Vilka högtider firar vi i Sverige? Varför firar vi och hur firar vi? Finns det något som kan ses som typiskt svenskt? Säger vi tack och står i kö mer än andra? I den här boken får läsaren veta mer om svenska seder, traditioner och oskrivna regler.Lätt om Sverige är en ny faktaserie om det svenska samhället. Den tar upp rättigheter, skyldigheter, egenheter och mycket annat som är värdefullt att känna till för alla som bor i Sverige. Serien är skriven av Eva Bernhardtson som har lång erfarenhet som sfi-lärare och av att skriva texter för sfi. Böckerna har ett stort bildmaterial för att underlätta förståelsen.
Våra traditioner firas i sus och dus Glädje, sång, dans och rusÄrtsoppa med punschNubbe till lunchDans runt julgran och barnens bus Ibland går det snettInget vett och ingen etikettVem vet vad som skerNär inget är som det ska mer Tomten är ond, fläsket är slut och lucian har inget vett 30 författare tolkar våra svenska och nordiska traditioner på sitt vis.Författarna som medverkar: Cathrin Monell, Cecilia Linder, Daniel Andersson, Eleonore Hammare, Elin Edberg, Elsa Egnell, Emelie Lannerhjelm, Emil Haskett, Emma Lidell, Erik Ekblad, Erika Hoff Holmgren, Jari Rajala, Jenny Daniels, Josef Liebera, Josefine Wallander, Julia Mäkkylä, Katarina Brolin, Kenny Lidberg, Kristina Danielsson, Maria Ruokolahti, Maria Wallerfrost, Michèle Glatthard, Mikael Lejdeby, Naya Sihm, Patrik Centerwall, Patrik Söderberg, Sabine Mickelsson, Sara Salkvist, Sofie Persson, Ulrika Häll-Lundgren.
Det kan være svært for nydanskere at komme ind på en dansk arbejdsplads, som allerede er bygget op omkring et etableret fællesskab med egne normer og kultur. Hvordan åbner man dette fællesskab og får overblik over de mange normer og traditioner, som man gerne skulle blive en del af? Dette er temaet for Traditioner på en arbejdsplads.
Det kan være svært for nydanskere at komme ind på en dansk arbejdsplads, som allerede er bygget op omkring et etableret fællesskab med egne normer og kultur. Hvordan åbner man dette fællesskab og får overblik over de mange normer og traditioner, som man gerne skulle blive en del af? Dette er temaet for Traditioner på en arbejdsplads.
Året är fyllt av traditioner, fester och högtider som vi firar vid bestämda tidpunkter. En del är nya, andra har firats länge. Men vad vet vi egentligen om uppkomsten och historien kring alla hjärtans dag, nyår, valborg och mors dag? I den här boken beskrivs årets högtider och traditioner med fokus på deras kulturhistoriska rötter. Förutom storhelger som påsk, midsommar, jul och nyår uppmärksammas även märkesdagarna i kalendern, som till exempel Olofsdagen eller Mickelsmäss. Genom dem får vi en glimt av hur människors liv och villkor såg ut i det förindustriella samhället.Folkloristen Tora Wall guidar oss genom hela kalenderåret och går igenom ursprung, historia och seder såväl historiska som nutida kring de svenska traditionerna och högtiderna. Denna vackert formgivna och rikt illustrerade utgåva har inspirerats av dåtidens Husbibel , som var en självklarhet i alla hushåll.
Kinesisk nytår er en meget vigtig højtid, som fejres over 15 dage. Datoen falder i januar eller februar, afhængigt af månekalenderen. Denne lille bog vil fortælle om kinesiske nytårstraditioner og indeholder også madtraditioner samt nogle enkle opskrifter på nytårsmad. Vi håber, den kan føre dig ind i kinesisk nytårs kulinariske verden og inspirere dig til at holde en lille fest for dig selv, din familie eller dine venner.
Våra svenska traditioner - i ord och bild Visste du att vi aprilskämtat sedan 1600-talet? Varför heter det skärtorsdag? Varför dansar vi kring ett blomsterprytt kors på midsommarafton? Vi tar många av våra traditioner för givna, utan att reflektera över hur de tillkommit. I den här boken berättar vår folkkära kulturhistoriker Jan-Öjvind Swahn om årets alla högtider. Vi guidas genom årets festligheter, gamla som nya. En del är "typiskt svenskt", som Lucia- och midsommarfirandet och vårt kalasande på semlor, kräftor och surströmming. Andra traditioner delar vi med andra - men med vår egen utformning. Där kan läsare med olika bakgrund känna igen sig. Julen och påsken får naturligtvis stort utrymme. I boken finns även de nysvenska traditionerna. Här finns flera RECEPT på klassiska maträtter som hör samman med våra traditioner. Boken är fylld med intressant och roande historiska och nutida fakta och anekdoter. Den är rikt illustrerad med 100-tals bilder och foton. Boken finns även på engelska, tyska och spanska (Swedish traditions, Schwedische traditionen och Tradiciones suecas). Jan-Öjvind Swahn är en av våra främsta auktoriteter inom kulturhistoria! Han kan konsten att skriva på ett lärorikt och underhållande sätt.
Eric J. Hobsbawm (1917--2012) var en av sin generations ledande historiker. Han har skrivit om arbetarrörelsen i England, om rebeller och banditer i Europa, om jazzen, om historieforskning m m. Flera av hans böcker finns översatta till svenska, främst då hans historiska översikt i fyra band om tiden från den industriella revolutionen till Sovjetunionens sammanbrott. Massproducerade traditioner är den kanske mest berömda av Hobsbawms skrifter i det mindre formatet. Här visar han sin skicklighet, överblick och elegans i analysen av hur traditioner skapas och sprids.
Gå på opdagelse i de største, skøreste og sjoveste danske traditioner. Find ud af, hvorfor vi skyder raketter af nytårsaften, hvilket dyr vi proppede levende i fastelavnstønden i gamle dage, og hvilken dag på året du må spise lige så mange pandekager, du vil. Læs også om halloween, som er en fejring af de døde, om børnenes skolestrejke for klimaet og meget, meget mere. Undervejs kan du møde 14 danske børn, der fortæller om deres traditioner. Hør, hvorfor Krista spiser pindekød til jul. Mød Olivia, der snart kan fejre bat mitzva, og få Kübras opskrift på fyldte dadler, som hun spiser under ramadan. Børnenes store bog om traditioner, der er med masser af illustrationer, henvender sig til alle nysgerrige børn. Du får også masser af quizzer og ideer til hyggelige og lærerige aktiviteter, du kan lave med venner og familie.
Hvorfor stiller vi et grantræ ind i stuen, når det er jul? Hvornår begyndte vi at fejre jul? Hvorfor udveksler vi gaver juleaften? Og hvornår dukkede julemanden og hans nisser op? Dette og meget mere kan du få svar på i Sigurd fortæller om julens traditioner. På sine turnéer rundt om i landet med sine fortællinger om danmarkshistorien og fortællinger fra bibelen har Sigurd oplevet stor efterspørgsel på en bog om julens traditioner. Mange familier er nysgerrige på, hvorfor vi holder jul, hvorfor vi danser om juletræet, og hvorLucia-optoget stammer fra. Nu har Sigurd samlet alle de spændende historier om julen i vanlig Sigurd’sk stil, krydret med sjov og ballade, stof til eftertanke – og selvfølgelig sang og musik. Til udgivelsen hører der 24 sange, som læseren selv kan synge med på takket være de musikvideoer, som let kan finde via QR-koderne i bogen. Bogen er født til at blive en af julens helt store klassikere.
Människovetenskaperna ger en grundlig och lättillgänglig introduktion till humanioras vetenskapsteori i vid mening.Författaren går igenom humanioras historia och belyser en rad grund-läggande teoretiska frågor, som exempelvis:vilket förhållande råder mellan humanistisk forskning och humanistisk bildning? gör humaniora någon samhällsnytta?bör de humanistiska ämnena efterlikna naturvetenskapen för att leva upp till grundläggande vetenskapliga krav? Spelar könsskillnader någon roll i forskningen? Kan man säkert veta något om historien? Kan man tala om objektiv vetenskap i samband med något så subjektivt som konst? Författaren går igenom en rad framträdande forskningstraditioner som retorik, semiotik, hermenutik, positivism och strukturalism. De teoretiska redogörelserna och diskussionerna förankras i äldre och nyare exempel på humanistisk forskning. Boken är skriven på lättläst språk och lämplig som introduktionsbok ihumanistiska ämnen. Denna andra upplaga av boken har genom-gripande reviderats och innehåller nyskrivna kapitel om historism och konstruktivism. Den är översatt av Sven-Erik Torhell och bearbetad för svenska förhållanden av David Dunér.
Moderna samhällsteorier ges numera ut av Studentlitteratur AB. Denna nionde upplaga innehåller dock inga förändringar av innehållet jämfört med den åttonde upplagan. Moderna samhällsteorier består av tre delar. I den första delen, Teoretiska traditioner, ges en översikt över tre av de viktigaste tankeströmningarna inom modern samhällsteori: strukturalism, fenomenologi och marxism.Den andra delen, Riktningar inom sociologin, tar upp fyra teoretiska riktningar som under de senaste decennierna kommit att bli inflytelserika i det allmänna samhällstänkandet: symbolisk interaktionism, kunskaps- och vetenskapssociologi, feministisk teori och slutligen historisk sociologi.I den tredje delen, Moderna teoretiker, presenteras fyra viktiga nutida samhällstänkare: den tyske socialfilosofen Jürgen Habermas, de båda franska samhällstänkarna historikern och filosofen Michel Foucault och sociologen Pierre Bourdieu, och slutligen den engelske sociologen Anthony Giddens. Boken inleds med ett kapitel, där samhällsvetenskapens grundproblem kort tas upp och bokens innehåll presenteras. Till varje kapitel finns en utförlig litteraturlista för vidare fördjupning. Boken är skriven av lärare och forskare nu eller tidigare verksamma vid Göteborgs universitet.
Denna översikt över islams historia är den första i sitt slag på svenska. Den sträcker sig från tidigt 600-tal fram till våra dagar. Framställningen är lika mycket inriktad på läran som på det yttre skeendet. Vi får bland annat stifta bekantskap med kaliferna i Bagdad, den moriska Spanien, de framstående filosoferna, det osmanska riket, sufismen, sharia och den arabiska nationalismen. Christer Hedin är religionshistoriker och universitetslärare i Stockholm.
Hvorfor løber man om kap efter en ost i England? Hvorfor slås de med tomater i Spanien? Hvornår begyndte man at fejre jul? Hvorfor bøvser de så meget i Kina? Og hvorfor i alverden er man begyndt at male øjne på numsen af køerne i Afrika? Dette og meget mere kan du få svar på i Kristian på sporet af verdens traditioner, når Kristian drager ud for at undersøge nogle af verdens mange interessante traditioner. Nogle af traditionerne kan virke meget fremmede eller ligefrem tossede for os herhjemme i Danmark, men når man dykker længere ned i dem, viser det sig faktisk, at vi tit fejrer de samme højtider over hele verden – bare på hver vores måde. Kristian på sporet af verdens vilde traditioner er tredje bind i Kristian Gintbergs faktaserie for børn, hvori Kristian tager ud for at undersøge stort og småt sammen med læserne. Det skal være sjovt at lære, det skal være spændende at suge ny viden til sig. Derfor tager Kristian ud i verden med sit kamera om halsen, sin rygsæk og sin nysgerrighed som rejseledsager og opdager alverdens fænomener, steder og mennesker. Hvert opslag dækker et emne, formidlet i et lettilgængeligt sprog og illustreret både faktuelt og utrolig sjovt af Franck Wagnersens humoristiske streg.
Hemmet till en och en halv miljon utställningar, exklusiva samlingar och vardagliga objekt är idag Sveriges största kulturhistoriska museum. Möt människorna och historierna bakom Artur Hazelius vision.
Den 13 december varje år firas lucia i landet Sverige. Det firas i förskolan, i kyrkan, i tv och på arbetsplatser. Lucia beskrivs gärna som den svenskaste av alla högtider. Det är lucia som svenskättlingar och utlandssvenskar visar upp, och det är lucia som får väcka Nobelpristagarna när de är i Stockholm för att ta emot sitt pris. Men det svenska luciafirandet handlar inte bara om tindrande ljus. Det har både en historia och en nutid. Under 2000-talet har firandet skapat rubriker. En skola nekar en pojke att vara lucia, en annan tillåter det. I en skola ska det inte vara några tomtar, i en annan får inte en flicka vara tomte. Föräldrar har rasat, rektorer har mordhotats, media har rapporterat. Vad är det som är så känsligt? Det försöker den här boken ge svar på. Den ska också berätta en del om luciatraditionens bakgrund och utveckling. Det blir en historia om både ljus och mörker, som tar sin början en gång i Syrakusa och leder fram till 2010-talet och frågan om luciafirandet har någon framtid. Ur innehållet: HELGONET FRÅN SYRAKUSA, Legendens rötter och spridning. VITKLÄDD MED LJUS I HÅR, Vem var hon?, Gudinnan, Barnet, Ängeln, Bruden. DET MODERNA FIRANDETS FÖDELSE, Den idealiska lucia, Oskuldsfull och vacker, Med guldgula lockar, Av svensk typ. TRADITION MED KOMPLIKATIONER, Den vackraste, Vi komma, vi komma, Min son vill inte ha klänning, En pojke som lucia, Tradition med komplikationer. Håkan Strömberg är historiker. Han arbetar på Göteborgs stadsmuseum och har publicerat artiklar i bland annat tidskriften Populär historia i flera ämnen. I bokform har han tidigare utgivit Lons ögon en sällsam katts kulturhistoria (2015).
"Vilka idéer om konflikter och konfliktlösningar hade man i Norden under vendel- och vikingatid (från ca 550 till ca 1100)? Hur uppfattades gudar som Oden och Tor och andra väsen som valkyrior och fylgjor kunna påverka krig och fred? Hur reglerades användningen av våld och hur utformades fredsprocesser? Vilken roll spelade kön och makthierarkier i konflikterna? Hur förhåller sig de förkristna skandinaviska föreställningarna om den sista striden till motsvarande kristna och forniranska traditioner? Bidragen i boken är intressanta exempel på hur källorna till vendel- och vikingatida traditioner kan analyseras med utgångspunkt i frågor om krig och fred. Bokens redaktörer är Håkan Rydving och Stefan Olsson, båda verksamma vid Institutt for arkeologi, historie, kultur- og religionsvitskap (AHKR) vid Universitetet i Bergen."
