Åke Axelsson

Föregående kväll hade han besökt Stadshotellets bakficka.... Under morgondagen skulle hans första uppdrag börja, som försäljare av utrustning och produkter inom dam- och herrfriseringsbranscherna, hos en ny arbetsgivare, och då i första hand i norra delen av landet... Skulle han klara företagets krav för att få fortsätta med det här arbetet, så kändes det som om hans framtid var räddad, och att han då, utan bekymmer, skulle kunna bidra ekonomiskt till 17-åriga dotterns försörjning.

Detta är den femte och sista delen i Åke Axelssons kritikerrosade serie om umepoliserna Hamberg, Fahlén och Hedström. En ung kvinna utsätts för våldtäkt under en joggingrunda och ytterligare ett par våldtäktsförsök äger rum. Samtidigt blir ett antal unga m än angripna av en gärningsman som tycks leta efter något hos de angripna, kanske ett halssmycke eller en tatuering. Mycket tyder på att det begåtts ytterliagre våldtäkter som ej anmälts och att någon eller några har beslutat sig för att ta lagen i egna händer och söker efter våldtäktsmannen. Åke Axelssons polisromaner är annorlunda. Den här serien som utspelar sig i Umeå under andra hälften av 1900-talet ger en initierad och intressant inblick i "riktigt" polisarbete under den här tidsepoken.

Under en tillfällig anställning i en affär blir Erika attackerad av en knivbeväpnad person som kräver betalning för beskydd . Erika som har tävlat i olika kampsporter har inga problem med att oskadliggöra mannen. Har maffian kommit till Umeå? Erika kidnappas, men lyckas fly och blir till stor hjälp för de rutinerade umepoliserna Fahlén och Hamberg och deras unge kollega Björn Larsson i utredningsarbetet. Åke Axelsson polisromaner är initierade och trovärdiga. Hans intresse för den lilla människan och den lilla händelsen, som ibland får dramatiska och ödesdigra konsekvenser, lyser igenom. Det finns en (...) svensk deckarförfattare som nog är det närmaste man kan komma (Leif G W) Persson i dennes lugn och saklighet ... ... dessa tre deckare *) som nog bör läsas kronologiskt hör till det bästa jag läst i genren svenska deckare. Mästerverk. (om Axelssons andra bok En man steg av bussen). Stig Larsson, DN *) En grönsakshandlares död, En man steg av bussen, En sten för Anders F.

Skall hotet tas på allvar? Är det en dåre som ligger bakom? En man hittas död i ett sommarstugeområde utanför stan. Finns det några kopplingar mellan landshövdingen och människorna i sommarstugeidyllen? Metodiskt letar sig polisen fram till den oväntade upplösningen. Åke Axelsson polisromaner är initierade och trovärdiga. Hans intresse för den lilla människan och den lilla händelsen, som ibland får dramatiska och ödesdigra konsekvenser, lyser igenom. Så här skrev Stig Larsson i DN 2010-11-27: Det finns en (...) svensk deckarförfattare som nog är det närmaste man kan komma (Leif G W) Persson i dennes lugn och saklighet ... ... dessa tre deckare som nog bör läsas kronologiskt hör till det bästa jag läst i genren svenska deckare.

Frågetecknen är många. Har Ville Renström (orolig pappa till Jenny, som är receptionist på hotellet i stan) något med försvinnandet att göra? Vad vet Jennys förståndshandikappade kompis Krister? Hur är damen som ringer upp Hamberg för ett möte på kondiset inblandad? Samhällets raggare? Metodiskt nystas ledtrådarna upp en efter en, av poliserna Hamberg, Fahlén och Hedström. Åke Axelsson är intresserad av den lilla människan och av den lilla händelsen som inte sällan får stora, dramatiska och ibland ödesdigra konsekvenser. Så här skrev Stig Larsson i DN 2010-11-27: Det finns en (...) svensk deckarförfattare som nog är det närmaste man kan komma (Leif G W) Persson i dennes lugn och saklighet ... ... dessa tre deckare som nog bör läsas kronologiskt hör till det bästa jag läst i genren svenska deckare. ... 'En man steg av bussen' - i mina ögon Axelssons mästerverk."