Aleksander Motturi

En ung dokumentärfilmare från Syrien söker asyl i Sverige. Inom sig bär han på en oförglömlig berättelse om förbjuden kärlek och svek. Han vill att någon ska skriva hans historia och frigöra honom från det tomrum som han sugits upp av under dagarna på flyktingförläggningen.Kanske kan författaren som han av en slump lärt känna i Göteborg berätta historien om det glamourösa gaylivet i Kairo, Istanbul och Damaskus. "Det finns ingen annan som kan göra det bättre än du själv", insisterar författaren. Men nu när hans intresse har väckts ... vad är det för hemskheter som döljer sig bakom denna historia om flykt och kärlek?Aleksander Motturis nya roman är en resa in i en värld där all fiktion som inte tillfredsställer begäret efter våld är dömd att misslyckas."Motturis språk har verkligen en förmåga att göra världen och de människor det behandlar intensivt levande." Svenska Dagbladet

En av de stora svarta amerikanska romanerna»En gripande och engagerande roman skriven i en annan tid, men trots det fortfarande högst aktuell.« Kajsa Bellander, BTJ»En roman som förändrade den amerikanska kulturen för alltid.« Irving Howe Tjugoårige Bigger Thomas från södra Chicago bor med mor och syskon i en förfallen lägenhet full av råttor. Det är 1930-tal, och en svart ung man har få möjligheter utöver de till synes förutbestämda: våld och kriminalitet. Han planerar ett rån med sina vänner, men det blir inte av. I stället får han jobb hos den förmögna familjen Dalton och står plötsligt främmande och språklös i en ny värld.Bigger har aldrig haft ett eget rum och förstår inte de vita människornas vänlighet. När dottern i huset, den hängivna kommunisten Mary, introducerar honom för sin progressiva pojkvän och vill umgås som vänner växer spänningarna. Han blir alltmer desorienterad, och frustrerad. Katastrofen verkar till slut omöjlig att undvika. Richard Wrights roman är en krass och skakande skildring av ett samhälle där en svart amerikan inte kan bli någon annan än den som omvärlden förväntar sig. I svensk översättning av Gösta Olzon, med ett nyskrivet förord av författaren Aleksander Motturi.RICHARD WRIGHT föddes 1908 på en plantage i Mississippi och dog i Paris 1960. Han var i praktiken autodidakt, eftersom han tvingades avsluta sina studier för att försörja sin familj. Fosterlandets son [Native Son], hans första roman, utkom 1940.»En av tidernas hundra bästa romaner.« Time Magazine»Det finns ingen svart amerikan som inte har en egen Bigger Thomas inuti kraniet.« James Baldwin

Under en tropisk natt, när allt kan hända, går Tristan och Valeria på djupet med campingturen då Tristans föräldrar skulle visa honom blodmånen -- natten när allt började. Men minnet är bedrägligt och berättelsen lika full av olodade skikt som djuphavet. I skymningszonen, dit ljuset ännu når och studsar mot märkliga varelsers självlysande kroppar, uppstår nya sanningsanspråk och förvridna verkligheter. Hur går trauman i arv? Var går gränsen för ett liv utan tillgång till ljus?Skymningszoner är en raffinerad roman som skapar sig själv på gränsen mellan självrannsakan och självbedrägeri.Aleksander Motturi (f 1970) och Andrzej Tichý (f 1978) är båda flerfaldigt prisbelönta författare med verk i många olika genrer bakom sig. Skymningszoner är deras första gemensamma roman.»Skymningszoners språk [är] återhållet, spänt, stramt poetiskt. Fjädrar fångas av vinden, tjärnar blänker till, dialogen vibrerar. I mötet mellan Motturi och Tichý uppstår en stillhet, ett glapp, en egen bioluminescens. Det är ett språk som skiner upp, som förmörkar, otryggt och precist i sin hantering av kontraster...« Judith Kiros, Dagens Nyheter.»Inte många svenska romaner går in för att vara intellektuellt utmanande. Skymningszoner är ett undantag, omläsning, som pockar på analys och tolkning. Boken har många bottnar jag når inte alla, men förbereder mig redan för nästa nedstigning.« Martina Lowden, P1 Kulturnytt.»Det är snyggt gjort, och projektet i sig reser intressanta frågor om skrivande och författarskap; denna roman med två författare kan ses som ett utbrytningsförsök i en tid besatt av autofiktion och författaren bakom verket.« Therese Eriksson,Svenska Dagbladet.»... en reflekterande, allegoriskt färgad och metalitterär väv som Tichý och Motturi sveper om existensen, sanningssökandet och skrivandet, liksom frågorna om vad som formar livet och identiteten, lycka och olycka«. Cecilia Djurberg, Aftonbladet.

I maj 2006 stod det i Aftonbladet: Kvinnor föll för hans charm och blev av med allt de ägde. Biskopar och direktörer svindlades på miljoner.En man som kallar sig John Peter Daniels har deporterats från Hongkong till Indien, hans förmodade hemland. Han är sjuk, har inte lång tid kvar att leva. På sätt och vis är han hemma överallt och inte någonstans, som om platsen för hans hem saknar namn. Han talar många språk, gujarati, katchi, engelska, swahili, svenska, finska, spanska och tyska, men har inget giltigt pass. Han förefaller lika väl bevandrad i kristendomen och islam som i världspolitiken, men har ingen formell utbildning. Ingen kommer till hans begravning på St. James kyrkogård i Baroda.Aleksander Motturi har med romanens hjälp spårat upp sin far, han som en dag övergav sin hustru och sina barn för att helt enkelt försvinna. Gå upp i rök. Bara för att återkomma i en svindlarhärva som blir förstasidesnyheter i alla svenska kvällstidningar.

En dag sitter han på vårdcentralen och får besked om att han drabbats av en kronisk och obotlig sjukdom. Märkligt nog gör diagnosen honom inte alls modfälld. Han känner sig snarast nyförälskad i diabetes mellitus och på ett konstigt sätt svävande. Han landar till slut i New York. Men det går inte riktigt som han tänkt sig. Kanske beror misslyckandet på Världsdiabetesdagen, ett stundande dubbelbröllop, Slavoj Zizek eller en viss hund som hela tiden dyker upp i berättelsens underjord.

Rasism är ondska, mångkultur framtiden - ungefär så ser den etablerade sanningen ut. Men kanske är vurmen för mångkultur i själva verket också ett uttryck för ett diskriminerande skillnadstänkande? Genom en mängd exempel, hämtade från idéhistorien, populärkulturen och händelser i samtiden, utforskar Aleksander Motturi en av vår tids mest laddade politiska frågor. Nyckelordet I Motturis kritiska studie av det välvilliga skillnadstänkande som genomsyrar samhället är 'etnotism' - en efterföljare till den rasism som förlorade sin rumsrenhet i och med nazismen: "Den här essän utgör inte ett försök att uttyda, omformulera eller sammanfatta den kritik som hörts under Mångkulturåret. Den är ett försök att skapa bättre förutsättningar att tyda det stora flertalets, mängdens, tystnad i detta sammanhang. Det är en mycket ambivalent tystnad som mer än någonting annat ger oss anledning att tänka över mångkulturalismens villkor mot bakgrund av dess historiska och filosofiska situation." "Den främsta utvärderingen av mångkulturåret är inte den officiella, utan en briljant stridsskrift av filosofen och kulturarbetaren Aleksander Motturi. [...] Motturi avslöjar bristen: verktygen man använder för att bryta segregeringen bidrar till att cementera den."(Stefan Jonsson, DN) "Etnotism handlar inte om Mångkulturåret eller integrationspolitik. Däremot lyfter den frågor om makt och ideologier. Den vill vidga ramarna när vi är begränsade av färdiga föreställningar. Den vill tänka nytt där hjulspåren är sönderkörda. Det behövs sådana här teoretiska blåslampor för att tända eldar runt den trubbiga, ofta välmenande, samhällspraktiken."(Ira Mallik, AB)"Blatte de Luxe är ingen parodi på sjukdomen, bara ytterligare ett symtom. Vad heter åkomman då? Nu har den äntligen fått ett namn: etnotism. En utförlig diagnos ställs i Aleksander Motturis utmärkta essä med samma namn. Parallellt med en exposé av rasismens och exotismens historia kartlägger han den metafysik som håller sitt grepp om oss." (Alejandro Leiva Wenger, Arena) Aleksander Motturi är filosof, verksam som konstnärlig ledare för Clandestinofestivalen. Han har tidigare givit ut Filosofi vid mörkrets hjärta - Wittgenstein, Frazer och vildarna (Glänta Produktion 2003), samt översättningar av bland andra Ludwig Wittgensteins Blå och bruna boken och Filosofi.

"En hel mytologi är nerlagd i vårt språk." I Ludwig Wittgensteins kritiska anmärkning om Frazers Den gyllene grenen ser Aleksander Motturi en alltjämt aktuell kritik mot den antropologiska filosofins grundläggande premisser. Filosofi vid mörkrets hjärta lyfter fram det moraliska engagemanget hos en av 1900-talets mest inflytelserika tänkare.Wittgensteins anmärkningar om Frazer har gett upphov till en seglivad och intensifierad debatt om den antropologiska förståelsens möjligheter. I sin vittomspännande undersökning tar Aleksander Motturi avstamp i den antropologiska filosofi som uppstått i anmärkningarnas kölvatten för att kasta nytt ljus över de problem som rör förståelse av andra kulturer. Filosofi vid mörkrets hjärta blickar djupt in i såväl Wittgensteins som Frazers viktigaste verk, men den för också läsaren genom delar av den koloniala och postkoloniala erfarenheten, till frågan om exotismen i estetiken, eugenikens närvaro i etiken, Oswald Spenglers betydelse för den filosofiska metoden, samt relationen till antisemitism och en rad andra nedtonade aspekter av Wittgensteins tänkande och hela den filosofiska praktik som utgår från detta. Anmärkningarna om Frazer kan, enligt Motturi, vändas mot många av den antropologiska filosofins grundläggande premisser. Det dödläge som den har gemensam med vår egen tids tänkande kring andra kulturer låter sig upplösas först om man förstår att filosofin sedd som grammatisk undersökning är ett arbete med en själv eller med de mytologier som är nerlagda i vårt språk. Filosofi vid mörkrets hjärta skapar på så vis ett nytt rum för Wittgensteins verk och lyfter fram det moraliska engagemang som ligger till grund för allt som en av 1900-talets mest inflytelserika filosofer skriver.Aleksander Motturi, född 1970, är författare och filosof som varit verksam vid Åbo Akademi, Göteborgs Universitet, University of Wales, Swansea. Han har översatt ett flertal av Wittgensteins verk och skrivit efterordet till Ludwig Wittgenstein: Filosofi (Glänta Produktion, 2000), och gett ut romaner som Svindlarprästen, Broder och Onåbara.