar. I centrum för denna dyrkan av staden och dess civilisation tronar Rom. "Den eviga staden" var länge det ideal som andra städer förhöll sig till. Till Rom bar alla vägar, och än i dag ses Rom som en stad som varje bildad människa bör besöka åtminstone en gång i sitt liv. Men varför blev just Rom denna ideala stad? Och vad händer med staden som modell i dag när konsumtion, trångboddhet och varmare klimat utmanar både antika städer och stadslivet som sådant? Går det fortfarande att betrakta staden som en symbol för civilisation och bildning? I detta häfte analyserar Anna Blennow hur olika epokers idealisering av Rom leder fram till dagens föreställningar om staden. Anna Blennow är docent och forskare i latin vid Göteborgs universitet, och även verksam som kulturskribent. Hon ledde nyligen det tvärvetenskapliga projektet "Topos och topografi: Staden Rom och guidebokens födelse", baserat vid Svenska Institutet i Rom och finansierat av Riksbankens Jubileumsfond. Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) publicerar sedan 2008 en årsbok. Ambitionen med årsböckerna är att ge en bild av kvaliteten och bredden i dagens forskning inom humaniora och samhällsvetenskap. Varje bok behandlar ett övergripande tema med utgångspunkt i den forskning stiftelsen stödjer. År 2020 består årsboken av sex häften, essäer på temat Staden, som tillsammans utgör en årsbox. Den eviga staden är fjärde häftet i boxen.
Den industrialiserade staden (RJ:s årsbox 2020. Staden)

Den industrialiserade staden (RJ:s årsbox 2020. Staden)

Martin Dribe; Patrick Svensson

Makadam förlag
2020
nidottu
Staden representeras inte sällan av de stora metropolerna, men i detta häfte vänder vi blicken mot den lilla staden, mot Sveriges alla små och medelstora industrialiserade städer, där industrier kommit och gått och därmed påverkat och förändrat städerna och de som bott där. I detta häfte låter Martin Dribe och Patrick Svensson Landskrona utgöra fonden för sin exposé över den industrialiserade svenska 1900-talsstaden och dess utmaningar. Det är en miljö många av oss känner igen: fabriken där nästan alla jobbade, folkparken och torget. Det är socialdemokratiska arbetarkommuner och simhallar, ökande arbetslöshet, minskad befolkning och kommunens kamp för att överleva övergången till kunskapssamhälle och en alltmer global värld. Martin Dribe är professor i ekonomisk historia vid Lunds universitet och föreståndare för Centrum för ekonomisk demografi. Hans forskning handlar om samspelet mellan befolkning och ekonomi i ett historiskt perspektiv, från början av 1800-talet fram till i dag. Han leder för närvarande forskningsprogrammet "En industristads uppgång och fall: Landskrona befolkningsstudie", finansierat av RJ. Patrick Svensson är professor i agrarhistoria vid Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala och affilierad forskare vid Centrum för ekonomisk demografi i Lund. Han forskar om stora samhällsomvandlingar och deras ekonomiska och sociala effekter, främst utifrån 1700- och 1800-talets agrara och industriella revolutioner. Han har även lett ett större forskningsprojekt kring ojämlikheten i Sverige 1750 1900. Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) publicerar sedan 2008 en årsbok. Ambitionen med årsböckerna är att ge en bild av kvaliteten och bredden i dagens forskning inom humaniora och samhällsvetenskap. Varje bok behandlar ett övergripande tema med utgångspunkt i den forskning stiftelsen stödjer. År 2020 består årsboken av sex häften, essäer på temat Staden, som tillsammans utgör en årsbox. Den industrialiserade staden är femte häftet i boxen.