Alexander Andrée

Utan Homeros, Sapfo och Vergilius hade vår litteraturskatt – och därmed våra referensramar – sett helt annorlunda ut. I praktiskt taget allt som skrivs fortfarande i vår tid finns en återklang av klassikerna. Men det var ingen självklarhet att de antika författarna skulle överleva historiens gång. Tvärtom var krig, bildstormare, naturkatastrofer eller ren glömska ständiga hot om förstörelse. Ett verks överlevnad hängde ofta på en skör tråd: en enda handskrift, en återupptäckt i tid eller helt enkelt ödets förunderliga ingripande. Här får vi följa deras osannolika överlevnadshistoria, från biblioteket i Alexandria via renässansens jakt på förlorade texter till rekonstruktioner med hjälp av artificiell intelligens. Nu hotas den antika litteraturen av en ny fiende: liknöjdheten. Varför lägga möda på att läsa tvåtusen år gamla texter när rörliga bilder och snabba meddelande på mobilen skänker omedelbar tillfredsställelse? Boken är en brandfackla för att bekantskapen med de döda diktarna är värd besväret – och, genom att berätta om deras öden, visa varför. Alexander Andrée, klassisk filolog med bakgrund i Stockholm, Rom, Lund, Oxford och Toronto, är verksam i universitets- och museivärlden. Han har publicerat vitt och brett om latinska texter och medeltida handskrifter. Detta är hans första bok för en bred publik.

Riddarholmskyrkan har, allt sedan den mäktiga tegelbyggnaden murades upp i slutet av 1200-talet, varit en betydelsefull plats för de som styrde i kungariket Sverige. Här har historia skapats men bara en bråkdel av allt som hänt har lämnat spår i olika källor. Det mesta är sedan länge bortglömt. I Projekt Magnus Ladulås har arkeologer försökt fylla några kunskapsluckor och hitta svar genom nya undersökningar och analyser. Mellan 2011 och 2018 gjordes arkeologiska undersökningar i och kring de två gravtumbor som finns i Riddarholmskyrkans kor. Målet var att återfinna Magnus Ladulås kvarlevor och undersökningarna. Vad fann arkeologerna? Denna publikation är en vetenskaplig slutrapport för projektet men boken vänder sig också till en bredare läsekrets med ett intresse för Stockholms, och Sveriges, medeltida historia.

Catilinas sammansvärjning 63 f. vt. blev en händelse som inte bara banade väg för Ciceros karriär utan också på ett brutalt sätt förebådade både Caesar och den romerska republikens fall. De dramatiska händelserna föranledde Sallustius själv anhängare av Julius Caesar att skriva en bok på ämnet och de fick Cicero att tillägna ett antal berömda tal till den process han själv drev gentemot Catilina. Som alltid i Rom fick makt­spelet ett blodigt slut. Catlina och den armé han samlat för att störta republiken höggs ner till sista man vid Pistoria av republikens styrkor i januari 62 f. vt. I efterspelet gjorde Catlinias samtida, personer som Pompejus och Julius Caesar, allt för att fjärma sig från ­Catilina. Men det fanns anklagelser också gentemot Caesars beröringspunkter med kuppmakaren. I boken Catilina ges efterlängtade nyöversättningar av samtliga antika källor, både från latin och grekiska, till de händelser som utspelade sig kring Lucius Sergius Catilina. Översättning, förord och noter är författade av Alexander Andrée, universitetslektor i latin vid Lunds universitet.