Kirjahaku
Etsi kirjoja tekijän nimen, kirjan nimen tai ISBN:n perusteella.
1000 tulosta hakusanalla Jan Montefiore
പാവ് വാലകൾ, ഡബ്ബാവാലകൾ, ടാക്സിവാലകൾ, കൊലികൾ, പാഴ്സികൾ, മല്ലുസ്,ഗോവൻ ക്രിസ്ത്യാനികൾ, ഭയ്യമാർ, ആയമാർ, തമിഴ് വംശജർ, മറാത്തികൾ എന്നിങ്ങനെ ബഹുമുഖസംസ്കാരങ്ങളുടെ ഒരു മഹാനഗരം. അധോലോകരാജാക്കന്മ്മാരുടെ ധാരാവി, ചുവന്ന തെരുവുകൾ, റിയൽ എസ്റ്റേറ്റ്, ഇറാനി റെസ്സ്റ്റൊരെന്റുകൾ തുടങ്ങി മുംബൈയുടെ വിചിത്രമായ ബഹുവിധ കാഴ്ചകൾ. നമുക്ക് നെന്ജ്വോട് ചേർത്ത് പിടിക്കാവുന്ന ഒരു പുസ്തകം, മുംബൈ മേരി ജാൻ .
'एक प्रतिध्वनि-जन केंद्रित शासन की ओर' लीक से हट कर लिखी एक अनूठी पुस्तक है जो समाज के हर वर्ग को अपने आसपास की घटनाओं से प्रेरणा लेकर एक लोक कल्याणकारी सामाजिक व्यवस्था स्थापित करने के लिए प्रेरित करती है। 'सर्वजन हिताय सर्वजन सुखाय' की परिकल्पना को व्यक्तिगत अनुभवों के आधार पर इस पुस्तक में इस प्रकार संजोया गया है कि सभी पाठक एक रचनात्मक स्फूर्ति का अनुभव करेंगे। अति सरल भाषा में लिखी यह पुस्तक प्रशासन को एक नए दृष्टिकोण से समझाने में मददगार सिद्ध होगी।
Du kan kalle meg Janer en psykologisk krimroman med nifse Stephen King-kvaliteter og overraskende vendinger av den anerkjente manusforfatteren Anne Elvedal. TV-rettighetene er solgt til produksjonsselskapet Monster ved produsent Vegard Stenberg Eriksen.Ingen vet hvem Ida Hansen egentlig er. Bak de falske kontaktlinsene og det falske, lyse håret. Bak tvangshandlingene og den tjukke festningen hun har måttet gjemme seg bak i over tjue år.Utad er Ida en dedikert psykiatrisk sykepleier på en avdeling for nysyke, unge voksne i Trondheim. Frem til den dagen en av hennes pasienter forsvinner like etter utskrivelse. Den attenårige jenta Fanny var innlagt på grunn av en psykose og forfølgelsesvanvidd – men var mannen hun innbilte seg fulgte etter henne, faktisk reell?Kort tid etter finner Ida en helt spesiell leke. En leke som knytter Fannys forsvinning til hennes egen fortid. En fortid hun ikke husker.Ida innser at hun må finne de fortrengte minnene, skal de finne Fanny. Hun får hjelp av en kollega som praktiserer hypnose, men kan Ida stole på minnene? Kan hun i det hele tatt stole på noen rundt seg?På en intens og gåtefull måte utforsker fortellingen det eksistensielle spørsmålet: Hvem er jeg egentlig?Subtilt og elegant utført voksendebut, med elementer av grøss.Pusten hans kommer nærmere. Blåser som en flamme. Brenner hullikinnet mitt. Vil han bite igjen nå? Bite bort biten. Den siste. Meg. Nei? Han hvisker tilbake at jeg har vært snill snill pike. At jeg fortjener en premie. Ordene hans kravler inn i øret mitt som kåte larver: «Du kan kalle meg Jan.»
Du kan kalle meg Janer en psykologisk krimroman med nifse Stephen King-kvaliteter og overraskende vendinger av den anerkjente manusforfatteren Anne Elvedal.Krimromanen ble nominert til Rivertonprisen 2024.Ingen vet hvem Ida Hansen egentlig er. Bak de falske kontaktlinsene og det falske, lyse håret. Bak tvangshandlingene og den tjukke festningen hun har måttet gjemme seg bak i over tjue år.Utad er Ida en dedikert psykiatrisk sykepleier på en avdeling for nysyke, unge voksne i Trondheim. Frem til den dagen en av hennes pasienter forsvinner like etter utskrivelse. Den attenårige jenta Fanny var innlagt på grunn av en psykose og forfølgelsesvanvidd – men var mannen hun innbilte seg fulgte etter henne, faktisk reell?Kort tid etter finner Ida en helt spesiell leke. En leke som knytter Fannys forsvinning til hennes egen fortid. En fortid hun ikke husker.Ida innser at hun må finne de fortrengte minnene, skal de finne Fanny. Hun får hjelp av en kollega som praktiserer hypnose, men kan Ida stole på minnene? Kan hun i det hele tatt stole på noen rundt seg?På en intens og gåtefull måte utforsker fortellingen det eksistensielle spørsmålet: Hvem er jeg egentlig?Subtilt og elegant utført voksendebut, med elementer av grøss.Pusten hans kommer nærmere. Blåser som en flamme. Brenner hullikinnet mitt. Vil han bite igjen nå? Bite bort biten. Den siste. Meg. Nei? Han hvisker tilbake at jeg har vært snill snill pike. At jeg fortjener en premie. Ordene hans kravler inn i øret mitt som kåte larver: «Du kan kalle meg Jan.»
Et storpolitisk drama fra virkeligheten. For tjue år siden truet Jan Wiborg med å fortelle hvem som førte politikerne bak lyset da Stortinget omgjorde beslutningen om å legge Norges nye hovedflyplassen til Hurum og vedtok Gardermoen i stedet. Noen dager senere ble han lokket til København, der han falt ut av et hotellvindu og døde. Dansk politi slo fast at Wiborg hadde begått selvmord og etterforsket ikke dødsfallet. Norsk påtalemyndighet sa seg enig. Først seks år senere nedsatte Stortinget en kommisjon for å granske Wiborgs død. Kommisjonen beskrev Jan Wiborg som paranoid og suicidal og hevdet at han reiste til København for å ta sitt eget liv. Knut Lindh har intervjuet sentrale aktører og foretatt en kritisk gjennomgang av Smith-kommisjonens rapport og underlagsmateriale, som har vært hemmeligstemplet siden 2001. Han trekker en helt annen konklusjon enn kommisjonen. Les utdrag av boka
På den dansk-vestindiske ø Sankt Jan var vold, sult og hårdt arbejde hverdagskost for de slavebundne mænd og kvinder. En novemberdag i 1733 slog de tilbage: Bevæbnet med sukkerknive snød 12-14 mænd sig ind på de danske soldaters fort og indledte et blodigt slaveoprør, der skulle blive et af de længste i Caribien. Måneders guerillakrig endte med et tragisk kollektivt selvmord, der nok afsluttede kampene, men som stadig mindes på øerne i dag. Selv om magthaverne vandt til sidst, fik oprøret kolossal betydning. Det er fortællingen om savn og overlevelsesdrift, tro og identitet, sammenhold og konflikt – og ikke mindst indgroet racisme hos en usentimental kolonimagt.Tag til Vestindien med Louise Sebro, museumsinspektør på Museum Lolland-Falster, og få en rundvisning i et mørkt kapitel af Danmarks kolonihistorie.
Harriet Andersson är en av svensk films mest rosade filmskådespelerskor. I denna bok, som kan karaktäriseras som en självbiografi, berättar hon rakt, personligt och meddelsamt om livet, karriären, människorna, mötena och relationerna. Samt naturligtvis om filmerna, Bergman och sig själv - med betoning på det sistnämnda. Vi får följa med från de första åren på revyscenen, via mindre roller på filmduken, till huvudroller i en rad filmer. Hon berättar om uppgångar och nedgångar i det privata livet, om svårigheten att kombinera karriär och rollen som mamma, och hur hon under några år var gift med en svensk bonde och den kulturkrock det innebar för henne att plötsligt leva bondgårdsliv. Jan Lumholdt är filmskribent och skriver bland annat i Svenska Dagbladet. Han har tidigare givit ut en bok om Lars von Trier.
Den vanartige Jan Myrdal : ett seminarium kring ett 75-årigt föfattarskap
Gun Kessles Och Jan Myrdals St
2019
nidottu
Jan Myrdal är en av den svenska litteraturens mest mångsidiga och produktiva författare. Han debuterade i offentligheten 1944, och den 14 april 2019 arrangerades seminariet "Den vanartige Jan Myrdal. Ett seminarium kring ett 75-årigt författarskap", där skilda aspekter av denna skriftställargärning behandlades. Det var Myrdals uttryckliga vilja att seminariet skulle vara kritiskt och resonerande. Boken redovisar flertalet inlägg på seminariet, och behandlar bland annat de skönlitterära och dramatiska verken, synen på Indien, bild- och konstsyn samt politiska ställningstaganden. Medverkande: Anders Björnsson, Håkan Bravinger, Subrata Das, Jan Guillou, Ola Holmgren, Anton Honkonen, Tobias Hübinette, Mariusz Kalinowski, Jan Käll, Anne Lidén, Jan Myrdal, Dag Sandahl, Hans O. Sjöström, Sören Sommelius, Karin Sunvisson och Mats Svegfors. Redaktör: Per Arne Skansen
Biblioteket : om Jan Myrdals och Gun Kessles samlingar
Eva Aggeklint; Per Axelson; Stefan Arvidsson; Gunnela Björk; Anders Björnsson; Kjersti Bosdotter; André Brochu; David Brolin; Cecilia Cervin; Staffan Dahllöf; Eva Dahlman; Lasse Diding; Carl-Göran Ekerwald; Solveig Giambanco; Annika Hagström; Anton Honkonen; Hans Isaksson; Torsten Jurell; Peter Kadhammar; Jan-Anders Karlsson; Jan Käll; Sture Källberg; Benny Larsson; Anne Lidén; Kalle Lind; Lasse Litzén; Lennart Lundberg; Åsa Moberg; Jan Myrdal; Per Nygren; Carsten Palmaer; Björn Erik Rosin; Lill Sjöström; Per Arne Skansen
Jan Myrdalsällskapet
2023
sidottu
Under sitt långa äktenskap var skriftställaren Jan Myrdal (1927-2020) och konstnären Gun Kessle (1926-2007) idoga och engagerade samlare. År 2012 skänkte Jan Myrdal till Jan Myrdalsällskapet inte bara sina mer än 50 000 böcker utan därtill klipparkiv och unika samlingar av tidskrifter, konst, fotografier, affischer, meccano och korrespondens. I den här boken har en lång rad skribenter ur olika synvinklar beskrivit resultatet av detta deras samlande men också alla praktiska bestyr med att flytta, katalogisera och för framtiden bevara ett av norra Europas största privatbibliotek. Boken blir på detta sätt också en perspektivrik bok om ett närmast symbiotiskt äktenskap och det författarskap som blev ett av de mest centrala under åren kring 1968.
De grova lögnerna om Jan Myrdal i De hemliga breven
Lasse Diding
Bokförlaget Strindberg Co
2024
nidottu
Efter läsningen av Kaj Fölsters, Bosse Lindquists och Janken Myrdals De hemliga breven om Jan Myrdals beroende av sina föräldrar långt upp i vuxen ålder, var Lasse Diding en av dem som svalt denna boks grova lögn om att den bortskämt otacksamme Jan skulle ha fått ett hus med strandtomt av sina föräldrar. Denna uppgift blev snabbt en ”sanning” som ständigt återkom i recensioner, reportage och intervjuer om De hemliga breven. ”Sanningen” hade bara en stor svaghet. Den var inte sann. Den var osann. Lasse Diding har ägnat sig åt Jan Myrdals författarskap under mer än 50 år. Inspirerad av nya uppgifter om Jan Myrdal i De hemliga breven började han våren 2024 skriva en litteraturpsykologisk essä om hur Jan Myrdal mycket tidigt i barndom och ungdom formades som människa och stridbar skriftställare. Denna bok bygger på läsning av allt tidigare publicerat biografiskt material om och av alla inblandade medlemmar i denna unika svenska kulturfamilj. De bägge Nobelpristagarna Alva och Gunnar Myrdal kartläggs av sina biografer via sin enorma inbördes brevsamling och barnen Jan Myrdal, Sissela Bok och Kaj Fölster tecknar i sina olika böcker en sammantagen bild av familjen som djupt dysfunktionell, en bild som nu senast fördjupats än mer av Jans son Janken Myrdal med utgivningen av De hemliga breven. Lasse Didings bok presenterar också en systematisk genomgång av mottagandet av De hemliga breven och den offentliga debatt som 2023–2024 utvecklades till den största kulturfejden i Sverige på många år. Tre år efter hans död tycktes återigen alla börja hata eller älska denne på så sätt återuppståndne intellektuelle riksbuse. I debatten hördes Karl Ove Knausgård, Jan Guillou, Åsa Linderborg, Göran Greider, Maria Schottenius, Kalle Lind, Janken Myrdal, Martin Kragh, Birgitta Holm, Carl-Johan Malmberg och många, många fler.
Tillvaratagna effekter : om Jan Håfströms konstnärskap och konstnärsroll
Martin Sundberg
Makadam förlag
2005
sidottu
Jan Håfström (född 1937) hör sedan debuten 1966 till Sveriges mest betydande konstnärer. För första gången granskas nu hela hans konstnärskap i denna konstvetenskapliga avhandling. Den tematiska, komparativa undersökningen fokuserar på tre centrala områden: material, referenser och konstnärsroll. Håfström målar inte bara i akryl, utan använder också tyg, trä och andra material för att skapa och framhäva förbindelser mellan konst och liv (speciellt barndomen). Sundberg presenterar Håfströms omtalade stilbyten och analyserar olika verkgrupper, såväl de knappt uppmärksammade ruinerna som målningarna kring Mr Walker, Fantomen i stadsförklädnad, från senare år. Här visas den kanoniseringsprocess som tycks äga rum i konstnärskapet och hur konstnären väljer sina referenser för att framhäva en traditionslinje det är europeisk kulturhistoria som står mot ett amerikanskt, minimalistiskt formspråk. Mot en bakgrund av modernistiska och postmodernistiska teorier diskuteras konstverken i enskilda närläsningar. Håfströms konstnärsroll framstår som en utveckling av den romantisk-modernistiska myten om konstnärens betydelse, en reaktion mot den postmodernistiska dödförklaringen av konstnären och en återetablering av det skapande subjektet.
Adekvansläran : vänbok till Jan Kleineman och Stockholm Centre for Commercial Law
Mårten Schultz
Jure Förlag
2010
nidottu
För tio år sedan tog Jan Kleineman, professor vid Juridiska fakulteten i Stockholm, initiativ till Stockholm Centre for Commercial Law – ”Centret”. Centret skulle bli en mötesplats för akademiker och praktiskt verksamma jurister verksamma i det förmögenhetsrättsliga facket. Projektet har blivit en framgång. Centret har under Jans officiella och inofficiella ledning skapat kontaktytor mellan teori och praktik, bidragit till ett förnyat intresse för förmögenhetsrättslig forskning och tillhandahållit en plattform för åtskilliga nydisputerade forskare att inom ramen för Centrets post doc-program att fortsätta på den akademiska banan. Många yngre forskare kan känna en tacksamhetsskuld till Jan, och Centret, för detta. Denna korta framställning om adekvansläran är ett uttryck för denna tacksamhet. Adekvanskravet är ett av skadeståndsrättens – och ansvarsrättens – eviga ämnen. Adekvansläran har dödförklarats och återuppväckts. Den har djupanalyserats och ansetts legitimera rena in casu-bedömningar. Den har givit upphov till en teoretisk lära – adekvansläran – men har samtidigt ansetts pragmatisk och öppen för individuella rättspolitiska hänsyn. Kort sagt möts i adekvansdiskussionen det teoretiska och det praktiska, det djupa och det pragmatiska, den akademiska juridikens krav på koherens och de praktiska överväganden som aktualiseras i rättstillämpningen. I adekvansläran möts med andra ord de skilda perspektiv på juridiken som präglat verksamheten vid Stockholm Centre for Commercial Law. Det perspektiv på rätten som förmedlats av Centrets nestor. Adekvansläran formulerar en ny, öppen tolkning av adekvanslärans innebörd och ger indikationer på hur adekvansbedömningar kan utföras i olika sammanhang. Den förkastar traditionella formuleringar av adekvanskravet i termer av sannolikhet eller förutsebarhet och framhåller att adekvanskravet har en öppnare, men ändå enhetlig, innebörd än de traditionella förklaringarna ger uttryck för. Mårten Schultz är docent i civilrätt och verksam vid Stockholm Centre for Commercial Law, Stockholms universitet.
Skrifter till Jan Rambergs minne
Jure Förlag
2019
sidottu
Den 28 januari 2018 avled Jan Ramberg, professor vid juridiska institutionen, Stockholms universitet. Denna minnespublikation hedrar professor Rambergs enastående livslånga bidrag till privaträtten. Jan Ramberg var en praktiserande advokat i 15 år innan han disputerade 1970. Han utsågs senare till professor vid juridiska institutionen, Stockholms universitet. Jan Ramberg var verksam i Internationella handelskammaren (ICC) i 30 år och blev internationellt erkänd för sitt arbete med INCOTERMS. Han var en av Sveriges mest engagerade skiljemän i internationell skiljedom och en uppskattad föreläsare såväl i Sverige som utomlands. Jan var dessutom en flitig författare och skrev sjuttiosju juridiska böcker och många artiklar i svenska och utländska tidskrifter. Redaktionskommittén har bestått av professorerna Annina H. Persson och Marie Karlsson-Tuula. Innehåll: - Jan Rambergs liv som jurist av Jan Ramberg, redigerat av hans barn Christina, Hans, Johan och Richard Ramberg samt Ralph Peeker - Organisatorisk sjövärdighet i ett hållbarhetsperspektiv av Jeanette Andersson - Affärsrätt såsom akademiskt forsknings- respektive undervisningsämne av Ingrid Arnesdotter - Garantiansvar för produktskador? av Bertil Bengtsson - Standardavtal och konkurrensbegränsning av Ulf Bernitz - Huvuddragen i den nya franska avtalslagen av Rolf Dotevall - Yes, Jan – the law is lagging behind! av Ellen Eftestøl-Wilhelmsson - Speditørens tilbakeholdsrett under NSAB – et norsk perspektiv av Thor Falkanger - Frågan om dold samäganderätt bör vara föremål för preskription – ett försök att gå till botten med frågan av Torkel Gregow - Något om återförsäkring och gentlemannamässighet av Peder Hammarskiöld - The Short and Unhappy Life of Production Sharing Agreements in Russia av Kaj Hobér - I lyckliga stunder och på lyckliga platser – Om att förena avtalsrättens teori och praktik av Torbjörn Ingvarsson - Gäldenärens avtal i insolvensförfarande, särskilt om överlåtelse av avtal och ipso-facto klausuler vid insolvens de lege ferenda av Marie Karlsson-Tuula - Om äganderättsförbehåll och andra säkerhetsrätter i sjörätten av Annina H. Persson - Ancillary Duties under the CISG and the Nordic SGAs av Björn Sandvik - Om leveransklausuler och deras funktion av Johan Schelin - Witch-craft formulas and Regulation 261/2004 on compensation to air passengers av Lena Sisula-Tulokas - Båthyra, jämte lån och charter av Hugo Tiberg - Kronofogdemyndighetens konkurstillsyn inom ramen för myndighetens verksamhetsgren konkurstillsyn TSM av Rolf Åbjörnsson - Förteckning över Jan Rambergs juridiska skrifter 1963-1996 av Ann Charlotte Edenman - Förteckning över Jan Rambergs juridiska skrifter 1997-2017 av Annina H. Persson
Festskrift till Jan Kleineman
Jure Förlag
2021
sidottu
I augusti 2021 går Jan Kleineman i pension från professuren i civilrätt vid Stockholms universitet. För att hedra Jan Kleinemans gärning – som författare, föreläsare och handledare, – som grundare av Juridisk Tidskrift (JT), – som den avgörande kraften bakom Stockholm Centre for Commercial Law (SCCL), och – som juridisk entreprenör i största allmänhet har ett stort antal vänner, lärjungar och kolleger enats i att tillägna honom en festskrift. Redaktionskommittén har bestått av f.d. justitierådet och ordförande i Högsta domstolen Stefan Lindskog, advokaten André Andersson styrelseordförande i SCCL, advokaten Axel Calissendorff och dekanus Jessika van der Sluijs, Juridiska fakulteten, Stockholms universitet. Festskriften ges ut inom ramen för skriftserien vid Stockholm Centre for Commercial Law (SCCL). Jan Kleineman är idag ordförande för vetenskapliga rådet vid SCCL.
Festskrift till Jan Darpö
Iustus
2022
sidottu
Den här festskriften är tillägnad Jan Darpö, professor i miljörätt vid Uppsala universitet. Författarna bakom boken vill uppmärksamma Darpös stora betydelse för såväl miljörätten som den rättsvetenskapliga forskningen i stort. Vid tiden för överlämnandet av denna festskrift har Jan Darpö, eller Janne som hans vänner och kollegor brukar kalla honom, uppnått pensionsålder. Trots det fortsätter han att bidra till ämnet på en rad olika sätt. Jannes bidrag till det miljörättsliga forskningsområdet är svårt att sammanfatta i några få ord, men ett genomgående drag är hans stora arbetskapacitet och drivkraft för att nå resultat, hans intensitet att lösa forskningsuppgiften samt den entusiasm för rättsvetenskapen som han utstrålar. Medverkande författare: Helle Tegner Anker, Birgitte Egelund Olsen, Inge Lorange Backer, Ellen Margrethe Basse, Bertil Bengtsson, Sanja Bogojevic, Johanna Sophie Buerkert, Herman Kasper Gilissen, Marleen van Rijswick, Hans Chr. Bugge, Jonas Ebbesson, Ole Kristian Fauchald, Jörgen Hettne, Helene Lindahl, Torunn Hofset, Aðalheiður Jóhannsdóttir, Henrik Josefsson, Kari Kuusiniemi, Lena Marcusson, Christina Olsen Lundh, Åsa Romson, Nicolas de Sadeleer & Jonas Sandström.
De kallar honom Supersnuten: Jan Olsson, ett polisliv
Peter H. Johansson
Ordfront förlag
2022
sidottu
"mycket välskriven och ger en synnerligen intressant bild av ett förflutet Sverige. (...) Det är intressant och välberättat hela tiden. Fantaster av true crime har mycket att hämta här." BTJ, Daniel GustavssonKriminalkommissarien Jan Olsson har arbetat med alla de brott som satt djupast spår i den svenska samtiden: Palmemordet. Norrmalmstorgsdramat. Jakten på Lasermannen. Militärligans rånturné. Styckmordet på Catrine da Costa. Som brottsplatsundersökare har Jan Olsson en unik förmåga att avskärma kaoset runtom och koncentrera sig på fallets kärna. Och han vågar gå emot strömmen. Under många år var han en av få inom polisen som ifrågasatte morddomarna mot Thomas Quick, och efter sin pensionering hjälpte han oskyldigt livstidsdömde Kaj Linna att få resning. 86 år gammal arbetar han fortfarande deltid som utredare. PETER H JOHANSSONS bok om Jan Olsson suger in läsaren som en spänningsroman. En uppslukande skildring av Sveriges mest kända brott och det samhälle där de ägde rum. "För svenska krimkännare är den före detta kriminalkommissarien Jan Olsson en legendar. (...) Olssons minnen och reflektioner fungerar därför som en snabbgenomgång av svensk kriminalhistoria från 1958 och framåt, vilket ger ett närmast hisnande perspektiv: när han började bar polisen sabel och letade fingeravtryck med kolpulver, när han slutade använde man automatvapen och DNA-teknik." Filter, Mattias Göransson"Miljöerna utmejslas så noggrant att man ser dem framför sig och nästan kan känna dofterna (...) Hans lågmälda kritik kryddas med torr humor och har ett högt informationsvärde samtidigt som beskrivningarna är stor underhållning." Lars-Erik Holm, Dast Magazine
Nu ska vi skriva - Jan Lööf
Hjelm förlag
2014
nidottu