Agneta Pleijel

InnehållBo Göranzon "Redaktionell kommentar" Siri Meyer "Innovatörerna kommer" Johan Svahn "Skapandeprocesser - systemutveckling och litterära analogier" Agneta Pleijel "Om det ungefärliga i ingenjörsarbete Opposition vid Göran Backlunds doktorsavhandling" Gunnar Bergendal "Självlärd" Nils Friberg "Ingenjör K. - en av de grå och talanglösa" Henrik Åhsberg "Michelangelos kupol" Johan Berglund "Banal ondska och formaliserat vetande" Clas Pehrsson "Jag - en autodidakt" Kjell Fagéus "Autodidakt och olika lärstilar" Cristine Sarrimo "Samtal pågår på författarskolan om hantverk, kvalitet och etablering"

”Och stunden på trappan är ett av de ögonblick som brändes in i mig och blev kvar. Man har bilder av det slaget som stannar kvar. De hänger inte alltid ihop men de finns, och är i själva verket livet: en kortlek som man bläddrar i, skimrande bilder av ögonblick. Varför just de blir kvar vet man inte, men det är nog vad man själv är. Bilder från ögonblick som blir kvar när allt annat är glömt." Agneta Pleijel skriver om en för henne avgörande plats på jorden: mormors och morfars hus vid Mälaren, där hon tillbringade sin barndoms somrar. Utifrån minnen vävs en tråd av litterära teman, existentiella frågor, poesi och språk som känns igen från Pleijels författarskap. Texterna i boken är skrivna mellan 2010 och 2026.

År 2025 firar vi 250 år av judiskt liv i Sverige. Antologin Davids stjärnor är en uppföljare till Jude i Sverige. De båda är förbundna i såväl inriktning som utseende. I Jude i Sverige skrev en rad svenska judar om sin erfarenhet av att leva som jude i Sverige. Den judiska närvaron i Sverige förde med sig en levande judisk kultur vars inflytande trängde långt utanför den lilla judiska minoriteten. Till Davids stjärnor bad vi svenska författare som levt utanför denna minoritet att reflektera kring någon aspekt av den judiska kulturen. Infallsvinkeln lämnades i stort sett öppen: det kan vara en judisk vän, en författare, en kompositör, en poet eller konstnär. I all enkelhet någon eller något som fört en i kontakt med den judiska kulturen, traditionen eller tänkandet. Bidragen är både olika och personliga. Samtliga vittnar om en levande relation till det judiska kulturen och dess avtryck i författarnas liv. Medverkande är: Anders Carlberg, Ingrid Elam, Aris Fioretos, Cecilia Hansson, Bengt Jangfeldt, Maria Modig, Anders Olsson, Daniel Pedersen, Agneta Pleijel, Anders Rydell, Hans Ruin, Astrid Seeberger, Steve Sem-Sandberg, Per Svensson, Björn Wiman och Ebba Witt-Brattström.

En kvinna överges av sin älskade och skriver i hundra dagar. Situationen är olidlig, mannen har berättat att han älskar henne – men också en ny kvinna. Mannen flyttar till den nya, men fortsätter att komma tillbaka till henne, den över­givna, för att älska i våningen de levt tillsammans i. Kvinnan skriver. Hon vill inte skriva för att hämnas, bara för att minnas. Smärtan i uppbrottet varvas med blixtbelysningar av uppväxten och ett trevande nytt förhållande i ett vintrigt Stockholm.Agneta Pleijels klassiska kärleksroman från 1997 återutges med ett nyskrivet förord av författaren.

"Känslorna virvlar i Pleijels minnesbok" DN"Pleijel skriver med ett perfekt avstånd till livet. Sakligt, återhållet – och inte det minsta självupptaget." Göteborgs-PostenHon blir Sveriges första kvinnliga kulturchef på en dagstidning. På Aftonbladets kulturredaktion i de gamla Klara-kvarteren, mitt i det politiska 70-talet, ligger röken tät och krogkvällarna blir sena. Själv måste hon hem till radhuset i Farsta. Förhållandet gnisslar och påfrestningarna att sköta både arbete, man och dotter håller inte. Hon söker sig fram i utforskandet av vem hon är, liksom av män och sexualitet. Och finner till slut den stora, stora kärleken, passionen. Som dock ska visa sig vara mer komplex än man kan ana.Sniglar och snö är tredje delen i Agneta Pleijels romaner med självbiografisk bäring – en resa genom det bedrägliga minnet och viljan att skriva. I Spådomen – en flickas memoarer sökte Pleijel efter den flicka som en gång var hon i barndomens Stockholm och Lund. Doften av en man gick tätt inpå den unga kvinna som var student i Göteborg. Sniglar och snö tar vid från de första yrkesåren och fram till det egna författarskapet. Agneta Pleijel följer snigelns spår genom ett liv som dotter, mor, yrkeskvinna och älskande.

Hon blir Sveriges första kvinnliga kulturchef på en dagstidning. På Aftonbladets kulturredaktion i de gamla Klara-kvarteren, mitt i det politiska 70-talet, ligger röken tät och krogkvällarna blir sena. Själv måste hon hem till radhuset i Farsta. Förhållandet gnisslar och påfrestningarna att sköta både arbete, man och dotter håller inte. Hon söker sig fram i utforskandet av vem hon är, liksom av män och sexualitet. Och finner till slut den stora, stora kärleken, passionen. Som dock ska visa sig vara mer komplex än man kan ana.Sniglar och snö är tredje delen i Agneta Pleijels romaner med självbiografisk bäring – en resa genom det bedrägliga minnet och viljan att skriva. I Spådomen – en flickas memoarer sökte Pleijel efter den flicka som en gång var hon i barndomens Stockholm och Lund. Doften av en man gick tätt inpå den unga kvinna som var student i Göteborg. Sniglar och snö tar vid från de första yrkesåren och fram till det egna författarskapet. Agneta Pleijel följer snigelns spår genom ett liv som dotter, mor, yrkeskvinna och älskande.

Skrottid är en sammanhållen långdikt av den vietnamesiske poeten Mai Van Phan. I nio disparata kapitel skrivs mardrömslika scener fram som på olika vis berör Vietnams dramatiska nittonhundratalshistoria.Mai Van Phan är en folkkär vietnamesisk poet, född 1955 i byn Ninh Bình vid Röda flodens delta. Han har givit ut sexton diktsamlingar och en essäbok och är översatt till fler än fyrtio språk. På svenska finns sedan tidigare urvalsvolymen Höstens hastighet (2018). Han medverkar även med ett par dikter i antologin Till: igår - tolv vietnamesiska poeter (2009). Tobias Theander är översättare från vietnamesiska och har tidigare översatt författare som Duong Thu Huong och Nguyen Huy Thiep.Boken innehåller ett förord av författaren Agneta Pleijel.

Det är mars 1969. Om bara några månader ska amerikanerna landa på månen och världen bli en annan. En ung man kliver in på galleriet Malborough Fine Arts i London där man visar en utställning med Oskar Kokoschka. Han vill höra vad det kan kosta för att få den österrikiske konstnären att måla ett porträtt av hans mormor. På ett ungefär, mellan tumme och pekfinger. Mormodern är ingen annan än den kända deckarförfattaren Agatha Christie och porträttet är tänkt som gåva till hennes 80-årsdag. Mycket motvilligt går de två åldrande konstnärerna med på projektet och i sex sittningar närmar de sig varandra, avslöjar vilka rädslor och begär som formar ett skapande liv. Det blir ett samtal om döden, kärleken och konsten - i valfri ordning.

On aasta 1969. Vaid paari kuu pärast maabuvad ameeriklased Kuu peal ja maailm muutub hoopis teiseks. Londoni Marlborough Kaunite Kunstide Galeriisse Oskar Kokoschka (1886-1980) näitusele ilmub keegi noormees, kes tahab järele kuulata, kui palju võiks maksma minna, kui maailmakuulus Austria kunstnik maaliks tema vanaema portree. Vanaema pole aga keegi muu kui maailmakuulus detektiivromaanide autor Agatha Christie (1890-1976) ja portree on mõeldud tema 80. sünnipäeva kingituseks. Mõlemad vanad kunstnikud nõustuvad selle plaaniga väga vastumeelselt, kuid lähenevad teineteisele kuue maaliseansi jooksul, paljastades hirmusid ja ihasid, mis kujundavad loovate inimeste elu. Sellest saab jutuajamine surmast, armastusest ja kunstist - suvalises järjekorras.

Roman "Dvojnoj portret" posvjaschen neozhidannoj vstreche dvukh velikikh ljudej: pisatelnitsy Agaty Kristi i khudozhnika Oskara Kokoshki.V preddverii 80-letija Kristi muzh i vnuk pisatelnitsy zakazyvajut izvestnomu avstrijskomu khudozhniku ee portret. Nesmotrja na vnutrennee soprotivlenie, ona soglashaetsja pozirovat. Chitatel stanovitsja svidetelem shesti seansov, vo vremja kotorykh geroi vedut dolgie besedy i postepenno nakhodjat tochki soprikosnovenija.Pisatelnitsa i khudozhnik prokhodjat put ot pochti polnogo neprijatija drug druga do iskrennej druzhby, dlivshejsja do kontsa zhizni Agaty Kristi.

Det er marts 1969. Om bare nogle måneder vil amerikanerne lande på månen og verden blive en anden. En ung mand kommer ind på galleriet Marlborough Fine Art i London hvor der vises en udstilling med Oskar Kokoschka. Han vil høre hvad det vil koste at få den østrigske kunstner til at male et portræt af hans mormor. Bare en cirkapris, et slag på tasken.Mormoren er ingen anden end den kendte krimiforfatter Agatha Christie, og portrættet er tænkt som en gave i anledning af hendes 80-årsdag. Meget modvilligt går de to aldrende kunstnere med til projektet, og i løbet af de seks møder hvor Christie sidder model for maleren nærmer de sig hinanden, afslører hvilke rædsler og lidenskaber der former et skabende liv. Det bliver en samtale om døden, kærligheden og kunsten – i tilfældig rækkefølge. “Pleijels fiktive samtaler mellem kunstneren og hans muse virker så naturlige og autentiske at jeg indimellem føler mig som en flue på væggen.” – Göteborgs-Posten“Pleijels romaner bevæger sig altid i spændingsfeltet mellem modpoler: det krystalklare og det gådefulde, det indlevende følelsesladede og det intellektuelt analytiske, det intenst sanselige og det lidt tørt boglærde. I Dobbeltportræt har hun koncentreret handling og sprog til det yderste: romanen som haiku. Det er vidunderlig og opløftende læsning.” – Svenska Dagbladet

Per Olov Enquists roman Nedstörtad ängel samlar fyra olika berättelser om kärlek. Utgångspunkten är berättarens egen med fragment från en barndom och en far som dör tidigt, en annan är om ett äktenskap i kris efter att dottern mördats, en tredje handlar om Pasqual Pinon, ett tvehödat monster och den fjärde är den om Bertolt Brechts älskarinna Ruth Berlau som bar en ask med sin älskades gipshuvud.Nedstörtad ängel utkom första gången 1985 och är ett centralt verk i Enquists författarskap med teman och historier som förekommer både i tidigare och senare verk. Den presenteras med utförliga kommentarer av Per Svensson och med nyskrivet förord av författaren Agneta Pleijel.

Fotoboken Beyond Afghanistan är en fotografisk essä om de ensamkommande unga flyktingarna från Afghanistan och deras kamp för att skapa ett liv i Sverige. Under två månader sensommaren och hösten 2017 pågår i Stockholm en sittstrejk i protest mot Sveriges utvisningar. Fotojournalisten Åke Ericson lär känna många av de som deltar och har sedan dess följt flera livsöden i asylprocessen.Några har beviljats uppehållstillstånd medan andra har fått avslag och lever gömda eller har flytt vidare ut i Europa för att slippa tvångsutvisning till Kabul. Åke Ericson har följt de unga afghanerna i deras vardag efter utvisningsbesluten, på tåget under flykten till Frankrike och i tältlägren under broarna i Paris. Han har även träffat många som är inspärrade i Migrationsverkets förvar där de sitter ofta under många månader i väntan på att bli deporterade till Afghanistan. Deras historia är en viktig del av berättelsen om ett samhälle i förändring, då humanitära principer lades åt sidan och Sverige genomförde en dramatisk åtstramning av flyktingpolitiken.Åke Ericson tidigare skapat de två internationellt prisbelönta fotoböckerna Kosovo in progress 2011 samt Non Grata 2018.

Birgitta Trotzig (1929 2011) är en unik röst i svensk litteratur. Med en säregen poetisk pregnans kastar hon ett skoningslöst men samtidigt förlåtande ljus över människolivet. Prosa och lyrik, essäistik och debattinlägg hennes texter har alltid ett omisskännligt tilltal. Samlade skrifter ges ut i tretton band. De första sju banden rymmer de skönlitterära verk Trotzig själv lät publicera, samtliga försedda med en nyskriven kommentar. I de två följande banden samlas alla hennes tryckta artiklar, essäer, förord, debattinlägg och andra texter om litteratur, konst, tro och politik. Återstående band omfattar tidigare opublicerat material, såväl skönlitterära texter som dagböcker och utkast.Det första bandet av Samlade skrifter innehåller författarens tre första böcker: Ur de älskandes liv (1951), Bilder (1954) och De utsatta (1957).Med ett förord av författaren Agneta Pleijel och kommentarer av litteraturforskarna Anna Cavallin, Daniel Pedersen och Ulf Olsson.

Nobelpriset i litteratur 1996 Sena dikter innehåller samtliga dikter ur Wislawa Szymborskas tre sista diktsamlingar Ett kolon (2005), Här (2009) och Nog nu (2012), alla tre varsamt översatta av Anders Bodegård. Precis som i så många av Szymborskas diktsamlingar står det vanliga livets underfundigheter här i centrum. Ett kolon rymmer illusionslösa vardagsbilder, kärleksdikter och ironiska allegorier. I Här finns en stark närvaro i nuet, och ett diktjag som värjer sig mot nostalgin och inte självklart betraktar minnet som sin vän. I den sista diktsamlingen, Nog nu, som utkom först efter Szymborskas död, står människans förgänglighet i centrum. Wislawa Szymborska (1923–2012) växte upp i Kraków i Polen, och bodde där i större delen av sitt liv. Hon debuterade 1945 och har blivit översatt till ett fyrtiotal olika språk. Hennes dikter präglas av stor integritet och anspråkslöshet och har kommit att älskas av läsare över hela världen. 1996 tilldelades hon Nobelpriset i litteratur.

I sin nya roman, en fortsättning på Spådomen, bygger Agneta Pleijel på minnen av den unga kvinna som från 60-talet och framåt var hon. En omodern etta i Haga i Göteborg och ämnet litteraturhistoria är startpunkten och studierna går bra. Men hur kommer man åt livets honung? Ryms livet verkligen i litteraturen?Vad vill männen? Hur matcha önskningarna som stiger ur deras dröm om kvinnan? Hur ta sig ut ur ett äktenskap som inte är ens eget, utan föräldrarnas? Det är lätt att gå vilse i allt som är outsagt. Men det är vad hon vill hitta språk för, i böckerna, i de många kärleksrelationerna, i tilltron och tvivlet på sig själv.Hon är karsk, ömtålig och ensam. Mannen är han som måste utforskas. Frågorna tätnar om var gränsen går mellan ett du och ett jag, (och mellan kropp och själ). Det är en laddad, vacker, skarp och drastisk berättelse om en ung kvinna som vill forma sitt eget liv och längtar efter att ta språnget och börja skriva.