En vetenskap och dess teorier byggs upp av begrepp som på olika sätt relaterar till varandra och beskriver vetenskapens sätt att se på den egna verksamheten. Tillsammans formar begreppen en syn på verkligheten som kan te sig mer eller mindre abstrakt, samtidigt som abstraktionsnivån också bidrar till att teorier kan ha såväl djup som omfång.Boken introducerar varför begreppsutveckling är viktigt inom vårdvetenskap, ett par metoder för begreppsutveckling samt hur reflektion och forskning om begrepp kan bidra till att vårdandet evidensbaseras. I huvuddelen av boken beskriver forskare från Sverige, Finland och Norge övergripande begrepp som exempelvis hälsa, miljö och personcentrerad vård, samt mer avgränsade begrepp som vila, vårdande kommunikation och tröst.Boken vänder sig till studerande i sjuksköterskeprogrammet och olika specialistsjuksköterskeprogram, men passar också andra yrkesgrupper i vårdande verksamheter och de som är intresserade av att förstå mer om vårdvetenskap i allmänhet, och om dess begrepp och språkanvändning i synnerhet.
Anette Sandberg; Lena Almqvist; Eva Björck-Åkesson; Polly Björk-Willén; Jane Brodin; Barbro Bruce; Anette Eriksson; Mats Granlund; Nina Klang; Anne Lillvist; Agneta Luttropp; Martina Norling; Lisbeth Ottosson; Jenny Wilder; Regina Ylvén
Denna bok presenterar och beskriver det specialpedagogiska området såsom det gestaltar sig i förskolan och fördjupar förståelsen och kunskapen om förskolebarn i behov av särskilt stöd. Boken behandlar olika områden som har sin utgångspunkt i studier som författarna genomfört i samverkan med förskollärare, andra professionella och föräldrar. Med hjälp av tankeväckande beskrivningar sammanflätas skildringar av barnens, familjens, förskolans och andra professionella experters vardag med ett teoretiskt tänkande. Boken inleds med en introduktion kring det specialpedagogiska fältet. Därefter följer tretton kapitel om bl.a.:pedagogiskt stöd och pedagogiska metoderspråkutveckling och flerspråkighetbokstavsbarnrörelsehinder och utvecklingsstörningsocial kompetens, engagemang och delaktighetföräldrasamverkanICF-CYBoken vänder sig till blivande förskollärare, speciallärare och specialpedagoger. Den bör också läsas av alla som arbetar i förskolan och som möter barn i behov av stöd samt politiker och kommunala skoladministratörer.
Gunilla Klingberg; Ulrika Hallberg; Anette Alvariza; Annelie Björkhagen Turesson; Bo Blåvarg; Rosita Brolin; Elisabeth Carlstedt; Adrian Desai Boström; David Forsström; Ritva Gough; Lisbeth Gyllander Torkildsen; Katarina Görts Öberg; Elizabeth Hanson; Maja Holm; Magnus Jegermalm; Lennarth Johansson; Pauline Johansson; Björn Johnson; Jussi Jokinen; Cristina Joy Torgé; Håkan Jönson; Charlotta Lindvall; Lennart Magnusson; Pia Nilsson; Karin Renblad; Torkel Richert; Bo Rolander; Anna Rypi; Josephine Savard; Lilyana Thorsager
Stora anhörigboken samlar insikter från en bredd av ledande experter inom området anhörigomsorg. Den belyser anhörigas betydelsefulla roll och den belastning de upplever i sina strävanden att tillhandahålla omsorg, kontinuitet och kärlek när samhällets resurser inte räcker till. Boken lyfter fram riskerna för anhörigas egen hälsa, deras ekonomiska utsatthet och sociala stigmatisering samt den betydande överrepresentationen av kvinnor som vårdare. Genom att belysa vikten av ett mer organiserat samhällsstöd för anhöriga och erkänna deras plats som samhällsbärande grupp, erbjuder boken en djupgående diskussion om en oundviklig aspekt av livet – att vara anhörig.Stora anhörigboken vänder sig till alla som i sitt nuvarande eller framtida yrke möter personer som är just anhöriga oavsett orsak till anhörigskapet.
Boken presenterar översiktlig kunskap om psykisk ohälsa, psykiatriska sjukdomar och personers problematik rörande psykisk ohälsa. Den fokuserar på omvårdnad vid psykisk ohälsa företrädesvis inom psykiatrisk vård men även inom annan vård. Boken belyser även områden som har betydelse för hur vården för personer med psykisk ohälsa kan förstås och hanteras. Det handlar om vårdens miljö och organisation, etiska dilemman, närståendes medverkan och kvalitetsarbete inom psykiatrisk vård. I denna fjärde upplaga har tidigare kapitel uppdateras med ny forskning och utvecklats med tanke på att sjuksköterskor träffar personer som lider av psykisk ohälsa också i andra former av vård än inom den psykiatriska vården. Några nya kapitel har tillkommit.Boken har ett omvårdnadsfokus och anknytning till omgivande områden såsom medicin, sociologi, farmakologi och psykologi. Det genomgående perspektivet utgår från sjuksköterskan och omvårdnad vid psykisk ohälsa. Det som beskrivs kan även inspirera och vägleda andra professioner i deras arbete för personer med psykisk ohälsa.Omvårdnad vid psykisk ohälsa vänder sig främst till studenter som studerar till sjuksköterska, men den kan med fördel även användas inom utbildningar med inriktning mot vård samt av kliniskt verksamma sjuksköterskor inom kommunal vård och primär- eller specialistvård.
Jenny Björkman; Björn Fjæstad; Jonas Harvard; Gunnar Wetterberg; Norbert Götz; Stuart Burch; Peter Aronsson; Susanne Österlund-Pötzsch; Inger Damsholt; Lizette Gradén; Pärtel Piirimäe; Andres Andresen; Nicholas Aylott; Karl Magnus Johansson; Kadri Simm; Lisbeth Lewander; Sanna Turoma; Sverker Sörlin
Norden fem självständiga länder i Europas nordvästra hörn. Det är det hårda Norden. Men det finns också ett mjukt Norden, som är en ideologisk och medial konstruktion, inte sällan med kommersiella förtecken. Det handlar om jämlikhet, tillit, kort distans till makten, inklusivitet, flexibilitet, kärlek till naturen, luthersk arbetsetik samt sparsmakad och ljus estetik. Vi häruppe är inte så lite övertygade om de egna lösningarnas universella förträfflighet. Men varför är de tre baltiska länderna inte med i gemenskapen? Har det med den svenska stormaktstiden att göra, med arvet efter Sovjettiden eller med något annat? I regionernas Europa kan det också finnas plats för ett fördjupat nordiskt samarbete kanske rentav en politisk union? Det finns argument både för och emot. En ännu svårare fråga är vad som är nordiskt. Handlar det om historia, nutidskultur eller samhällsekonomi? Vad har vi gemensamt som skiljer oss från omvärlden? Kanske mer än vi tror. Eller möjligen tvärtom. Riksbankens Jubileumsfonds årsbok 2011/2012, Ett nordiskt rum, vrider och vänder på Norden. Årsboken utsträcker det nordiska i sydöstlig riktning, men undersöker också den exotiska periferin norr om norr. Med stora övergripande penseldrag, både historiskt och i nutid, och med nedslag i belysande detaljer målas ett nordiskt rum upp som är på en gång välbekant och helt nytt. Författare: Andres Andresen Peter Aronsson Nicholas Aylott Stuart Burch Inger Damsholt Björn Fjæstad Lizette Gradén Norbert Götz Jonas Harvard Karl Magnus Johansson Lisbeth Lewander Pärtel Piirimäe Valters Scerbinskis Kadri Simm Sverker Sörlin Sanna Turoma Gunnar Wetterberg Susanne Österlund-Pötzsch
Anette Almgren White; Lars Brink; Gunilla Byrman; Helene Ehriander; Lars Elleström; Peter Forsgren; Gunlög Fur; Stefan Helgesson; Bo Holmberg; Lena Kåreland; Stephan Larsen; Lisbeth Larsson; Inger Littberger Caisou-Rousseau; Per Erik Ljung; Leif Lorentzon; Stefan Lundström; Åsa Nilsson Skåve; Maria Olaussen; Christina Olin-Scheller; Vasilis Papageorgiou; Torsten Pettersson; Johan Sahlin; Michael Tengberg; Maria Ulfgard; Annette Årheim
Den som sätter sig att läsa Resor i tid och rum får förbereda sig på hisnande färder över vidsträckta fält: från finstämda parisiska bilddikter till en monty pythonsk spänningsroman, från Fridegårds trälar till rollspelet Warhammer Fantasy Role Play, från den sömniga småstaden Nässjö till igbo-byar i östra Nigeria. Vi möter resande konst, barn och språk. Litteraturläsande som en egen resa, där läsfärdighet är den nödvändiga biljetten, behandlas från olika håll: i skolan, i samtalet, i läsarens inre. Vi får läsa om indianer och indier, perser och greker och mycket, mycket mer. Ett försök att fånga litteraturvetaren Margareta Peterssons många intresseområden indoengelsk roman, postkolonial litteratur, global litteraturhistorieskrivning samt litteraturdidaktisk forskning kan inte sluta på annat sätt än med en omfångsrik antologi, med trettio nyskrivna och intressanta artiklar författade av kolleger från lärosäten runt hela landet. Förhoppningen är att läsaren möts av en och annan oväntad koppling som sprider nytt ljus över det som för professor Petersson sedan länge varit känt.
Maria Sjöberg; Henrik Alexandersson; Ann-Sofie Andersson; Elisabeth Arwill-Nordbladh; Eva Borgström; Johannes Daun; Daniel Enstedt; Anna Forné; Jakob Winther Forsbäck; Kerstin Gunnemark; Anna Ihr; Lisbeth Larsson; Christian Lenemark; Katarina Leppänen; Lena Larsson Lovén; Pia Lundqvist; Sara Ellis Nilsson; Jarl Nordbladh; Britta Olinder; Brita Planck; Astrid von Rosen; Serena Sabatini; Ulla Åkerström; Linnea Åshede
Vad är en person och vad kan en person säga om samhällsvillkoren nu och i det förflutna? I Personligt talat. Biografiska perspektiv i humaniora utforskar vi ett antal personer och deras livshistorier. Resultatet är en historisk resa: olika rum och tider skapar varierande former för mänskligt liv. Men det är också en klassresa, för vilka personer har haft förutsättningar att göra avtryck i historien? Det är även en resa i definitionerna av kvinnligt och manligt; flera av bokens bidrag bekräftar att kvinnors livsvillkor har varit och fortfarande är andra än mäns. Här samlas historiker, litteraturvetare, konstvetare, religionshistoriker, etnologer, språkvetare, antikvetare och arkeologer kring människors livsvillkor. Genom alla dessa livsberättelser kan vi få kunskap om historien och livets skiftande förutsättningar. Samtidigt ges en provkarta på utforskandets prövningar. Hur kan vi veta något om det förflutnas människor då det saknas skriftligt vittnesbörd? Även då det finns skrift tillstöter svårigheter: vem har skrivit och i vilket syfte? I boken möter resonemang om idéernas och källornas betydelse för vad vi kan veta, vad varierande metoder och perspektiv innebär, på vad sätt platser och ting kan knytas till det mänskligt levda samt hur utsagornas form påverkar innehållet, i det förflutnas såväl som i våra berättelser.
Anna Nordenstam; Irene Andersson; Åsa Arping; Anna Bohlin; Eva Borgström; Monika Edgren; Maria Edström; Eva Åsén Ekstrand; Ingrid Holmquist; Kristina Hultman; Katarina Leppänen; Anna Lena Lindberg; Ami Lönnroth; Birgitta Ney; Jenny Gunnarsson Payne; Lina Samuelsson; Critine Sarrimo; Lisbeth Stenberg; Margareta Stål; Birgitta Wistrand
Svenska kvinnotidskrifter har en lång tradition. Det började med Tidskrift för hemmet 1859 och har sedan fortsatt med många viktiga tidskrifter som Hertha,Morgonbris, Tidevarvet, Vi mänskor, Kvinnobulletinen, Bang och de akademiska tidskrifterna som Tidskrift för genusvetenskap, den populärvetenskapliga Genus och fanzines av olika slag.Det är en brokig skara tidskrifter: långvariga och kortvariga, borgerliga och socialistiska, politiska, kulturella och vetenskapliga, små och stora. Mycket skiljer dem åt, men en sak förenar: kvinnotidskriften har varit och är en viktig plats för kvinnofrågor i samhället, politiken och kulturen. Kvinnotidskrifterna har varit betydelsefulla som opinionsbildare, som kultur- och litteraturförmedlare, som mötesplats för kritisk tänkande, som informationsspridare, som identitetsskapare och som humoristisk arena.I antologin Nya röster finns fjorton spännande bidrag av följande skribenter: Irene Andersson, Åsa Arping, Anna Bohlin, Eva Borgström, Monika Edgren, Maria Edström, Jenny Gunnarsson Payne, Kristina Hultman, Ingrid Holmquist, Katarina Leppänen, Anna Lena Lindberg, Ami Lönnroth, Birgitta Ney, Anna Nordenstam, Lina Samuelsson, Cristine Sarrimo, Lisbeth Stenberg, Margareta Stål, Birgitta Wistrand, Eva Åsén Ekstrand.
Den här boken är en hyllning till skönlitteraturens rikedom och till den sociologiska fantasin. Skönlitteraturen illustrerar samhällsvetenskapliga kärnresonemang, den väcker nya frågor om människans existentiella villkor och den sprider nytt ljus över vårt sätt att se på världen. Men trots att samhällsvetenskapen kan sägas ha uppstått under samma epok som den moderna litteraturen, och trots att de har fascinationen inför samhället och det sociala samspelet gemensamt, så har skönlitteraturen märkligt nog inte någon naturlig plats i samhällsvetarens verktygslåda. Sociologi genom litteratur tjänar både som en reflektion över samhällsvetenskapens egenart och som en inbjudan till samhällsvetare att använda skönlitteraturen som ett fönster mot den sociala verkligheten. Bokens redaktörer, Christofer Edling och Jens Rydgren, är professorer i sociologi vid Lunds respektive Stockholms universitet. Författarna representerar flera generationer av i dag verksamma svenska sociologer. Medverkande författare: Ola Agevall, Göran Ahrne, Patrik Aspers, Reza Azarian, Paavo Bergman, Stina Bergman Blix, Alexandra Bogren, Christofer Edling, Hedvig Ekerwald, Marie Evertsson, Mats Franzén, Magnus Haglunds, Carl-Göran Heidegren, Antoinette Hetzler, Bo Isenberg, Magnus Karlsson, Jonas Lindström, Gunnar Olofsson, Anders Persson, Abby Peterson, Jens Rydgren, Lambros Roumbanis, Lisbeth Stenberg, Lotta Stern, Mikaela Sundberg, Stefan Svallfors, Richard Swedberg, Maria Törnqvist, Denny Vågerö, Åsa Wettergren, Malin Åkerström.
Ezio Di Nucci; Carsten Strøby Jensen; John Brandt Brodersen; Jesper Kjærgaard; Mats Jacob Hermansson Lindberg; Andreas Lundh; Karina Dahl Steffensen; Liza Rosenbaum Nielsen; Luca Guardabassi; Claus Moser; Tina Møller Sørensen; Jens Peter Nielsen; Anders Miki Bojesen; Anne Holm; Lisbeth Rem Jessen; Ida Elisabeth Irene Penninga; Niels Høiby; Lars Erik Larsen; Mia Gall Grandahl; Christoffer Haase; Marc Sørensen; Finn Møller Pedersen; Jørgen E. Olesen; Anne Lykkeskov; Alexandra Jønsson
Bogen Klinisk beslutningslære og One Health er den første af sin slags, der samler disse aspekter. Den henvender sig i et lettilgængeligt sprog og med mange illustrationer primært til medicin- og veterinærstuderende, som deltager i kurset i klinisk beslutningslære. Derudover til andre sundhedsprofessionelle og alle med interesse for One Health. Bogen består af to dele: I. Etik og evidensbaserede beslutninger samt II. One Health-perspektivet. Første del fokuserer på, hvad det vil sige at træffe evidensbaserede kliniske beslutninger, samtidig med at der integreres bæredygtige behandlingsmetoder uden at gå på kompromis med patientens helbred. Læseren bliver introduceret til værktøjer, der kan hjælpe med at balancere mellem evidens og etik. Anden del præsenterer en unik tilgang til fælles beslutningstagning ved at forene medicin- og veterinærstuderende i en fælles One Health-forståelse. Formålet er at fremme tværfaglig viden om antimikrobiel resistens (AMR) gennem samarbejde mellem læger, dyrlæger, biologer, farmaceuter og samfundsforskere. Målet med bogen er at give studerende og sundhedsprofessionelle en helhedsorienteret tilgang til klinisk beslutningstagning, som styrker det tværfaglige samarbejde og inddrager flere perspektiver i behandlingsprocessen.
Det til dansk - Litteraturhistorier '800 til i dag' er en nytænkt formidling af dansk litteratur fra de første skriftlige vidnesbyrd omkring år 800 og frem til dagens klasse- og klimalitteratur. Gennem otte kapitler og i en let genkendelig struktur får eleverne viden om fortidens tekster og forfatterskaber, men også om samfundet, væsentlige tankestrømninger og teknologiske nybrud, der kan bane vejen for en bredere forståelse af tiden og dens kulturelle og kunstneriske udtryk. Litteraturhistorier ’800 til i dag' fortæller om en bred vifte af genrer: Både traditionelle og nybrydende genrer inden for epik, lyrik og dramatik, forskellige medietyper, sagprosa i mange former samt tekster på tværs af faste kategorier og tidens populærkulturelle udtryk. Det til dansk - Litteraturhistorier '800 til i dag' formidler stoffet i øjenhøjde med eleverne og giver dem kontekst, udsyn og udblik til vigtige kunstneriske udtryksformer i tiden – fx billedkunst, musik, teater, film og ballet – og med eksempler på banebrydende litteratur fra den øvrige verden. Fortidens stemmer og litteratur bliver vedkommende og levende for eleverne gennem en undersøgende og sansenær tilgang. Til alle perioder er der forslag til, hvordan man kan opleve litteraturhistorie på nye måder: fra musikalske udtryk og slagere, over opskrifter på tidens madvaner, til supplerende materiale i lyd og levende billeder og idéer til litteraturhistoriske aktiviteter uden for klasserummet Det til dansk - Litteraturhistorier '800 til i dag' kan også tilgås i en oplæst version indtalt af forfatter Thomas Korsgaard og skuespiller Sofie Torp. Litteraturhistorier ’800 til i dag’ suppleres med mere end 200 klassiske og nyudvalgte tekster, elevhenvendte opgavesæt til et bredt udvalg af de litterære tekstuddrag med fokus på arbejdet med Tekst, Tema & Tid, 150 blå bøger og forfatterportrætter samt tematiske undervisningsforløb inden for og på tværs af perioder i det tilknyttede Bibliotek. Fås som webBog med oplæsning og flergangsbog med tilknyttet Audiotek. NB: Det til dansk – Litteraturhistorier ’800 til i dag’ udkommer som flergangsbog med tilknyttet Audiotek ultimo juni måned. Lydoplæsning af værket publiceres i webBogen maj 2025. OM FORFATTERNE: Mischa Sloth Carlsen. Cand.mag. i litteraturhistorie og idehistorie, Exam.art. i dramaturgi og Master i gymnasiepædagogik. Projektleder for NordUng, KU, og lektor ved Aurehøj Gymnasium. Tidl. forperson for Dansklærerforeningens bestyrelse. Forfatter og medforfatter til en række artikler om didaktik og lærebøger til gymnasiet, bl.a. Sociale medier og virkelighedsopfattelser, Med Tiden - et litteraturhistorisk overblik, forløb på Litteraturportalen, serien Til Værks og om litteraturhistorie i Dansk didaktisk set. Birgitte Darger. Cand.mag. i litteraturvidenskab med supplering i dansk og religion. Master i gymnasiepædagogik. Dansklærer på Christianshavns Gymnasium og underviser i teoretisk pædagogikum på SDU. Ansvarshavende for tidsskriftet Dansknoter. Tidligere forperson for og medlem af Dansklærerforeningens bestyrelse for stx og hf. Medforfatter til lærebøger til dansk i gymnasiet, bl.a. Begreb om dansk, Stemmer i 70’erne og Damer der vil. Bilbo Egelund. Cand.mag. i dansk, historie og samfundsfag. Lektor ved KVUC. Forfatter til lærebøgerne Fantasylitteratur, Folkevisen, Tekster før 1700-tallet samt til forfatterportrætter på Litteraturportalen. Desuden medforfatter til Krig og medmenneskelighed. Nikolaj Elf. Cand.mag. i dansk, ph.d. i danskfagets didaktik. Professor i fagdidaktik
Sir Henry Rider Haggard is best known for his adventure novels, especially King Solomon's Mines and She. Born in England, he emigrated to South Africa briefly, before returning to seek a legal career. He eventually became one of the most popular British authors of all time.
Sir Henry Rider Haggard is best known for his adventure novels, especially King Solomon's Mines and She. Born in England, he emigrated to South Africa briefly, before returning to seek a legal career. He eventually became one of the most popular British authors of all time.