Anders Anell

Sedan tjugo år tillbaka har andelen privata utförare ökat kraftigt i den offentligt finansierade välfärden i Sverige. Idag har närmare en femtedel av de anställda inom välfärdssektorn en privat arbetsgivare och mer än var femte gymnasieelev går i en friskola. Men har det ökade inslaget av konkurrens infriat förhoppningarna om effektivitet och högre kvalitet? Konkurrensens konsekvenser är den första breda analysen av privatiseringarnas omfattning och följder.Här granskar åtta forskare välfärdsområdena förskola, skola, ungdoms- och missbrukarvård, arbetsmarknadspolitik, hälso- och sjukvård samt insatser för äldre och funktionshindrade.Frågorna som ställs är bland andra: Hur långt har konkurrensutsättningen gått inom de olika områdena? Hur stora är de geografiska skillnaderna och vad beror de på? Vilka är producenterna? Vilka effekter har privatiseringarna haft för kvalitet och effektivitet? Vilka är tendenserna och utmaningarna framöver?

Kvaliteten på svensk hälso- och sjukvård står sig väl i jämförelse med vården i andra länder, med undantag av sämre tillgänglighet. Problem med köer och väntetider i vården delar Sverige för övrigt med andra länder i Norden och Storbritannien. Det finns dock stora utmaningar för svensk hälso- och sjukvård, inte minst vad gäller den långsiktiga finansieringen. Andra centrala frågor handlar om prioriteringar, primärvårdens organisation, valmöjligheter och inflytande för patienterna, samverkan mellan primärvård och specialistvård, användningen av nya läkemedel och annan medicinsk teknologi m.m. Boken, som är skriven av några av Sveriges främsta forskare, resonerar kring några centrala policyfrågor och utmaningar för svensk sjukvård. Författarna analyserar också lösningar i andra länder och erfarenheterna av dessa. Professorerna Anders Anell och Ulf Gertdham, båda vid Lunds universitet, är redaktörer. Övriga författare: professor Per Carlsson, chef på Prioriteringscentrum, Linköpings universitet, dr Gudbjörg Erlingsdóttir, Lunds universitet, dr Charlotta Levay, Lunds universitet, professor C-H Lyttkens, Lunds universitet, dr Gert Paulsson, Lunds universitet och professor Ulf Persson, Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi (IHE), Lunds universitet.

Med denna rapport vill Anders Anell, professor vid Ekonomihögskolan i Lund, bidra till diskussionen om den framtida styrningen och finansieringen av svensk hälso- och sjukvård. Med utgångspunkt i erfarenheter, utmaningar och möjligheter beskrivs hur styrningen kan förbättras och hur den framtida finansieringen bör utformas. En stor utmaning är hur vården kan förändras och effektiviseras samtidigt som arbetsmiljön förbättras. En sådan utveckling förutsätter innovationer och nya arbetsformer snarare än ökad produktivitet inom befintliga ramar. Anell menar att den regionala styrningen behöver ett nytt fokus på förbättringsarbete och utveckling av arbetsformer, som inkluderar bättre utnyttjande av digitala möjligheter och kunskapsstöd samt ökad grad av personcentrering. En annan central rekommendation är att staten tar ett ökat ansvar för vårdens långsiktiga finansiering och att den statliga styrningen blir mera långsiktig. Anell föreslår även ett nationellt reglerat vårdval med två nivåer, en med utförare som i första hand är digitala och en med fysiska mottagningar inriktade på bland annat äldre. Rapporten vänder sig till beslutsfattare på olika nivåer inom vården och till dem som forskar om vården eller deltar i vårdutbildningar.