Kirjojen hintavertailu. Mukana 12 363 017 kirjaa ja 12 kauppaa.

Kirjahaku

Etsi kirjoja tekijän nimen, kirjan nimen tai ISBN:n perusteella.

1000 tulosta hakusanalla Per Østergaard

Per aspera ad Astra

Per aspera ad Astra

Sven Sundling

Ekerlids
2003
sidottu
Boken ”Per aspera ad astra – genom svårigheter mot stjärnorna” innehåller berättelsen om Astra, dess banbrytande forskning och engagerade medarbetare. Astras utveckling från en obetydlig start 1913 till att bli ett av världens ledande läkemedelsföretag är en unik framgångshistoria i svenskt näringsliv. Höjdpunkten kom med lanseringen av magsårsmedicinen Losec, som kom att bli världens mest sålda läkemedel och gjorde Astra till en börsraket på 90-talet. Men framgång har blandats med motgång. Under 60-talet skakades företaget av Neurosedyn-katastrofen, århundradets största läkemedels-tragedi. Då hade ännu inte investeringarna i forskning givit förväntade resultat och Astra led av produktnöd. På 70-talet kom vändningen och Astra utvecklade en rad viktiga läkemedel med stor försäljningspotential, men då var problemet att man saknade en utbyggd internationell marknadsorganisation. Genom samarbete med det amerikanska företaget Merck fick Astra värdefull draghjälp på världens största marknad. Framgångarna med Losec gjorde Astra så starkt att man kunde köpa sig fri från oförmånliga licensavtal i Japan, Italien och Spanien och dessutom undvika att bli slukad av jätten Merck. Inför 2000-talet, med stora förändringar i omvärlden, ställdes ökade krav på internationell konkurrenskraft och Astra ville ha en jämnstor partner med likartad företagskultur. Man fastnade för brittiska Zeneca. I boken berättar SVEN SUNDLING – under många år knuten till Astra som informationschef – med inlevelse historien om Sveriges mest framgångsrika läkemedelsbolag. Vi får följa företaget från apotekare Adolf Risings initiativ 1913 till dagens AstraZeneca.
Per Albin Hansson och Stockholms Handelsarbetare

Per Albin Hansson och Stockholms Handelsarbetare

Patrik Olofsson; Per Albin Hansson

Laborantes förlag
2013
nidottu
Per Albins väg in i arbetarrörelsen gick inte direkt via de fackliga och politiska organisationerna. Istället blev det Verdandi och kooperationen som blev Per Albins första kontakt med den organiserade arbetarrörelsen. Alkoholkonsumtionen inom arbetarklassen var ju vid sekelskiftet inte hälsosam, men den borgerliga nykterhetsrörelsen kändes inte som ett alternativ för den som behövde gemenskap och stöd. IOGT krävde bland annat en kristlig trosbekännelse som villkor för medlemskap. Som en reaktion mot detta bildade arbetarrörelsen Verdandi. Per Albins aktivitet i Verdandi och kooperationen, som ledde vidare till ett engagemang i den socialdemokratiska ungdomsrörelsen 1902, gjorde också att Per Albin började funder kring sin yrkeskårs organisering. Det ligger i sakens natur att jag under min tid som handelsanställd var intresserad för kårens arbets- och levnadsförhållanden. Själv hade jag ordentlig känning av både den långa arbetsdagen och den magra lönen efter fem år i bod hade jag inte hunnit längre i lönestegen än till 55 kronor i månaden, och då var jag ändå det bäst avlönade av biträdena! Både detta och mitt allmänna intresse för arbetarnas organisering ledde till försök från min sida att organisera kontors- och handelsbiträdena i Malmö efter moderna fackförenings-principer. Den 28 juli 1904 tar Per Albin initiativ till en kallelse till de handelsanställda genom en annons i tidningen Arbetet att tre dagar senare träffas för att diskutera facklig organisering. Många luckor finns och det tarvas tusenden att fylla dem. En av de största skola vi, handelns proletariat, fylla, vi som skilja oss från övriga proletärer uteslutande därigenom, att våra löner äro lägre och vår arbetstid längre än andras." Det var väl ingen enorm rusning, men en av de som sett kallelsen och dök upp var Gustav Möller, som senare skulle bli socialdemokratisk socialminister 1924-26, 1932-38 och som skulle bli något av Per Albins vapendragare genom åren. De sex artiklar som återges här är de fackliga artiklar som Per Albin Hansson skrev under 1904, då han endast var 19-20 år gammal och hade börjat sitt fackliga arbete i Malmö. Den första fackliga artikeln är dock ifrån Fram, det socialdemokratiska ungdomsförbundets organ, som troligen är den tidigaste artikeln man kan hitta över huvud taget av Per Albin. Därefter följer fem artiklar från Stockholms handelsfackliga publikationer; en från Handelsarbetaren och fyra från Mercurius. Dessa har legat gömda långt in i arkiven och kanske inte lästs på över hundra år. Det är synd, för de ger en inblick i personen; den unge Per Albin Hansson, pionjärarbetet att skapa en facklig organisation för handelsanställda och de är målande, polemiska, ibland bombastiska och faktiskt roliga.
Per O. Hallman : stadsplanekonstens förnyare
Per Hallman (1869–1941) var arkitekt, stadsplanerare och Stockholms första stadsplanedirektör. Verksam i en nationalromantisk tid tillhörde han de ivrigaste representanterna för en konstnärlig stadsbyggnadskonst, inspirerad av bland andra den österrikiske arkitekten och stadsplaneraren Camillo Sitte. Målsättningen var att tillgodose människors behov av funktion, ljus, luft och skönhet.Stockholm efter sekelskiftet 1900 var en storstad med växtvärk. Knappast i något annat land bodde arbetarfamiljerna så trångt som här. Mot den bakgrunden kom både statens och stadens engagemang för bättre bostäder att växa vid tiden för första världskriget och strax därefter. I Hallmans vision och stadsplaner fanns det plats för alla. Storgårdskvarteren för arbetarfamiljer vid Blecktornsparken och Rödabergsområdet, de eleganta enfamiljshusen och flerfamiljshusen i Lärkstan, den småskaliga integrationen i trädgårdsstäderna Gamla Enskede, Tullinge, Äppelviken och Sköndal samt en mängd platser runt om i Sverige. De kännetecknas av att husen är väl inpassade i terrängen, av mjukt formade gatunät, låga byggnader och grönskande innergårdar.I egenskap av stadsplanerare och stadsplanedirektör författade Per Hallman ett sextiotal stadsplaneförslag för Stockholms utveckling och för landet i övrigt ett sjuttiotal förslag till stads- och byggnadsplaner. Hans romantiska visioner, vackra stadsrum och mänskliga livsmiljöer känns idag mer attraktiva än någonsin.Detta är det första samlade verket i sitt slag. Per Hallmans arv lyfts fram i texter, illustrationer, äldre och nytagna foton, stadsplaner, ritningar och faksimiler.Samfundet S:t Eriks årsbok 2019Medverkande skribenter:Aleksander Wolodarski, arkitekt och stadsplanerareAnders Bergström, lektor Arkitekturens teori och historia, KTHAnn-Charlotte Backlund, stadsantikvarie och chef för Stadsmuseet, StockholmClaes Caldenby, professor i Arkitekturens teori och historia, ChalmersEva Gabrielsson, arkitektJohan Knutsson, professor i möbelkultur, LIUJohan Mårtelius, professor i arkitekturhistoria, KTHKjell Forshed, arkitekt Laila Reppen, arkitekt och författareLars Nyberg, landskapsarkitektMaria Flinck, trädgårdshistorikerMats Deland, docent i historia, Mittuniversitet, SundsvallMonica Andersson, lektor vid Statsvetenskapliga institutionen, SUStina Hagelqvist, lektor vid Konsthistoriska institutionen, SUSusanne Ingo, arkitektUlrich Lange, professor vid Institutionen för Kulturvård, GU
Per aspera ad astra

Per aspera ad astra

Julia Hietakangas

Mediapinta
2017
nidottu
Kirjoittaja pohtii teoksessaan elämän tarkoitusta, tuskaa ja sitä kuinka yksilö / ihmiskunta voi selvittyä vaikeuksien kautta tähtiin/ voittoon.UNIVERSAALIT TOTUUDETSinulla on teorioita,puhut loogisuudesta ,tieteestäMuttamuista,elämä ei ole teorioitaeikä loogista.Elämä on peliäMaailmanhengen leikkiä,siinä ovat pysyviävainuniversaalit totuudetEhkäoivallat tämänkeski-iässä -Onnea matkaan.
Per Otto Adelborg 1781-1818

Per Otto Adelborg 1781-1818

Catarina Welin; Sampo Honkala

Litorale
2014
sidottu
Per Otto Adelborg (1781-1818) är mest känd som karikatyrtecknare, särskilt genom bildserien där han driver med Gustav IV Adolfs regering och genom teckningarna som illustrerar det finska kriget 1808-09. Adelborg föddes på Svartholms fästning utanför Lovisa i Finland och dog i Västervik i Sverige. Som person har Per Otto Adelborg förblivit relativt okänd. Det här beror sannolikt på att han uppehöll sig på bägge sidor om finska viken som efter 1809 års fred blivit två nationer. Hans liv var kort. Därtill var teckning långt ifrån huvudfåran inom konsten. Adelborg var inte någon yrkeskonstnär, och blev därför bara en randanmärkning inom konsthistorien. Adelborgs karriär som konstnär och officer sammanfaller med en tid av oroligheter i Europa orsakade av Napoleonkrigen. För Finlands del ledde det här till separationen från Sverige och anslutning till Ryssland. Den första teckningen av Adelborg är daterad år 1798 på Sveaborg och den sista i Västervik, sannolikt år 1818. Teckningarna fördelar sig på två perioder: tio år före det finska kriget och tio år efter. Genom teckningarna presenterar Adelborg en officers syn på slutskedet av Finlands och Sveriges gemensamma historia, dess människor och liv. Per Otto Adelborgs teckningar föreställer nästan enbart människor. Han har ett personligt förhållande till hjältarna i Fänrik Ståls sägner. Genom sin mor hör han till samma familjekrets som general Adlercreutz och J. A. Cronstedt, hjälten vid striderna i Revolax. Bröderna Carl Gustaf och Anders Wilhelm Ramsay som stupade i stridigheterna i Lemo och Lappo var Adelborgs svågrar, liksom Reinhold von Essen. Den här biografin om Per Otto Adelborg har en naturlig utgångspunkt. Sent i livet, tecknade Adelborg en bildsvit över barndomen, ungdomsdagarna och sin egen militära utbildning. Med den här bildserien kompletterade han, kanske medvetet, historien om de första åren av sitt liv. Han hade blivit föräldralös som barn och därför hade hans uppfostran och utveckling inte på sedvanligt vis diskuterats hemma, utan pojkens framtid var föremål för en omfattande korrespondens mellan vårdnadshavare och släktingar i Finland och Sverige. Den här brevväxlingen har delvis bevarats och särskilt nämnvärd är Per Otto Adelborgs farbror Anders Borghs konceptböcker som ofta hänvisas till i den här biografin. Brevböckerna finns bevarade i Odensviholms gårdsarkiv, dessutom finns en del av Adelborgs egenhändigt skrivna brev bevarade. Livshistorien om Per Otto Adelborg grundar sig på hans teckningar, där han illustrerar sitt liv och händelser i den närmaste omgivningen. Stockholms Nationalmuseum har den största samlingen av Adelborgteckningar. Stockholms stadsmuseum, Kungliga biblioteket och Åbo Akademi har också viktiga Adelborgsamlingar. Ytterligare teckningar och grafik finns på flera museer, arkiv och hos privatpersoner.
Per Stenius - Etsijä

Per Stenius - Etsijä

Maria Didrichsen; Riggert Munsterhjelm; Merja Wahlroos; Thure Wahlroos

Didrichsenin taidemuseo
2022
sidottu
Intian näkymät, Lapin luonto ja moderni värimaalaus kohtaavat Per Steniuksen taiteessa."Etsijä" on läpileikkaus Per Steniuksen (1922-2014) kuvataiteilijanuraan, mutta näyttelyjulkaisussa myös lähestytään salaperäistä henkilöä teosten takana. Julkaisu osoittaa hänen lähtökohtansa modernissa kuvataiteessa sekä lukuisten, etenkin Intian- ja Lapin-matkojen avaamat horisontit. Kokemukset eksoottisine näkymineen kypsyttivät taiteilijana, ja niiden myötä kehittyi visuaalisesti puhutteleva, Steniukselle tunnusomainen väri-ilmaisu.Pitkäaikaisesta taiteellisesta toiminnastaan ja keräilijäsuosiostaan huolimatta Stenius on ollut taiteilijana verraten vähän tunnettu.Per Stenius (1922-2014) opiskeli Vapaassa Taidekoulussa mm. Sam Vannin ja Sigrid Schaumanin johdolla ja teki ensiesiintymisensä kuvataiteilijana 1947. Steniuksen taiteellinen läpimurto ajoittuu 1940-1950-lukujen taitteeseen, jolloin hänet opittiin tuntemaan ennakkoluulottomana modernistina. Ura käynnistyi kubismin hengessä, ja Stenius maalasi teoksia, jotka saattoivat olla sekä abstrakteja että esittäviä samaan aikaan. Stenius sai kriitikoilta positiivista vastakaikua, ja myös eturivin taiteenkeräilijät, kuten Maire Gullichsen, Heikki A. Reenpää ja Jalo Sihtola, ottivat Steniuksen omakseen.Saavutettu taiteellinen menestys ei riittänyt ankkuroimaan Steniusta kotimaan taidemaailmaan. Taiteen uudet muoti-ilmiöt, formalismi ja konkretismi eivät puhutelleet taiteilijaa. Stenius koki kutsumuksekseen totuuden etsimisen, sekä taiteessa että ihmismielessä. Hän löysi vastauksia Intian uskontojen ja elämänkatsomusten kirjosta. Ensimmäisen kerran Stenius suuntasi Intiaan 1953, ja taittoi matkan yksin autollaan. Matkat toistuivat lähes vuosittain aina 2000-luvun alkuvuosiin asti. Matkojen myötä syntyi pyhiä henkilöitä, Intian näkymiä ja värihehkua kuvaavia teoksia.Kiertävää elämää viettänyt taiteilija löysi toisen henkisen kotinsa Lapista. Lapissa Steniusta kiehtoivat toisaalta erämaaelämä kaukana järjestäytyneestä yhteiskunnasta, toisaalta voimakas luontokokemus: ruskan hurmokselliset värit ja hyytävän kylmä, avoin maisema.
Per aspera ad astra

Per aspera ad astra

Teija Litmanen

Mediapinta
2022
nidottu
Äidin ja pojan yhteinen matka pimeydestä valoon. Runoissa välittyy tuska, pelko, pettymys, viha, usko, toivo ja rakkaus. Tunteiden purkaminen paperille on ollut meille molemmille luontevaa ja terapeuttista. Haluamme kertoa lukijoille, että aina on toivoa ja rakkaus tekee ihmeitä. OLEN VAPAA. OLEN LINTU. NYT AJATTELEN KIRKKAAMMIN. OLEN VIHDOIN IHMINEN. VAPAANA VIIMEIN LIITELEN. Mikael
Per Gint

Per Gint

Henrik Ibsen

Folio
2023
sidottu
P'jesa "Per Gint" bagatogranna, gliboka j aktualna. A napisano zh jiji 1867 roku! U nij je vse: kokhannja, zrada, mrijannja, zitknennja z realijami zhittja, politika, romantika, priroda, bunt, grikhi, vira, muki, metannja, muzika toscho.U p'jesi duzhe neprosto zrozumiti: de realnist, a de vigadka, adzhe golovnij geroj litaje visoko v khmarakh chastishe, nizh stojit na zemli. Mrija pro tsarjuvannja ta bagatstvo kliche jogo v dorogu. Krajini, zustrichi, zleti j padinnja... Prominut dovgi roki, persh nizh geroj povernetsja dodomu. Prote golovne ne v tomu, chi vigadani istoti, jakikh zustrichaje vin na svojemu zhittjevomu shljakhu, i chi realni podiji, scho vidbuvajutsja. Golovne - dilema: za jakim devizom potribno zhiti - "Upivatisja soboju!" chi "Soboju buti!"Tse filosofska pritcha pro ljudinu, jaka vse zhittja prozhila marno, buv "ni grishnikom, i ne pravednikom", i tilki pid kinets svogo shljakhu vin rozumije tsju pravdu.Perekladach Irina Steshenko