Adrienne Sörbom

In Discreet Power, Christina Garsten and Adrienne Sörbom undertake an ethnographic study of the World Economic Forum (WEF). Accessing one of the primary agenda-setting organizations of our day, they draw on interviews and participant observation to examine how the WEF wields its influence. They situate the WEF within an emerging system of "discretionary governance," in which actors craft ideas and entice formal authorities and top leaders in order to garner significant sway. Yet in spite of its image as a powerful, exclusive brain trust, the WEF has no formal mandate to implement its positions. It must convince others to advance chosen causes and enact suggestions, rendering its position quite fragile. Garsten and Sörbom argue that the WEF must be viewed relationally as a brokering organization that lives between the market and political spheres and that extends its reach through associated individuals and groups.They place the WEF in the context of a broader shift, arguing that while this type of governance opens up novel ways of dealing with urgent global problems, it challenges core democratic values.

In Discreet Power, Christina Garsten and Adrienne Sörbom undertake an ethnographic study of the World Economic Forum (WEF). Accessing one of the primary agenda-setting organizations of our day, they draw on interviews and participant observation to examine how the WEF wields its influence. They situate the WEF within an emerging system of "discretionary governance," in which actors craft ideas and entice formal authorities and top leaders in order to garner significant sway. Yet in spite of its image as a powerful, exclusive brain trust, the WEF has no formal mandate to implement its positions. It must convince others to advance chosen causes and enact suggestions, rendering its position quite fragile. Garsten and Sörbom argue that the WEF must be viewed relationally as a brokering organization that lives between the market and political spheres and that extends its reach through associated individuals and groups.They place the WEF in the context of a broader shift, arguing that while this type of governance opens up novel ways of dealing with urgent global problems, it challenges core democratic values.

Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys samlar samhällsvetenskaplig och historisk forskning från Sverige och världen. Den riktar sig till såväl forskare, lärare och studenter som myndigheter, organisationer och intresserad allmänhet. Alla artiklar finns fritt tillgängliga, gratis att läsa och ladda ned, på www.tidskriftenarkiv.se För dem som hellre vill läsa mellan två pärmar tillhandahåller vi den här tryckta utgåvan. Numret kommer även att släppas som e-bok anpassad till läsplattor (ISBN: 9789179242763). Det här specialnumret utgör den tredje volymen i en serie, Det vita fältet, som samlar svensk och internationell forskning om högerextremism. Sedan den förra volymen kom ut (2013) har regeringen aktualiserat det omstridda extremismbegreppet och gjort det till praktisk politik, Sverigedemokraterna har präglat och delvis lamslagit det parlamentariska arbetet och en våg av näthat har drabbat offentligheten. I detta nummer: Adrienne Sörbom & Magnus Wennerhag Begreppet extremism – en kritisk introduktion Markus Lundström & Tomas Lundström Hundra år av radikal nationalism Cas Mudde Tre decennier av populistiska radikalhögerpartier i Västeuropa Benjamin R. Teitelbaum Ignorerade band. Politik och ofullständiga ontologier i forskning om Sverigedemokraterna Daniel Köhler Högerextrem terrorism och ultramilitans som gruppfenomen? Gruppens inverkan i högerextrema radikaliseringsprocesser Tine Hutzel & Daniel Köhler Högerextrem vardagsterrorism i Tyskland. Exemplet Ballstädt

Vinster i välfärden, slagsmål i taxiköerna och friskolor som går i konkurs - den så kallade marknaden tycks inte klara sig utan gränssättning och organisering. Utblickar av forskare i företagsekonomi, statsvetenskap och socialt arbete. Med en färsk opinionsundersökning. Riksbankens Jubileumsfonds årsbok 2014/2015.

Varför fortsätter politiken att vara nationell i en tid av stark globalisering? politiska organisationer talar gärna om gränslösa samarbeten, men det politiska landskapet ser i stort sett likadant ut idag som för 100 år sedan. Med utgångspunkt i den socialdemokratiska arbetarrörelsen i Sverige diskuterar Adrienne Sörbom frågan om politikens långsamma avnationalisering. Rörelsens internationalism till trots visar hon att den binds av starka idéer om Sverige som den självklara platsen för politik. Delvis styrs detta av ideologiskt färgade uppfattningar omvad rörelsen ska och kan göra. Vad som är politik och vem den ska omfatta har inte förändrats, fastän globalisering står högt upp på rörelsens dagordning. Bokens baseras på forskning om socialdemokratin, men här finns intressanta slutsatser för alla som vill lyfta politiken utanför nationen.