Kirjojen hintavertailu. Mukana 12 390 323 kirjaa ja 12 kauppaa.

Kirjahaku

Etsi kirjoja tekijän nimen, kirjan nimen tai ISBN:n perusteella.

1000 tulosta hakusanalla Alexej Homenko

Den gyllene freden 1721 : stormaktens undergång

Den gyllene freden 1721 : stormaktens undergång

Alexej Smirnov

Medströms Bokförlag
2022
sidottu
Hur skildras Karl XII:s krig i den ryska historien? Det stora nordiska kriget 1700 - 1721 är väldokumenterat även i Ryssland. Fram träder en ny bild av händelserna inte minst av det berömda slaget vid Stäket utanför Stockholm 1719.Fokus ligger på de avslutande delarna av kriget och de omtalade rysshärjningarna längs Sveriges kuster. Vi får ta del av tsar Peter den stores detaljerade order till de ryska befälhavarna, liksom av de högre befälhavarnas kommentarer och invändningar inför krigshandlingarna. Inte minst det politiska spelet åren efter Karl XII:s död beskrivs. Vad hade Ryssland för plan för Sverige? Mest fascinerande är de bevarade förhören med svenska krigsfångar och lotsar: Kan man ta sig sjövägen till Uppsala utan att passera Stockholm? Vi får höra historiska röster från vanliga svenskar och ryssar.
Svensk historia under vattnet : vrak i Östersjön berättar
”Ett fynd som sätter fantasin i rörelse och ger konturskarpa inblickar i Östersjöns ömsom grumliga ömsom glimrande kulturhistoria”. Svenska Dagbladet ”En intressant och läsvärd bok med många fina illustrationer. Den ryske men svenskbaserade journalisten Alexej Smirnov fångar läsaren med ett flytande och tillgängligt språk och låter gångna tider leva upp igen”. Populär Historia ”Det var länge sen jag höll en så vacker och spännande bok i min hand. Hans stil är ledig och kunnig och i farvattnen mittemellan Peter Englund och Herman Lindqvist. Smirnov bjuder däremot på en nationsöverskridande historiesyn av bästa slag”. Sveriges Radios Kulturnytt Alexej Smirnov föddes 1995 i Leningrad (nuvarande Sankt Petersburg). Han har gått ut Litteraturhögskolan i Moskva och har skrivit flera noveller som publicerats i Ryssland. Sedan 1992 bor han i Sverige och jobbar som utrikeskorrespondent för tidningen Novye Izvestia. Han är författare till boken ”Det första stora kriget” som gavs av Medströms bokförlag 2009.
Den svenske tsaren

Den svenske tsaren

Alexej Smirnov

Karneval förlag
2017
sidottu
Den dramatiska historien om när en svensk prins valdes till tsar av Ryssland! Stora oredan kallas i Ryssland perioden i början på 1600-talet när landet befinner sig i ett till synes ohjälpligt tillstånd av kaos. Främ­mande soldater härjar på territoriet. Hungers­nöd följs av hungersnöd. Tsarerna avlöser varandra på löpande band. Vargar slukar vargar. Kometer rusar över himlen mitt på ljusa dagen. I detta läge ber tsar Vasilij IV den svenske kungen Karl IX om hjälp med att bekämpa de polska invasionsstyrkor som belägrar Moskva. Den 26 mars 1609 går en svensk armé, under ledning av den tjugosexårige greven Jakob De la ­Gardie, över den ryska gränsen på Karelska näset. Det blir starten för ett långt och strapatsrikt fälttåg som gör Sverige till en nyckelspelare i det ryska inbördeskriget. När tsaren sedan tas som "krigstrofé" till Warszawa blir tronen i Kreml åter tom. De tsarkandidater som då lanseras, av många ­viktiga ryska ­stä­der och representanter, är inga mindre än Karl IX:s egna söner, ­Gustav Adolf och Karl Filip! Historien står och väger: Ska den nya tsaren väljas från ­Vasaätten? Och ska de två arvfienderna då lägga sitt krigis­ka arv bakom sig och bilda en union? Den svenske tsaren bjuder, i bästa Game of Thrones-anda, på ett över­flöd av spänning, tragik, kärlek, misär, hjältedåd och osannolika militära förveck­lingar - men här är allt på riktigt! Med hjälp av brev och rapporter från samtida aktörer kan Alexej Smirnov levandegöra denna viktiga, men för många idag okända, historiska epok. "Med Guds försyn har samtliga ständer i det Mosko­vitiska riket erkänt den äldste sonen till kung Karl IX som värdig att väljas till en Storfurste och det moskovitiska folkets ledare. Detta enhälliga beslut har vi, furstendömets ledande medborgare, fastställt här med våra namn." Ledarna för det ryska folkuppbådet, den 16 juni 1611 OM FÖRFATTAREN Alexej Smirnov är journalist och förfat­­­tare till flera historiska böcker, bland andra Svensk historia under vattnet - Vrak i ­Öster­sjön berättar (2002) och Det första stora kriget (2009). Han är född i Lenin­grad (Sankt Petersburg) men sedan 1992 bosatt i Sverige. OM TIDIGARE BÖCKER Om Svensk historia under vattnet: "Smirnovs stil är ledig och kunnig och i far­vatt­nen mittemellan Peter Englund och Herman Lindqvist." Kulturnytt/Sveriges Radio "Alexej Smirnov fångar läsaren med ett flytande och tillgängligt språk och låter gångna tider leva upp igen." Populär Historia UR BOKEN Under Stora oredan hade Sverige ­ovan­ligt täta förbindelser med Ryssland. Men hi­storiker har ofta gett en ensidig och ibland rentav förvrängd bild av denna period. Ingen har velat befatta sig med Jakob De la Gardies kontroversiella politiska arv, som underminerade Romanov­dyna­stins legitimitet. De la Gardie och det ryska folkuppbådets ledare, Dmitrij Pozjarskij, såg till att ett improviserat ryskt parlament valde en svensk prins till den ryska tronen. Arkiven vittnar med all tydlighet om att prins Karl Filip, Gustav II Adolfs bror, var den mest legitime tronpretendenten, men istället kom Michail Romanov till makten genom en kupp. Hade deras plan gått i lås kunde Sverige och Ryssland blivit en federation i likhet med Polen-Litauen, som inspirerade anhängarna av en union mellan Sverige och Ryssland. Hela den svensk-ryska historien, som dittills till stora delar bestått av krig, kunde ha tagit en annan vändning. "Den ryska riksförsamlingens princip­beslut [om att välja en svensk prins till tsar] kom att under nästan fyra sekel vara en av de mest förborgade hemligheterna i rysk historieskrivning."
Ordbok över svenska liknelser
Varför är det just solen i Karlstad man skiner som? Varför är vi raka, och inte runda, som moraklockor, och hur är det egentligen med kärringen mot strömmen? Liknelser gör språket rikare, vackrare och mer varierat, men de berättar också en historia om hur samhälle, relationer och förutsättningar sett ut i Sverige. Ordbok över svenska liknelser ger en tydlig överblick över de fasta liknelser som förekommer och har förekommit i svenska, med autentiska exempel från tryckt och digital media. Boken riktar sig till lärare, skribenter, översättare och författare och andra språkintresserade, med svenska som förstaspråk eller andraspråk. - Mer än 500 svenska liknelser ger dig ett mer varierat och rikare språk. - Ålderdomliga uttryck med litteraturhänvisningar ger dig insikt i kulturhistoria. - Nyare uttryck från litteratur och digitala medier visar hur liknelserna används i nutida svenska. - En detaljerad innehållsförteckning gör det möjligt att hitta liknelsen du letar efter. - Unikt material som inte finns i andra fraseologiska ordböcker. Alexej Alösjin är docent och lärare i svenska som har specialiserat sig på språkområdet fraseologi. Han har varit verksam inom språkundervisning och forskning sedan 2008 och är författare till mer än 70 vetenskapliga arbeten, bland annat monografier och artiklar om svenska ordspråk och liknelser.
Intertextualitaet in der Uebersetzung

Intertextualitaet in der Uebersetzung

Alexej Laiko

Peter Lang AG
2004
nidottu
Diese Arbeit wurde 2004 mit dem Aticom-Förderpreis ausgezeichnet.Intertextualität ist ein Phänomen, das die Literatur-, Sprach- und Translationswissenschaft gleichermaßen beschäftigt. Die Intertextualität ist geradezu kennzeichnend für die postmoderne Literatur. Das poststrukturalistische Kultwerk von W. Jerofejew Moskva – Petuški wurde in der nicht-russischsprachigen Rezeption als Trinkermonolog gänzlich fehlinterpretiert. Die biblischen und literarischen Intertexte, die das Werk zu einer einzigartigen «semantischen Explosion» machen, wurden in der Übersetzung weitgehend nicht berücksichtigt.
Multicultural Immunisation

Multicultural Immunisation

Alexej Ulbricht

EDINBURGH UNIVERSITY PRESS
2026
nidottu
Multiculturalism has recently been declared dead; at the same time, the value of diversity is still emphasised. How can we explain this? In this book, Alexej Ulbricht sets out to completely reassess liberal theories of multiculturalism, and argues that the ‘backlash’ is actually the strengthening of tendencies already present in liberal multiculturalism. Using the theories of Roberto Esposito, he argues that liberal multiculturalism is best understood as a series of immunitary processes. He examines three of these processes - using the work of Kymlicka, Parekh and Taylor - and looks to what cultural coexistence beyond immunity might be like.