Moni meistä tietää, että Laestadius oli Lapin pappi. Mutta moniko on kuullut, mitä kaikkea muuta hän oli: saamelainen, kielentutkija, kirjailija, lehtimies, ekologi, botanisti, Linnen etevä oppilas ja Lapin maiden ahkerin kasvientutkija, uskonnonfilosofi ja -psykologi sekä etnografi, saamelaisten mytologian kirjoittaja ja uskontotieteilijä. Ruotsin kuningas nimitti hänet ranskalaisen La Recherche -retkikunnan saamelaisoppaaksi ja botanistiksi, ja ansioistaan hän sai ensimmäisenä pohjoismaalaisena 1841 Ranskan Kunnialegioonan ritariristin.Tämä kirja valaisee uudella tavalla Laestadiuksen persoonaa sekä hänen kiinnostavia ajatuksiaan mm. Jumalasta ja naisen ja miehen välisestä suhteesta. Teoksessa on aikakauteen liittyvä valokuvakuvitus.
The wind magically whispers greetings from foreign lands into Leo's ear. Excited, the little wanderer sets off for a long journey.Along the way, Leo sees many wonders of the world and meets kind people who are willing to lend a hand, even to a perfect stranger. An old writer also teaches Leo to listen, and pay close attention to the messages that people reveal beyond their words.At last, the little wanderer returns home, wiser and content.
The wind magically whispers greetings from foreign lands into Leo's ear. Excited, the little wanderer sets off for a long journey.Along the way, Leo sees many wonders of the world and meets kind people who are willing to lend a hand, even to a perfect stranger. An old writer also teaches Leo to listen, and pay close attention to the messages that people reveal beyond their words.At last, the little wanderer returns home, wiser and content.
Lars Röös nimitettiin Savonlinnan läänin maanmittariksi vuonna 1643. Ensi töikseen hän on ryhtynyt mittaamaan Säämingin, Kerimäen, Puumalan ja Sulkavan maita. Nämä tilusselitykset pohjautuvat 1560-luvun maantarkastukseen, mutta Lars Röös on lisännyt omia huomioitaan mm. tilusten omistamisesta ja sijainnista. Selityksissä on mainittu kylät ja niissä olleet talot. Tilusselityksissä ja kartoissa on mainittu tuhansia paikannimiä sekä etunimiä, patronyymejä ja sukunimiä. Kotimaisten kielten tutkimuskeskuksen julkaisuja 150. ISSN 0355-5437.
Vinden viskar hälsningar från främmande länder i Lars' öra. Full av förväntan ger sig den lille vandraren ut på en lång vandring under vilken han möter livets stora och små under.Lars träffar varmhjärtade människor som tar hand också om en obekant vandrare. Alltid behövs inte ens ett gemensamt språk. Människornas sinne fylls av samma glädjeämnen och sorger. Den gamle författaren lär Lars vikten av att lyssna på livet och till det budskap som finns mellan orden.Då resan är slut finner vandraren det tryggt att sätta sig vid hemmets trappa och beundra den välbekanta dalen som kvällssolen förgyllt. Det är dags att reflektera över minnena som finns bevarade i hans hjärta.Lars - den lille vandraren har publicerats på finska under titeln Lauri - pikku matkamies och på engelska i översättning av Päivi Vuoriaho under titeln Leo - the little wanderer.
Lars Sonck (1870-1956) oli etenkin ajanjaksona 1890-luvun puolivälistä 1920-luvulle maamme johtavia arkkitehteja. Hänen elämäntyönsä käsittää 150 toteutunutta rakennusta ja sen lisäksi runsaasti asemakaavoja. Kirjassa tuodaan esiin Sonckin arkkitehdintyön keskeisimmät tulokset, painottaen hänen uudistavaa rooliaan niin rakennussuunnittelussa kuin kaavoituksessa. Samalla hänestä luodaan ”kokovartalokuva”. Se käsittää niin ammatillisen puolen kuin henkilöhistorian. Sonck oli aikansa Helsingissä hyvin tunnettu hahmo. Naimattomana hän vietti runsaasti aikaansa seuraelämässä ja hänestä on lukuisia anekdootteja. Mutta toisaalta hän oli luonnon pariin vetäytyvä minkä mahdollistivat hänen useat huvilansa, joista rakkain oli Lasses Villa (1895) lapsuuden kotiseudulla Ahvenanmaalla. Siellä Sonck vietti kaikki kesänsä. Sonckin mittava tuotanto kattaa niin asuinrakentamisen kuin liike-elämän ja teollisuuden vaatimat tilat. Mutta erityisesti hän oli kirkkojen arkkitehti ja hänen suunnittelemansa kirkot antavat vahvan leimansa Turun (Mikaelinkirkko, 1895-1905), Tampereen (Johanneksen kirkko, nyk. Tuomiokirkko, 1900-1907) ja Helsingin (Kallion kirkko, 1906-1912 sekä Mikael Agricolan kirkko, 1932-1935) kaupunkikuvaan. Vuodet 1890-luvulta maamme itsenäistymiseen olivat paitsi taloudellisen sekä yhteiskunnallisen niin etenkin kulttuurisen elämän kannalta kiihkeitä. Taiteet kaikkinensa työskentelivät rakentaakseen kulttuuria, joka voitaisiin ymmärtää suomalaiseksi, omapohjaiseksi. Samalla seurattiin tarkasti uusimpia kansainvälisiä virtauksia. Tästä synteesistä syntyi rikas arkkitehtuurin ja muiden taiteiden kukoistus. Sen keskeisiä tekijöitä oli Lars Sonck.
Det här är ganska långt en autofiktiv berättelse om en blyg finlandssvensk pojke som väldigt starkt upplever sig vara annorlunda. Han växer upp i en borglig stadsmiljö. Trots flerdubbla sociala handikapp kommer han igenom både skola, militär och högskola med ganska tacknämliga betyg. Ändå är det ständigt något som skaver: Han får inte det erkännande som han skulle vara värd och då känns hela identiteten osäker.Det blir på ett sätt en omvänd klassresa fastän Lars rör sig i urban miljö: Från det självklara trygga Tölö med klart utstakade förväntningar på en akademisk bana och ett tryggt borgerligt yrke till den intellektuella vänstern under 70-talets första hälft. Lars bor då i arbetarstadsdelen Vallgård och deltar i marxist-leninistiska studiegrupper. Samtidigt blir behovet av uppbrott från hans gamla kyrkliga kretsar oundvikligt.Studierna lider både av det politiska engagemanget och av Lars intensiva dejtande. Hela hans värld hota att falla samman då flickvännen ger honom på båten. Det verkliga sökandet börjar då, nämligen efter en livskamrat som skulle förstå honom. Lars medfödda idealism och pssimism ligger honom dock i fatet.Livsresan går inte så mycket uppåt utan mera i sidled: Lars blir en kommunal byråkrat. Som lärare i grundskolan och gymnasiet förverkligar han en del av den goda idealismen. Däremot lyckas han aldrig bli "berömd och fri" som det sägs i visan.Denna bok vänder sig till unga vuxna och äldre. Den vill visa på en speciell tidsanda samtidigt som urgamla teman som kärlek, skam och identitet får en ny vinkling.Thorolf Ekholm är född 1949 i Helsingfors och har fungerat som lärare i Vanda (1982-2000) och i Helsingfors (2005-2012). Han är pensionerad sedan 2013. Han har tidigare gett ut två skrifter på eget förlag: Om-boken (2012) och Sommaren med Malin (2016).
Following "Autistic Disco" and "O Mensch", "Who's There?" is the third book in a trilogy of illustrated volumes that focus on the exploration of humanity. “Who's there?” is the question that opens William Shakespeare's Hamlet. Then the human being enters the stage as a representative and asks the essential question of to be or not to be. When Hamlet holds up the skull of the deceased court jester Yorick, it is a gesture of self-reflection. The fool contemplates the fool. Taken with a smartphone and an SLR camera, Lars Eidinger's new photographs were created in Tokyo, Kyoto, Shanghai, Istanbul, Berlin, London, Tehran, Sydney, Paris, and other locations. They are accompanied by a text by Peter Sloterdijk.
Domböcker är en av de främsta källorna till tidigmodern kultur- och rättshistoria. Från de första decennierna av Gustav Vasas regeringstid finns bara en enda dombok bevarad, nämligen den som Lars Siggesson (Sparre) förde som Närkes lagman åren 1525–1548. I domboken varvas listor över nämndemän och domare med småstölder, marktvister och äktenskapsbrott. Därtill möter i de korta notiserna misstänkta Dackesympatisörer, en dråpare som sökte asyl i Riseberga kloster, misstankar om trolldom, liksom en bestämmelse att nyupptäckta gruvor skulle ges till de fattiga. I utgåvan ingår en inledning som sätter in domboken i sin samtid och samhälleliga kontext, en tolkning av texten till modern svenska, och utförliga person-, orts- och sakregister.
Lars Norén och filosofin innehåller tre texter om Lars Noréns relation till filosofi i bred bemärkelse. Essäerna »Att hålla kvar motsägelsen« av Carin Franzén undersöker psykoanalysens roll för Norén och »Norén efter Adorno« av Ulf Olsson analyserar Adorno och Frankfurtskolans betydelse. Boken avslutas med en längre filosofisk dialog, »Öppningen«, av Hans Ruin. Dialogen är resultatet av ett möte som aldrig kom att äga rum och beskrivs av författaren på följande vis: »Våren 2016 föreslog Peter Sandberg på Filosofiska rummet att göra ett program med Lars Norén och mig om Heidegger. Genom sin agent uttryckte Lars sitt intresse för att genomföra ett sådant samtal. Med hänvisning till andra brådskande åtaganden uppsköts det dock vid upprepade tillfällen. Peter blev under tiden sjuk och gick bort 2019. Vid Lars bortgång fanns fortfarande tanken att det ändå någon gång skulle äga rum. När Daniel Pedersen köpte in Noréns samling med Heidegger-böcker visade det sig att han ägde två böcker av mig, den ena med utförliga understrykningar. På så vis hade han ändå inlett samtalet. När jag fick frågan av förlaget om jag ville skriva något om hans förhållande till Heidegger väcktes därför tanken att göra det inte som en konventionell akademisk essä, utan istället just som ett samtal i den anda som jag föreställde mig att det hade kunna ske om vi fått tillfälle att träffas, men nu i dödsriket. Jag läste in mig på allt jag kunde hitta om hans förhållande till Heidegger, i dagböcker, aforismsamlingar och prosa, och även i intervjuer, både tryckta och inspelade. De ord som i det dramatiserade samtalet läggs i Noréns mun är således till stora delar hans egna. Här har jag klippt ihop dem så att de bildar ett rörlig helt, i ett samtal där han får svara på mina frågor och tankar liksom jag får svara på hans. Det är till sist endast så vi kan närma oss de döda, genom att ta del av vad de lämnat efter sig och föra det vidare.« Daniel Pedersen är redaktör för antologin.
Lars, ein zehn Jahre alter Junge, w chst am Meer auf. Die Natur ist ihm vertraut, oft stellt er mit einem alten Fischer Reusen und gerne streift er in Ufern he umher. Da entdeckt er eines Tages eine Seeschwalbe, die sich ganz ungew hnlich verh lt. Als er bemerkt, dass der Vogel Bernsteine sammelt und dabei auch noch spricht, ist seine Neugier geweckt und er ger t St ck f r St ck in abenteuerliche und auch gef hrliche Umst nde. Die erz hlte Geschichte spielt am Ufer eines n rdlichen Meeres. Dort leben nicht selten alte, berlieferte Mythen und Sagen weiter fort, wobei der Zauber des Bernsteins eine besondere Bedeutung hat. Manches von diesem Volksgut ist in die Erz hlung eingeflossen.
Observera att förlaget som ger ut denna produkt baserar innehållet i sina produkter på fria källor som Wikipedia. Boken är med stor sannolikhet endast ett utdrag ur dessa informationskällor, alltså inte en vanlig bok i den bemärkelsen.
Observera att förlaget som ger ut denna produkt baserar innehållet i sina produkter på fria källor som Wikipedia. Boken är med stor sannolikhet endast ett utdrag ur dessa informationskällor, alltså inte en vanlig bok i den bemärkelsen.
Visdiktningen i Sverige är ett försummat kapitel i svensk litteraturvetenskaplig forskning. Den bristande uppmärksamheten, med Carl Michael Bellman som undantag, gäller inte bara stormaktstidens visa, utan visan som sådan. Serien Visdiktare i 1600-talets Sverige, som inleddes med Vislyriker i Stormaktstidens Sverige, är ett försök att råda bot på detta. * ”Jag tror intet ad ænnu nogen kom væl igenom verlden, som altid sagde sanndt”. Lars Wivallius (1605-1669) var en äventyrare och bedragare som tillbringade flera år i fängelse, för att sluta sitt liv som grälsjuk, frilansande advokat. Men framför allt var han poet, och som sådan den mest framstående bland sina samtida, en föregångare till både Lucidor och Bellman. Aldrig tidigare har en så omfattande samling av Wivallius verk publicerats, tillsammans med en biografi över författarens liv, kommentarer och noter. Rikt illustrerad med Wivallius originalmanus och illustrationer. Med förord av Daniel Möller, professor i litteraturvetenskap. * Lars Lindh (1950-2024) var filosofie magister i litteraturvetenskap. Hans forskning var inriktad på svensk tidigmodern visdiktning och visdiktning under perioden 1850–1950. Vislyriker i stormaktstidens Sverige (2024) var den första delen av fyra planerade, i en skriftserie om vislyrik i 1600-talets Sverige.
