Kirjojen hintavertailu. Mukana 12 435 395 kirjaa ja 12 kauppaa.
Kirja.info

Kirjahaku

Etsi kirjoja tekijän nimen, kirjan nimen tai ISBN:n perusteella.

1000 tulosta hakusanalla Rj Cole

Den våldsamma staden (RJ:s årsbox 2020. Staden)

Den våldsamma staden (RJ:s årsbox 2020. Staden)

Emma Elfversson; Kristine Höglund

Makadam förlag
2020
nidottu
På senare år har vi i Sverige kunnat läsa om återkommande uppgörelser med skjutningar och sprängningar mellan olika kriminella gäng i svenska städer. Men olika former av våld uppgörelser, upplopp, terrorattentat tycks vara en ständig gäst i världens städer. Det verkar till och med som om städer har en särskild sårbarhet för våld och fungerar som magneter för konflikter. Vad beror det på? Och hur kan våldet förebyggas? I detta häfte presenterar freds- och konfliktforskarna Emma Elfversson och Kristine Höglund, som gjort fältstudier bland annat i Kenyas huvudstad Nairobi, en analys av vad det är som driver på våldsamheter i just staden. Emma Elfversson är forskare inom freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet. Hon leder två forskningsprojekt om etnopolitiskt våld i städer. Hennes forskning berör urbanisering och konflikt i utvecklingsländer, konfliktlösning i lokala etniska konflikter och olika statliga och icke-statliga aktörers roll i konflikthantering. Kristine Höglund är professor i freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet. Hon forskar om orsaker till fred i södra Afrika, lokalt fredsbyggande, politiskt våld i samband med val och demokratiseringsprocesser, våld i städer samt hur urbana konflikter kan förebyggas och lösas. Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) publicerar sedan 2008 en årsbok. Ambitionen med årsböckerna är att ge en bild av kvaliteten och bredden i dagens forskning inom humaniora och samhällsvetenskap. Varje bok behandlar ett övergripande tema med utgångspunkt i den forskning stiftelsen stödjer. År 2020 består årsboken av sex häften, essäer på temat Staden, som tillsammans utgör en årsbox. Den våldsamma staden är andra häftet i boxen.
Vertaile hintoja
Den framtida staden (RJ:s årsbox 2020. Staden)

Den framtida staden (RJ:s årsbox 2020. Staden)

Alexander Ståhle

Makadam förlag
2020
nidottu
Flygande bilar var länge en typisk del av visionen av den framtida staden. I dag ses bilar snarare som ett problem för urbaniteten än som ett svar på hur städer kan bli hållbara. Den djupt rotade tilltron till den bensindrivna personbilen är bara ett exempel på hur svårt det är att förutse framtidens behov och lösningar. Men stora moderna städer kräver förstås planering, trots ovisshet om inte bara transportmedel utan också bland annat demografi, politisk styrning och energiförsörjning. Hur kan en sådan planering se ut? I detta häfte diskuterar stadsbyggnadsforskaren Alexander Ståhle scenarier för framtidens städer och svårigheterna med att planera för det oförutsägbara. Alexander Ståhle är teknologie doktor i stadsbyggnad och forskare vid Arkitekturskolan KTH. Hans doktorsavhandling från 2008 behandlade förtätning och offentliga rum. 2016 publicerade han boken Alla behöver närhet: Så blir framtidens städer som var resultatet av en framtidsstudie om urbanisering och trafik. Nu arbetar han med forskningsprojektet Smarta gator som ska ta fram en ny svensk gatustandard. Han har som vd drivit konsultföretaget Spacescape i 15 år och där arbetat med stadsplaner i små och stora svenska städer, komplexa planprojekt som Nya Kiruna och Nya Slussen samt utredningsuppdrag för UN Habitat. 2019 startade han den digitala dialogplattformen Placetoplan. Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) publicerar sedan 2008 en årsbok. Ambitionen med årsböckerna är att ge en bild av kvaliteten och bredden i dagens forskning inom humaniora och samhällsvetenskap. Varje bok behandlar ett övergripande tema med utgångspunkt i den forskning stiftelsen stödjer. År 2020 består årsboken av sex häften, essäer på temat Staden, som tillsammans utgör en årsbox. Den framtida staden är tredje häftet i boxen.
Vertaile hintoja
Den eviga staden (RJ:s årsbox 2020. Staden)

Den eviga staden (RJ:s årsbox 2020. Staden)

Anna Blennow

Makadam förlag
2020
nidottu
Staden har sedan antiken varit en symbol för kunskap, bildning och mänskliga landvinningar. I centrum för denna dyrkan av staden och dess civilisation tronar Rom. "Den eviga staden" var länge det ideal som andra städer förhöll sig till. Till Rom bar alla vägar, och än i dag ses Rom som en stad som varje bildad människa bör besöka åtminstone en gång i sitt liv. Men varför blev just Rom denna ideala stad? Och vad händer med staden som modell i dag när konsumtion, trångboddhet och varmare klimat utmanar både antika städer och stadslivet som sådant? Går det fortfarande att betrakta staden som en symbol för civilisation och bildning? I detta häfte analyserar Anna Blennow hur olika epokers idealisering av Rom leder fram till dagens föreställningar om staden. Anna Blennow är docent och forskare i latin vid Göteborgs universitet, och även verksam som kulturskribent. Hon ledde nyligen det tvärvetenskapliga projektet "Topos och topografi: Staden Rom och guidebokens födelse", baserat vid Svenska Institutet i Rom och finansierat av Riksbankens Jubileumsfond. Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) publicerar sedan 2008 en årsbok. Ambitionen med årsböckerna är att ge en bild av kvaliteten och bredden i dagens forskning inom humaniora och samhällsvetenskap. Varje bok behandlar ett övergripande tema med utgångspunkt i den forskning stiftelsen stödjer. År 2020 består årsboken av sex häften, essäer på temat Staden, som tillsammans utgör en årsbox. Den eviga staden är fjärde häftet i boxen.
Vertaile hintoja
Den industrialiserade staden (RJ:s årsbox 2020. Staden)

Den industrialiserade staden (RJ:s årsbox 2020. Staden)

Martin Dribe; Patrick Svensson

Makadam förlag
2020
nidottu
Staden representeras inte sällan av de stora metropolerna, men i detta häfte vänder vi blicken mot den lilla staden, mot Sveriges alla små och medelstora industrialiserade städer, där industrier kommit och gått och därmed påverkat och förändrat städerna och de som bott där. I detta häfte låter Martin Dribe och Patrick Svensson Landskrona utgöra fonden för sin exposé över den industrialiserade svenska 1900-talsstaden och dess utmaningar. Det är en miljö många av oss känner igen: fabriken där nästan alla jobbade, folkparken och torget. Det är socialdemokratiska arbetarkommuner och simhallar, ökande arbetslöshet, minskad befolkning och kommunens kamp för att överleva övergången till kunskapssamhälle och en alltmer global värld. Martin Dribe är professor i ekonomisk historia vid Lunds universitet och föreståndare för Centrum för ekonomisk demografi. Hans forskning handlar om samspelet mellan befolkning och ekonomi i ett historiskt perspektiv, från början av 1800-talet fram till i dag. Han leder för närvarande forskningsprogrammet "En industristads uppgång och fall: Landskrona befolkningsstudie", finansierat av RJ. Patrick Svensson är professor i agrarhistoria vid Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala och affilierad forskare vid Centrum för ekonomisk demografi i Lund. Han forskar om stora samhällsomvandlingar och deras ekonomiska och sociala effekter, främst utifrån 1700- och 1800-talets agrara och industriella revolutioner. Han har även lett ett större forskningsprojekt kring ojämlikheten i Sverige 1750 1900. Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) publicerar sedan 2008 en årsbok. Ambitionen med årsböckerna är att ge en bild av kvaliteten och bredden i dagens forskning inom humaniora och samhällsvetenskap. Varje bok behandlar ett övergripande tema med utgångspunkt i den forskning stiftelsen stödjer. År 2020 består årsboken av sex häften, essäer på temat Staden, som tillsammans utgör en årsbox. Den industrialiserade staden är femte häftet i boxen.
Vertaile hintoja
Staden växer fram (RJ:s årsbox 2020. Staden)

Staden växer fram (RJ:s årsbox 2020. Staden)

Mats Roslund

Makadam förlag
2020
nidottu
I begynnelsen var hushållet -- inte staden. När människan slog sig ner, gjorde man det på gårdar, som på sin höjd bildade byar. Men en stad är något mer än en samling hus eller en handelsplats. Till de första städerna drogs kultur, folk och handel, här frodades möten och konflikter. Vi vet i dag vad som utgör en stad, men vad var det för behov och tankar som fanns bakom de första skandinaviska stadsbildningarna? De kom först under medeltiden, vilket var långt senare än nere på kontinenten. Varför uppstod de då? Och på vilka platser uppstod de? I detta häfte diskuterar Mats Roslund hur livet levdes i Skandinaviens första städer. Han har analyserat stadslivet och vad det betydde att bo i en stad. Mats Roslund är professor i historisk arkeologi vid Lunds universitet. Han forskar på social identitet och uppkomsten av gemenskaper i det förflutna. Detta teoretiska utgångsläge har lett till studier av slaviska, östersjöfinska, kontinentala och bysantinska förbindelser med Skandinavien under medeltiden. Trälar i det tidigmedeltida samhället, järnåldersboplatsen Uppåkra och Sicilien under bysantinsk-islamisk tid är andra forskningsområden. Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) publicerar sedan 2008 en årsbok. Ambitionen med årsböckerna är att ge en bild av kvaliteten och bredden i dagens forskning inom humaniora och samhällsvetenskap. Varje bok behandlar ett övergripande tema med utgångspunkt i den forskning stiftelsen stödjer. År 2020 består årsboken av sex häften, essäer på temat Staden, som tillsammans utgör en årsbox. Staden växer fram är sjätte och sista häftet i boxen.
Vertaile hintoja
Skrivet som talat (RJ:s årsbox 2021. Orden)

Skrivet som talat (RJ:s årsbox 2021. Orden)

Jenny Björkman; Patrik Hadenius

Makadam förlag
2021
nidottu
WTF? Hallå? Shit! :-) Håller språket på att explodera? Det kan se ut så med emojier, textfragment, kreativ stavning, engelska lånord, mängder med stora bokstäver och utropstecken. Men är det dessa exempel på språkets ostoppbara utveckling eller förfall som säger något om vad som håller på att hända med språket? Eller gömmer det sig något helt annat bakom orden? Riksbankens Jubileumsfonds årsbox 2021 består av sex häften som ägnas åt orden och språket. I detta inledande häfte av Jenny Björkman och Patrik Hadenius beskrivs exempel på synliga nymodigheter och trender i svenskt språkbruk. Det blir ett slags väderrapport från språket. Samtidigt visar författarna på en omställning som är lite långsammare och inte fullt lika synlig: ett skifte i språkens status och i förhållandet mellan muntlig och skriftlig kultur. En språklig klimatförändring, helt enkelt. Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) publicerar sedan 2008 en årsbok. Ambitionen med årsböckerna är att ge en bild av kvaliteten och bredden i dagens forskning inom humaniora och samhällsvetenskap. Varje bok behandlar ett övergripande tema med utgångspunkt i den forskning stiftelsen stödjer. År 2021 består årsboken av sex häften, essäer på temat Orden, som tillsammans utgör en årsbox. Skrivet som talat är första häftet i boxen. Redaktörer för årsboxen 2021 är Jenny Björkman, docent i historia och samverkansdirektör på Riksbankens Jubileumsfond, och Patrik Hadenius, språkvetare och förlagschef på Norstedts.
Vertaile hintoja
I begynnelsen var ordet (RJ:s årsbox 2021. Orden)

I begynnelsen var ordet (RJ:s årsbox 2021. Orden)

Jenny Larsson

Makadam förlag
2021
nidottu
Hur befolkade människan jorden? Vi bär på ett gemensamt minne av det. Dels genom våra gener, dels genom det språk vi talar. Genom att kombinera språkforskning, arkeologi och genteknik kan forskare se nya mönster och kartlägga hur och när förändringar i vår livsföring skett. Språket är en nyckel till vår äldsta historia. Riksbankens Jubileumsfonds årsbox 2021 består av sex häften som ägnas åt orden och språket. I detta andra häfte skriver språkvetaren Jenny Larsson om språkens ursprung, som i sin tur handlar om människans ursprung. Att arbeta med förhistorisk kultur- och språkutveckling kan liknas vid en skattjakt. I ord och uttryck finns ledtrådar som kan kombineras med arkeologiska fynd och modern genforskning och ge svar på frågor om vilka vi är och var språket kommer ifrån. Jenny Larsson är professor i baltiska språk vid Stockholms universitet och leder det tvärvetenskapliga programmet LAMP Languages and Myths of Prehistory , finansierat av Riksbankens Jubileumsfond. I sin forskning fokuserar hon på språkens historia. Genom att kombinera språkvetenskap, religionshistoria och arkeologi med naturvetenskaplig forskning kring förhistorisk migration (aDNA) undersöker hon de indoeuropeiska språkens ursprung och spridning. Hon har bland annat skrivit en bok om fornpreussiska, undervisat i gotiska och forskat om det språk som profeten Zarathustra talade. Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) publicerar sedan 2008 en årsbok. Ambitionen med årsböckerna är att ge en bild av kvaliteten och bredden i dagens forskning inom humaniora och samhällsvetenskap. Varje bok behandlar ett övergripande tema med utgångspunkt i den forskning stiftelsen stödjer. År 2021 består årsboken av sex häften, essäer på temat Orden, som tillsammans utgör en årsbox. I begynnelsen var ordet är andra häftet i boxen.
Vertaile hintoja
Icke-orden (RJ:s årsbox 2021. Orden)

Icke-orden (RJ:s årsbox 2021. Orden)

Henrik Rosenkvist

Makadam förlag
2021
nidottu
De kan tyckas oansenliga, men de kan med bara några få bokstäver förändra allt. Det handlar om de ytterst betydelsebärande, och ofta omvälvande, men ganska små ord som kallas negationer. Ord som inte, icke och ej. Riksbankens Jubileumsfonds årsbox 2021 består av sex häften som ägnas åt orden och språket. I detta tredje häfte dyker språkvetaren Henrik Rosenkvist ner i ett hav av negationer. Det är ett språkligt fenomen som återfinns i alla kända språk i världen. Men negationerna ser olika ut, också bland svenska dialekter. Negerande ord bär dessutom på svar om hur språk i allmänhet är konstruerade. Hur vi använder negationer, hur vi inte använder dem, kan avslöja hur mänskligt tänkande fungerar. Och det kan väl inte vara oviktigt, inte. Henrik Rosenkvist är professor i nordiska språk vid Institutionen för svenska språket, Göteborgs universitet. Han är född och uppvuxen i Kristianstad, och disputerade i Lund 2004 på en avhandling om grammatikaliseringsteori. Hans huvudsakliga intressen är grammatik och språkhistoria, och detta har resulterat i flera dialektsyntaktiska forskningsprojekt med fokus på språkdrag som i många fall saknas i de germanska standardspråken. Språk som frisiska, schwabiska och bayerska har studerats i olika sammanhang, men på senare tid har han främst ägnat sig åt älvdalska och estlandssvenska. Sedan 2014 är han en av experterna i programmet Språket i P1. Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) publicerar sedan 2008 en årsbok. Ambitionen med årsböckerna är att ge en bild av kvaliteten och bredden i dagens forskning inom humaniora och samhällsvetenskap. Varje bok behandlar ett övergripande tema med utgångspunkt i den forskning stiftelsen stödjer. År 2021 består årsboken av sex häften, essäer på temat Orden, som tillsammans utgör en årsbox. Icke-orden är tredje häftet i boxen.
Vertaile hintoja
Orden i rörelse (RJ:s årsbox 2021. Orden)

Orden i rörelse (RJ:s årsbox 2021. Orden)

Kimmo Granqvist

Makadam förlag
2021
nidottu
Trots att romani inte har någon egen nation och länge saknade skriftspråk, har språket överlevt migration som rört sig över stora delar av jordklotet. Det är en bedrift, inte minst med tanke på hur diskriminerade och utsatta romerna som grupp varit. Riksbankens Jubileumsfonds årsbox 2021 består av sex häften som ägnas åt orden och språket. I detta fjärde häfte tränger Kimmo Granqvist, professor i romska studier, in i romernas språk och försöker förstå vad det är som händer med språk och talare som ständigt befinner sig i rörelse. Romani chib har överlevt mot alla odds och Granqvist analyserar varför, samtidigt som han beskriver språket och hur romerna själva ser på det. Kimmo Granqvist är tidigare professor i romska studier vid Södertörns högskola, gästprofessor vid Uppsala universitet och universitetslektor i romani och romsk kultur vid Helsingfors universitet. Han disputerade 1997 och är docent i modern nygrekiska och lingvistik vid Helsingfors universitet samt docent i lingvistik vid Uleåborgs universitet. Granqvist är primus motor för romsk lingvistik i Finland och har publicerat mycket om finsk romani. Han har samordnat flera internationella projekt kring romsk lingvistik och representerar för närvarande Finland i expertkommittén för den europeiska stadgan för regionala språk och minoritetsspråk. Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) publicerar sedan 2008 en årsbok. Ambitionen med årsböckerna är att ge en bild av kvaliteten och bredden i dagens forskning inom humaniora och samhällsvetenskap. Varje bok behandlar ett övergripande tema med utgångspunkt i den forskning stiftelsen stödjer. År 2021 består årsboken av sex häften, essäer på temat Orden, som tillsammans utgör en årsbox. Orden i rörelse är fjärde häftet i boxen.
Vertaile hintoja
Orden och verkligheten (RJ:s årsbox 2021. Orden)

Orden och verkligheten (RJ:s årsbox 2021. Orden)

Niclas Burenhult

Makadam förlag
2021
nidottu
Det finns ungefär lika många ord för färger på svenska som det finns för lukter på jahaiernas språk. Jahaierna -- ett folk i Malaysia -- visar sig dessutom vara lika bra på att identifiera lukter som svenskar är på att avgöra färg. Det säger något om hur orden hänger samman med vår uppfattning av världen. Riksbankens Jubileumsfonds årsbox 2021 består av sex häften som ägnas åt orden och språket. I detta femte häfte skriver lingvisten Niclas Burenhult om språkets förmåga att ordna verkligheten. Det handlar om sambanden mellan språk och tanke. Hur påverkas folk som har många ord för lukter, till exempel -- blir de bättre luktare? Burenhult visar hur språken hänger samman med hur vi förstår världen och slår ett slag för studier av den mångfald av språk som finns, men som sakta försvinner, för att kunna begripa vilka vi människor är. Niclas Burenhult är docent i allmän språkvetenskap vid Lunds universitet och leder projektet "LANGKEY -- Language as key to perceptual diversity", finansierat av Riksbankens Jubileumsfonds jubileumssatsning. Hans forskning rör förhållandet mellan språk, kognition och kultur, med särskilt fokus på sambandet människa--miljö. Han bedriver också omfattande dokumentation av hotade språk och är en ledande expert på de inhemska asli-språken på Malackahalvön i Sydöstasien. Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) publicerar sedan 2008 en årsbok. Ambitionen med årsböckerna är att ge en bild av kvaliteten och bredden i dagens forskning inom humaniora och samhällsvetenskap. Varje bok behandlar ett övergripande tema med utgångspunkt i den forskning stiftelsen stödjer. År 2021 består årsboken av sex häften, essäer på temat Orden, som tillsammans utgör en årsbox. Orden och verkligheten är femte häftet i boxen. Redaktörer för årsboxen 2021 är Jenny Björkman, docent i historia och samverkansdirektör på Riksbankens Jubileumsfond, och Patrik Hadenius, språkvetare och förlagschef på Norstedts.
Vertaile hintoja
Vi och dom (RJ:s årsbox 2021. Orden)

Vi och dom (RJ:s årsbox 2021. Orden)

Torun Lindholm Öjmyr

Makadam förlag
2021
nidottu
Språket speglar på många sätt oss människor. Orden vi väljer avslöjar till exempel våra fördomar och förutfattade meningar. Det handlar inte bara om fördomsfulla eller kränkande ord, utan också hur vi uttrycker vilka som tillhör en grupp, och vilka som vi anser inte gör det. Fördomarna ligger gömda i hur vi pratar med -- och om -- varandra. Riksbankens Jubileumsfonds årsbox 2021 består av sex häften som ägnas åt orden och språket. I detta sista häfte skriver Torun Lindholm Öjmyr, forskare i psykologi, om hur språket färgas av både medvetna och omedvetna föreställningar om andra. Och den allra tydligaste indelningen är den i vi och dom. Den syns i hur vi uttrycker oss om andra och påverkar vårt förtroende för människor runt omkring oss. Torun Lindholm Öjmyr är professor i psykologi vid Stockholms universitet. Hon har forskat på olika teman kring grupper och fördomar, med fokus i första hand på hur en individs etnicitet eller kön påverkar bedömningar i rättssystemet och arbetslivet. Hon bedriver också forskning kring beslutsfattande samt om minnets tillförlitlighet i rättsliga sammanhang. I ett pågående samarbete med filosofer, statsvetare och medievetare driver hon ett forskningsprogram kring kunskapsresistens. Torun Lindholm Öjmyr har varit ledamot i Svenska Nationalkommittén för psykologi och är arbetande ledamot i Kungliga vitterhets, historie och antikvitetsakademin. Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) publicerar sedan 2008 en årsbok. Ambitionen med årsböckerna är att ge en bild av kvaliteten och bredden i dagens forskning inom humaniora och samhällsvetenskap. Varje bok behandlar ett övergripande tema med utgångspunkt i den forskning stiftelsen stödjer. År 2021 består årsboken av sex häften, essäer på temat Orden, som tillsammans utgör en årsbox. Vi och dom är sjättehäftet i boxen. Redaktörer för årsboxen 2021 är Jenny Björkman, docent i historia och samverkansdirektör på Riksbankens Jubileumsfond, och Patrik Hadenius, språkvetare och förlagschef på Norstedts.
Vertaile hintoja
Det digitalas materialitet (RJ 2022: Efter digitaliseringen)

Det digitalas materialitet (RJ 2022: Efter digitaliseringen)

Nina Wormbs

Makadam förlag
2022
nidottu
Digitaliseringen pågår oförtrutet. Att den har förändrat samhället är uppenbart, men det börjar också bli tydligt att dessa förändringar är högst motsägelsefulla. Tekniken underlättar kontakt, men har också bidragit till distans mellan människor. Den digitala tekniken framställs ofta som immateriell, men apparaterna och infrastrukturen genererar alltmer e-skräp 2019 handlade det om 7,3 kg per person i världen. Ändå föreställer vi oss gärna att ny teknik alltid är bättre än gammal. Det är en förklaring till att det är svårt för politiker att vara emot digitalisering. Men om vi befinner oss i en postdigital tid så innebär det kanske inte i första hand att ett tidsligt efter har inträtt, utan att en möjlighet till kritik har öppnat sig. Riksbankens Jubileumsfond publicerar under 2022 en box med sex häften på temat Efter digitaliseringen -- ett "efter" som rymmer ett "i kölvattnet av" såväl som ett "i enlighet med". I detta häfte resonerar teknikhistorikern Nina Wormbs om det digitalas materiella förutsättningar. Nina Wormbs är professor i teknikhistoria på KTH. Hon har intresserat sig för synen på teknikens roll och möjligheter för kommunikation och förändring. Det senaste decenniet har hon skrivit alltmer om klimat och miljö, både från ett systemiskt och ett individuellt perspektiv. I samarbete med retorikern Maria Wolrath Söderberg har hon nyligen genomfört ett projekt om legitimeringsprocesser för att inte handla i klimatfrågan, finansierat av Riksbankens Jubileumsfond. Hon har haft uppdrag för regeringen, sitter i insynsråden för Myndigheten för tillgängliga medier och Kungliga biblioteket samt deltar i den offentliga debatten. Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) publicerar årligen en samling texter på ett aktuellt tema. Ambitionen är att ge en bild av kvaliteten och bredden i dagens forskning inom humaniora och samhällsvetenskap. Det digitalas materialitet är ett av sex häften i boxen RJ 2022: Efter digitaliseringen.
Vertaile hintoja
Den konstgjorda intelligensens gränser (RJ 2022: Efter digitaliseringen)

Den konstgjorda intelligensens gränser (RJ 2022: Efter digitaliseringen)

Hans Ruin

Makadam förlag
2022
nidottu
Ända sedan 1800-talets början har det funnits en rädsla för att konstgjorda intelligenser ska ta över världen. Då var det Frankensteins monster, nu är det AI (artificiell intelligens) som uppfattas som ett hot. Genombrottet för AI kom då teknikerna gav upp försöken att efterlikna mänsklig tankeförmåga. I stället för omdömesgilla bedömningar ägnar sig dagens självlärande maskiner åt att med hjälp av algoritmer processa enorma datamängder. Men är det intelligens? Oron för att datorerna ska ta över är överdriven och skymmer utmaningarna med dagens maskiner, menar Hans Ruin. I sin text öppnar han för ett annat sätt att förstå de hot och möjligheter som den konstgjorda intelligensen för med sig. Riksbankens Jubileumsfond publicerar under 2022 en box med sex häften på temat Efter digitaliseringen -- ett "efter" som rymmer ett "i kölvattnet av" såväl som ett "i enlighet med". I detta häfte skriver filosofen Hans Ruin om behovet av att placera in digitaliseringen och AI i ett historiskt och filosofiskt sammanhang. Hans Ruin är professor i filosofi vid Södertörns högskola. Han ledde det stora RJ-programmet "Tid, minne, representation: Om historiemedvetandets förvandlingar", som bland annat resulterade i trebandsverket Historiens hemvist (2016). Han har varit medredaktör för utgåvan av Nietzsches samlade skrifter på svenska (2000--2021), och har på senare tid givit ut böckerna Being with the Dead: Burial, Ancestral Politics and the Roots of Historical Consciousness (2019), Reduktion och reflektion: Inledning till Husserls fenomenologi (2020) och I förnuftets skugga: Essäer om Nietzsches filosofi (2021). Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) publicerar årligen en samling texter på ett aktuellt tema. Ambitionen är att ge en bild av kvaliteten och bredden i dagens forskning inom humaniora och samhällsvetenskap. Den konstgjorda intelligensens gränser är ett av sex häften i boxen RJ 2022: Efter digitaliseringen.
Vertaile hintoja
Postdigital litteratur (RJ 2022: Efter digitaliseringen)

Postdigital litteratur (RJ 2022: Efter digitaliseringen)

Jesper Olsson

Makadam förlag
2022
nidottu
När man idag säger att man har läst en bok innebär det ofta att man har lyssnat på en inläsning. Mödosamt nedplitade bokstäver har genom ettor och nollor blivit ljud som förmedlas via appar. Ljudböckerna är kanske det tydligaste exemplet på att det vi kallar litteratur och böcker har påverkats av digitaliseringen. Men det är bara en av många förändringar som tekniken har medverkat till -- e-böcker, hyperläsning och hur tryckta böcker produceras är andra. Också estetiken har förändrats, ibland med en enklare och rakare plot, ibland genom kombinationer av text och bild och ljud. Vad gör datautvinning, algoritmer och informationsöverflöd med litteraturen? Skapar digitaliseringen något nytt? Kan en AI skriva poesi? Riksbankens Jubileumsfond publicerar under 2022 en samling essäer på temat Efter digitaliseringen -- ett "efter" som rymmer ett "i kölvattnet av" såväl som ett "i enlighet med". Litteraturvetaren Jesper Olsson berättar i sin essä om hur den binära koden infiltrerar och omförhandlar både läsandet och kulturen i stort, men också om hur äldre medieteknologier fortsätter att påverka även den postdigitala litteraturen. Jesper Olsson är litteraturvetare och mediehistoriker, professor vid Institutionen för kultur och samhälle, Linköpings universitet. Hans forskning kretsar kring skärningspunkterna mellan litteratur, konst och medier -- från grammofoner till digitala nätverk -- och om medier som ekologier i kultur, samhälle och vardagsliv. Han är även verksam som litteraturkritiker, bland annat i Svenska Dagbladet. Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) publicerar årligen en samling texter på ett aktuellt tema. Ambitionen är att ge en bild av kvaliteten och bredden i dagens forskning inom humaniora och samhällsvetenskap. Postdigital litteratur är ett av sex häften i boxen RJ 2022: Efter digitaliseringen.
Vertaile hintoja
Dödssynderna i vår tid (RJ 2023: häfte 1-7)

Dödssynderna i vår tid (RJ 2023: häfte 1-7)

Makadam förlag
2023
muu
De sju dödssynderna är historiska begrepp men fortfarande intressanta att diskutera i dagens sekulariserade samhälle; tänk bara på den avund som kan få näring från sociala medier, det klimatbelastande frosseri som pågår i rika länder eller den vrede som pyr i extremistiska miljöer.Riksbankens Jubileumsfond publicerar under 2023 en samling essäer skrivna av forskare inom olika ämnen på temat Dödssynderna i vår tid, som släpps i samband med Kulturnatten i Stockholm den 22 april.Häftena i denna samlingsbox finns även att köpa separat, och digitala versioner kan laddas ner gratis från Riksbankens Jubileumsfonds hemsida. Innehåll: Ola Sigurdson · Avund: Den kallaste av dödssynder Maria Wolrath Söderberg · Frosseri: Man måste väl få unna sig? Jesper Roine · Girighet: För samhällets bästa? Mårten Snickare · Högmod: Sverige, kolonialismen och museerna Lotta Löfgren · Kättja: Från otukt till dejtingapp Lynn Åkesson · Lättja: Det avslöjande avfalletChristofer Edling & Jenny Björkman · Vrede: Våld som mål och medel
Vertaile hintoja
Lättja : det avslöjande avfallet (RJ 2023: Dödssynderna i vår tid)

Lättja : det avslöjande avfallet (RJ 2023: Dödssynderna i vår tid)

Lynn Åkesson

Makadam förlag
2023
nidottu
Den som slänger sitt skräp i närmaste gathörn eller dike gör sig skyldig till lättja. En harmlös förseelse kan tyckas, men sedd genom avfallshanteringens lins växer lättjan fort till en dödssynd som skadar andras liv och hälsa. Att gömma och glömma sopor har alltid varit en praktik som kan få ödesdigra konsekvenser. Tunnor med gift som grävs ner börjar förr eller senare läcka. Att skeppa avfall till länder där billig arbetskraft rensar skräp under omänskliga förhållanden flyttar problemen längre bort, men minskar inte synden. Och en övertro på att teknik kan omvandla sopor till nyttigheter riskerar att öka lättjan. Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) publicerar årligen en samling texter på ett aktuellt tema. Ambitionen är att ge en bild av kvaliteten och bredden i dagens forskning inom humaniora och samhällsvetenskap. År 2023 bidrar sju forskare med essäer på temat Dödssynderna i vår tid, i form av häften som samlas i en box. Essäerna finns även som pdf-filer för fri nedladdning från RJ:s hemsida. I boxens sjätte häfte ger etnologen Lynn Åkesson en rad exempel på hur lättjan präglar vårt förhållande till avfall och visar med smärtsam tydlighet att vi inte kan fortsätta sopa skräp under mattan eller likgiltigt titta bort. Lynn Åkesson är professor i etnologi vid Institutionen för kulturvetenskaper, Lunds universitet. Hennes forskning handlar om hur människor tänker om och hanterar avfall, om hur känslor inför smuts och orenhet påverkar både praktik och teknik. Hon har även forskat om genetik och genteknik samt livscykelsritualer i form av död, sorg och begravning. Till och med 2022 var Åkesson verksamhetsledare för den akademiska tankesmedjan LU Futura vid Lunds universitet. Här samlades forskare och studenter från universitetets samtliga fakulteter för att arbeta med aktuella framtidsfrågor. Resultaten är under utgivning i boken Framtidskompasser.
Vertaile hintoja
Oanade följder (RJ 2024: Misslyckat?)

Oanade följder (RJ 2024: Misslyckat?)

Thomas Kaiserfeld

Makadam förlag
2024
nidottu
En oanad katastrof är en olycka, om den gick att förutse är den ett misslyckande. Ikaros hade varnats av sin far, men flög i sitt högmod för nära solen -- ett av västvärldens mest kända misslyckanden. Vissa olyckor tar lång tid på sig innan de framstår som förutsägbara katastrofer. Koldioxidutsläppens inverkan på klimatet är ett sådant misslyckande, vars följder länge var oanade. Hur kan risker minimeras så att misslyckanden stoppas, och vad har en skivad schweizerost med saken att göra? Och när misslyckandet väl är ett faktum, när tågen inte går, när betygssystemet inte fungerar som det var tänkt eller när sjukvårdsköerna blir allt längre, hur kan då utvärderingar göra något åt problemet? Riksbankens Jubileumsfond publicerar under 2024 en samling essäer på temat Misslyckat? Idéhistorikern Thomas Kaiserfeld skriver om historiens och samtidens misslyckanden och oförutsedda konsekvenser. Thomas Kaiserfeld är teknik- och vetenskapshistoriker vid Linköpings universitet och professor i teknik och social förändring på Institutionen för tema. Han intresserar sig för teknik och vetenskap som kultur- och samhällsfenomen och har bland annat undersökt hur de har samverkat med olika andra sociala institutioner som krigföring eller politiskt beslutsfattande. Bland hans senaste publikationer kan nämnas "Konkurrens och samverkan i norra Stockholm kring 2010" i Statsvetenskaplig tidskrift (2023) och "Atomkraft och atomvapen: Institutionell tröghet i svensk fysik under efterkrigstiden" i Det dolda universitetet: Militär forskning och forskningens militarisering i det kalla krigets Sverige (under utgivning 2024). Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) publicerar årligen en samling texter på ett aktuellt tema. Ambitionen är att ge en bild av kvaliteten och bredden i dagens forskning inom humaniora och samhällsvetenskap. År 2024 bidrar sex forskare med texter på temat Misslyckat? i form av häften som samlas i en box.
Vertaile hintoja
Descartes och dualismen (RJ 2024: Misslyckat?)

Descartes och dualismen (RJ 2024: Misslyckat?)

Cecilia Sjöholm

Makadam förlag
2024
nidottu
Den franske filosofen René Descartes (1596--1650) är känd för den dualism där kropp och själ ses som varandras motsatser. Idag anser många att Descartes bidragit till den övertro på det västerländska förnuftet som lagt grunden för exempelvis naturens exploatering och kolonialismen. Ska Descartes därmed hållas medansvarig för samtidens globala kriser; är hans filosofi ett historiskt misslyckande? I själva verket försökte Descartes på olika sätt lösa de problem han såg i sin egen tes, och reflekterade över känslor, liv, begär, drifter och minnen på ett sätt som tveklöst bildar ett förstadium till psykoanalysen. Bortom det rationella subjektet fann han ett nytt psykiskt universum. Riksbankens Jubileumsfond publicerar under 2024 en samling essäer på temat Misslyckat? Estetikforskaren Cecilia Sjöholm skriver om Descartes dualism och visar hur en kompromisslös nyfikenhet alltid vinner i längden. Cecilia Sjöholm är professor i estetik vid Södertörns högskola. Hon har publicerat sig brett kring frågor om estetiken och dess historia, psykoanalys och kritisk teori. Hennes senaste böcker är Utan samvete? Hur vi förlorade vår inre röst (2023), Aisthesis II (medredaktör, 2023) samt Through the Eyes of Descartes: Seeing, Thinking, Writing (medförfattare, 2024). Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) publicerar årligen en samling texter på ett aktuellt tema. Ambitionen är att ge en bild av kvaliteten och bredden i dagens forskning inom humaniora och samhällsvetenskap. År 2024 bidrar sex forskare med texter på temat Misslyckat? i form av häften som samlas i en box.
Vertaile hintoja
Mål i skolan (RJ 2024: Misslyckat?)

Mål i skolan (RJ 2024: Misslyckat?)

Magnus Hultén

Makadam förlag
2024
nidottu
Domineras skolundervisningen av en baklängespedagogik? När betygskriterierna förvandlas till kunskapsmål kan man fråga sig det. Bakgrunden är den målstyrning som infördes i skolan på 1990-talet. Mål för offentlig verksamhet har funnits länge, men de har blivit ett allt viktigare styrmedel under de senaste decennierna. För skolans del gick målstyrningen hand i hand med marknadsutsättningen: staten satte målen -- i synnerhet kraven för "godkänd" -- och lät sedan skolorna bestämma hur de skulle uppnås. Men målstyrning är ett på samma gång tydligt och diffust begrepp. Och trots att reformen knappast har levt upp till förhoppningarna, förblir målstyrningen en grundbult i skolpolitiken. Riksbankens Jubileumsfond publicerar under 2024 en samling essäer på temat Misslyckat? Utbildningsforskaren Magnus Hultén skriver om målstyrningens avigsidor i skolan. Magnus Hultén är professor i naturvetenskapernas didaktik vid Linköpings universitet. Han intresserar sig för frågor om skolans roll i samhället, vad som formar skolämnen, deras innehåll, syften och arbetssätt, hur skolan styrs och hur detta förändrats över tid. Hans senaste bok Striden om den goda skolan: Hur kunskapsfrågan enat, splittrat och förändrat svensk skola och skoldebatt (2019) handlar om 1990-talets skolreformer. Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) publicerar årligen en samling texter på ett aktuellt tema. Ambitionen är att ge en bild av kvaliteten och bredden i dagens forskning inom humaniora och samhällsvetenskap. År 2024 bidrar sex forskare med texter på temat Misslyckat? i form av häften som samlas i en box.
Vertaile hintoja
Medicinens kroppar (RJ 2024: Misslyckat?)

Medicinens kroppar (RJ 2024: Misslyckat?)

Susanne Lundin

Makadam förlag
2024
nidottu
Medicinen både förhindrar död och hjälper oss att skapa liv. Organtransplantationer och provrörsbefruktning är på så sätt framgångsrika medicinska behandlingar. Vi får lyckliga föräldrar och nöjda organmottagare. Men efterfrågan på den medicinska teknikens tjänster är ofta större än utbudet. Det skapar etiska gråzoner och svarta marknader där människor kan tjäna pengar genom att sälja sina kroppsdelar. Den moderna västerländska medicinen har dessutom lett till att kroppen istället för en helhet ses som en samling delar. Det påverkar hur våra kroppar uppfattas och kategoriserar oss som lyckade eller misslyckade individer. Riksbankens Jubileumsfond publicerar under 2024 en samling essäer på temat Misslyckat? Etnologen Susanne Lundin skriver om oavsedda konsekvenser av reproduktionsmedicin och transplantationer. Susanne Lundin är professor i etnologi vid Institutionen för kulturvetenskaper, Lunds universitet, där hon har skapat en tvärvetenskaplig miljö med fokus på humaniora och medicin. Hennes forskning handlar om hur olika medicinska tekniker, exempelvis reproduktionsmedicin, transplantationsmedicin och stamcellsforskning, griper in i människors liv och väcker frågor om identitet och samhälle. Under många år har hon bland annat på uppdrag av EU-kommissionen och i sam arbete med WHO granskat den internationella handeln med människor och den omfattande spridningen av förfalskade läkemedel. Se exempelvis Organ till salu (2014) och antologin Medicine Across Borders: Exploration of Grey Zones (2023). Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) publicerar årligen en samling texter på ett aktuellt tema. Ambitionen är att ge en bild av kvaliteten och bredden i dagens forskning inom humaniora och samhällsvetenskap. År 2024 bidrar sex forskare med texter på temat Misslyckat? i form av häften som samlas i en box.
Vertaile hintoja
123456...50