Anders Broberg

Att äta är inte enbart ett sätt att tillfredsställa kroppens behov av näring. Det har också en viktig kulturell, social och psykologisk betydelse. Vår relation till ätande är sällan oproblematisk. I värsta fall kan ett allt starkare psykiskt lidande ta över och då ta sig uttryck i ätstörningar. Ätstörningar drabbar många tonårsflickor och unga kvinnor, och problematiken har under senare år blivit alltmer uppmärksammad. Både anorexi och bulimi är förknippade med stort personligt lidande, betydande samhällsekonomiska kostnader och risk att dö i förtid.Intresset för och kunnandet om ätstörningar har vuxit kraftigt under senare år och det har byggts upp en gedigen fond av erfarenhet i Sverige. Denna bok vill presentera dessa kunskaper och bidra till bättre kännedom om olika behandlingsmetoder. Fokus ligger på patienter med anorexi och bulimi samt närliggande kliniska tillstånd.Boken vänder sig främst till behandlare, t.ex. läkare, sjuksköterskor, psykologer och kuratorer, men även till studenter, utbildare, forskare, sjukvårdspolitiker och beslutsfattare. Den inleds med en allmän bakgrund till ätstörningar, där bl.a. historisk utveckling, frågor om diagnostik, epidemiologi, förlopp och prognos samt etiologi tas upp. Resten av boken ger en orientering om olika behandlingsstrategier, där företrädare för ett brett spektrum av metoder framträder (t.ex. kognitiv beteendeterapi, psykoanalytisk psykoterapi, familjeterapi, kroppsterapi, psykofarmakologi). Behandlingsmetoderna reflekterar en mängd teoretiska inriktningar, har skilda målsättningar och använder sig av olika tekniker.Samtliga kapitel är författade av framstående experter inom respektive område.

Anknytningsteorin visar hur avgörande trygga, nära relationer är för oss människor – speciellt under uppväxten. Den berör därför många frågeställningar i socialt arbete med familjer. Vad ska man tänka på vid tvister om barnets vårdnad, boende eller umgänge? Vad gynnar en trygg anknytning? Vad innebär det i praktiken att arbeta för barnets bästa?Författarna ger först en grund i anknytningsteori och beskriver hur anknytningen utvecklas från de första åren till vuxen ålder. De berättar även hur barnet utvecklas i samspel med sin uppväxtmiljö och sitt genetiska arv. Därefter beskriver de hur anknytningsteorin kan bidra till mer genomarbetade beslut i olika ärenden som rör barn och föräldrar. Vad kännetecknar tillräckligt bra föräldraförmåga? Hur kan man stödja föräldrar att separera från varandra men inte från barnen? Hur påverkas barn när en förälder utsätts för våld eller utsätter sin partner och/eller barn för våld. Boken tar även upp tvister, barnavårdsutredningar och insatser som stöd i föräldraskap samt samhällsvård som familjehem. Många exempel gör det lätt att applicera kunskapen i det sociala vardagsarbetet.Anknytning och socialt arbeteär skriven för studerande på socionomprogrammet samt verksamma inom socialt arbete och rättsväsendet.Anders Brobergär leg. psykolog, leg. psykoterapeut och professor emeritus i klinisk psykologi vid Göteborgs universitet.Kjerstin Almqvistär leg. psykolog, leg. psykoterapeut och senior professor i psykologi vid Karlstads universitet.Pia Svenssonär socionom, leg. psykoterapeut samt handledare i psykosocialt arbete och psykoterapi. Hon är adjunkt på Institutionen för socialt arbete vid Göteborgs universitet.

Pia har varit på förskolan i någon månad och är en försiktig flicka. Hon tycker om sin pedagog Karin, men känner sig ännu inte helt trygg med henne. Föräldrarna kommer därför till förskolan i god tid varje morgon, så att de har tid att finnas med i bakgrunden en liten stund medan Karin återknyter kontakten med Pia. När Pia känner sig trygg med Karin är hon redo att börja leka med de andra barnen.Anknytning i förskolan visar att trygga relationer med pedagoger i förskolan är en förutsättning för utveckling och lärande, särskilt för de yngre barnen. Tryggheten gör att de kan slappna av och ägna sig åt lek och utforskande. Men hur skapas trygga relationer till pedagogerna i förskolan?Författarna förklarar grunderna i anknytningsteori och visar med många exempel hur denna kunskap kan användas i förskolans vardag, som vid introduktion, hämtning, samling, lek och vila. De beskriver även hur barns temperament påverkar barnens samspel med andra barn och pedagoger i förskolan.Denna nya utgåva är anpassad till förskolans läroplan (Lpfö 18) och uppdaterad med ny forskning.Anknytning i förskolanär skriven för blivande och verksamma pedagoger som arbetar med de yngsta barnen i förskolan, men även för föräldrar och andra intresserade.Malin Brobergär leg. psykolog och professor i psykologi. Hon disputerade 2004 på en avhandling om föräldrar som har barn med funktionsnedsättningar. Under 2023 blir Malin rektor för Göteborgs universitet.Birthe Hagströmär förskollärare, speciallärare och fil.dr i pedagogik. Hon disputerade år 2010 på avhandlingen ”Kompletterande anknytningsperson på förskola”. Birthe är en flitigt anlitad föreläsare.Anders Brobergär leg. psykolog och leg. psykoterapeut. Han är professor emeritus i klinisk psykologi vid Göteborgs universitet. Han är bland annat författare till Anknytningsteori (2020).

Anknytningsteorin är en av de viktigaste teorierna om nära relationer. Den beskriver betydelsen av tidiga anknytningserfarenheter för den fortsatta utvecklingen av nära känslomässiga relationer under barndom, tonår och vuxenliv.Denna andra utgåva av grundboken Anknytningsteori tar upp den senaste anknytningsforskningen och beskriver hur anknytningen utvecklas från vaggan till graven. Den är grundligt reviderad och utökad med bland annat flera uppdaterade kapitel från Anknytning i praktiken, exempelvis om desorganiserad anknytning, anknytningsbedömningar i olika åldrar samt anknytningsbaserade interventioner. Nya kapitel som tillkommit behandlar bland annat genetik och kultur. Boken ger således en heltäckande och aktuell presentation av anknytningsteorin och flera av dess tillämpningar.Anknytningsteoriär skriven för studerande och yrkesverksamma inom psykologi, psykiatri, socialt arbete, pedagogik, medicin och till vidareutbildningar i psykoterapi.Anders Brobergär leg. psykolog, leg. psykoterapeut och professor emeritus i klinisk psykologi vid Göteborgs universitet. Han har även lång erfarenhet av kliniskt arbete medbarn och familjer inom barn- och ungdomspsykiatrin. Han forskar om barns utsatthet för våld i sin familj och hur man i utredningar kan förbättra möjligheten för barn att berätta om sin situation och det våld de bevittnat och/eller själva varit utsatta för.Pia Risholm Mothanderär leg. psykolog, leg. psykoterapeut, specialist i klinisk psykologi, docent och f.d. universitetslektor vid Stockholms universitet. Hon föreläser och medverkar i media som barnpsykologisk expert.Pehr Granqvistär professor i utvecklingspsykologi vid Psykologiska institutionen, Stockholms universitet, och certifierad utbildare i Anknytningsintervjun. Han har drivit många forskningsprojekt kring anknytning och leder en forskagrupp som studerar anknytning i olika åldersgrupper ur utvecklings-, social- och religionspsykologiska samt kliniska perspektiv. Han har publicerat en bok om anknytning och religion för ett internationellt förlag och skrivit kapitel på samma tema för två utgåvor av The Handbook of Attachment. Han har också haft en ledande roll i skrivandet av internationella konsensusartiklar kring praktiska tillämpningar av anknytningsteori.

Anknytning i praktiken ger ett fylligt kunskapsunderlag till hur anknytningsteorin kan tillämpas från spädbarnsåren till vuxen ålder. Anknytningsteorin anses idag vara den viktigaste psykologiska teorin för att förstå hur människor hanterar närhet, omsorg och självständighet i relationer. Här beskrivs klinisk späd- och småbarnspsykologi, föräldraskap och familjeliv samt hur forskare och kliniker kan mäta anknytningstrygghet hos barn, ungdomar och vuxna. Författarna redogör utförligt för hur de olika anknytningsmönstren påverkar psykisk hälsa och ohälsa i olika åldrar, samt diskuterar psykoterapi utifrån ett anknytningsperspektiv.Detta är den fristående fortsättningen på Anknytningsteori: betydelsen av nära känslomässiga relationer (2006).Boken riktar sig till studerande och yrkesverksamma inom psykologi, medicin, psykiatri, psykoterapi, socialt arbete, barnhälsovård och skola.Innehåll1. Inledning 2. Anknytning ur ett familjeperspektiv 3. Klinisk spädbarnspsykologi 4. Anknytningsbaserade interventioner i späd- och småbarnsfamiljer 5. Anknytningsmätning under barndomen 6. Desorganiserad/desorienterad anknytning 7. Psykopatologi i barn- och ungdomsåren ur ett anknytningsperspektiv 8. Att bedöma anknytningstrygghet hos äldre ungdomar och vuxna 9. Anknytning och psykopatologi hos vuxna 10. Anknytningsteori och psykoterapi11. Anknytning, religiositet och andlighet 12. Avslutande synpunkter

Denna bok handlar om barns känslomässiga utveckling under de tre första levnadsåren. Under den tiden är utvecklingen ovanligt snabb och genomgripande och det stöd som vården kan erbjuda föräldrar och barn är mycket betydelsefullt.Författarna lyfter fram den forsknings- och praktikbaserade kunskap som vårdpersonal har mest nytta av. Med ett tillgängligt språk och många exempel beskriver de föräldrablivandets psykologi, hjärnans utveckling, anknytning, temperament och känsloreglering. Sedan följer mer tillämpade kapitel om barnuppfostran, familjeliv och förskola samt om vardagssituationer som föräldrar ofta söker hjälp för. Därefter beskrivs samhällets förebyggande stöd. Boken tar även upp särskilda utmaningar, till exempel för tidigt födda barn eller barn med allvarliga medicinska problem, samt föräldrar med egna psykosociala svårigheter. Avslutningsvis skildras vårdpersonalens behov av stöd för att kunna utföra sina uppgifter.Boken är skriven för studerande eller verksamma inom mödra- och barnhälsovård, barnsjukvård och habilitering. Även yrkesföreträdare inom socialtjänst och förskola kan ha nytta av boken, liksom föräldrar. I början av varje kapitel formuleras lärandemål enligt Högskoleverkets rekommendationer.Maria Lindh, barnsjuksköterska och vårdutvecklare, har bidragit med ett vårdperspektiv och många fallexempel. Malin Broberg, leg. psykolog, har medverkat med sin kunskap om familjer med barn som har funktionsnedsättningar.Denna bok handlar om barns känslomässiga utveckling under de treförsta levnadsåren. Under den tiden är utvecklingen ovanligt snabboch genomgripande och det stöd som vården kan erbjuda föräldraroch barn är mycket betydelsefullt.

I Klinisk barnpsykologi beskrivs barns psykiska ohälsa som en avvikelse från den förväntade utvecklingen, snarare än som väsensskild. Hur barnet utvecklas beror på samspelet mellan barnets medfödda egenskaper och omgivningens svar på barnets behov och personliga uttryckssätt.Bokens första del ger grundkunskaper kring barns utveckling och hur den kan komma på avvägar. Författarna berättar hur man kan förebygga, upptäcka, utreda och behandla psykiska besvär hos barn, där familjen och omgivningen spelar en viktig roll.Bokens andra del förmedlar aktuell kunskap om de vanligaste barnpsykologiska problemen upp till 12 års ålder bland annat depression, adhd och separationsångest – grundat i diagnossystemen DC:0-3R och DSM-5. Förekomst, uppkomst, orsak, utredning och behandling beskrivs och många kliniska exempel ger inblick i hur problemen kan yttra sig och påverka barnet och dess familj.Detta är en grundligt reviderad andra utgåva som innehåller flera nyskrivna kapitel om bland annat hjärnan, genetik, psykisk ohälsa hos små barn (0–3) och kulturella aspekter.

For små barn er trygge relasjoner en forutsetning for læring. Barn som har utviklet en trygg tilknytning til minst én voksen i barnehagen, stoler på at de får trøst og støtte når behovet oppstår. Dermed kan de slappe av og engasjere seg i lek og utforsking.Denne boken presenterer tilknytningsteorien på en enkel måte. Ved hjelp av mange eksempler viser forfatterne hvordan denne kunnskapen kan brukes i barnehagehverdagen.

Tilknytningsteorien betragtes i dag som den vigtigste psykologiske teori når det gælder menneskers forhold til nærhed, beskyttelse og omsorg på den ene side og selvstændighed, opdagerglæde og betoning af egne evner og formåen på den anden. Tilknytning i praksis giver en grundig indføring i hvordan tilknytningsteorien kan anvendes i praksis. I bogen beskrives klinisk spæd- og småbarnspsykologi, forældreskab og familieliv og hvordan man kan måle tilknytningstryghed hos børn, unge og voksne. Forfatterne diskuterer psykoterapi ud fra et tilknytningsperspektiv og redegør udførligt for hvordan de forskellige tilknytningsmønstre påvirker det psykiske helbred i forskellige aldre. Bogen henvender sig til studerende og professionelle inden for psykologi, medicin, psykiatri, psykoterapi, socialt arbejde, børnesundhedspleje og skole. I disse fag er det en del af arbejdet at træffe beslutninger der griber ind i menneskers hverdag og påvirker deres nære relationer. Disse beslutninger bør træffes på grundlag af den bedst mulige tilgængelige viden. Formålet med bogen er at stille en sådan viden til rådighed baseret på aktuel tilknytningsrelateret forskning.

Dette er en indføring i tilknytningsteori og vigtigheden af nære følelsesmæssige relationer for udviklingen af det psykiske liv. Siden grundlæggelsen hos den britiske psykolog John Bowlby og hans amerikanske elev Mary Ainsworth har tilknytningsteorien fået stadig større gennemslagskraft. I dag spiller den en helt central rolle i udviklingspsykologien. Bogen giver for det første en grundlæggende karakterstik af tilknytning. Her ses på biologiske, evolutionsmæssige og socialpsykologiske aspekter og på tilknytningens betydning for udviklingen af kognitive funktioner. For det andet gennemgår forfatterne tilknytningens betydning for den psykiske udvikling, både hos børn og voksne. Det beskrives, hvordan tilknytningen mellem spædbarnet og moderen har betydning for så forskellige fænomener som temperament, motorisk udvikling og fremtidige kærlighedsforhold. Bogen henvender sig til studerende og praktikere inden for psykologi, psykiatri og socialt arbejde og mere generelt til personer, hvis hverdag er præget af arbejde med menneskelige relationer. ANDERS BROBERG er psykolog, psykoterapeut og professor i klinisk psykologi på Göteborg Universitet. PEHR GRANQVIST er docent i psykologi ved Uppsala Universitet. TORD IVARSSON er overlæge og docent i børne- og ungdomspsykiatri ved Sahlgrenska Akademi. PIA RISHOLM MOTHANDER er dr.phil. i psykologi og forfatter. Alle forfatterne har forsket indgående i forskellige dimensioner af tilknytning. Oversat fra svensk efter Anknytningsteori – Betydelsen av nära känslomässige relationer af Ole Thornye.

Klinisk barnepsykologi belyser hvordan den psykiske utviklingen hos barn tar ulike retninger avhengig av et stadig pågående samspill mellom barnets medfødte egenskaper og hvordan miljøet rundt responderer på barnets behov og personlige uttrykksmåter. Bokens forfatterne ser psykiske lidelser mer som et avvik fra den normale utviklingen enn som vesensforskjellig fra den. Utviklingspsykopatologien, med dens fokus på vekselvirkningen mellom arv og miljø, og tilknytningsteorien er to av de sentrale temaene i boken. Ved hjelp av konkrete kliniske eksempler redegjør forfatterne for utredning og behandling av barn med psykiske vansker som angst, depresjon, aggressivitet og nevropsykiatriske funksjonshindringer. De beskriver også de viktigste barnepsykiatriske diagnosene og diskuterer hvordan de kan brukes innenfor klinisk barnepsykologi. Boken er rettet mot studenter i psykologi, psykiatri, omsorgs- og sosialarbeid. Den henvender seg også til yrkesaktive innenfor blant annet barneomsorgen, skolen og sosialtjenesten samt til videreutdanninger i psykoterapi.

I bogens 1. del gennemgår forfatterne grundlæggende begreber såsom tilknytning, udviklingspatologi, hukommelse og kognition. Desuden beskrives de forhold, der påvirker barnets udvikling, ud fra begreberne sårbarhed, modstandsressourcer, risikofaktorer og helbredsfremmende faktorer. 2. del af Klinisk børnepsykologi gennemgår de forskellige former for psykiske lidelser hos børn ud fra den måde, hvorpå børnene opleves af omverdenen. Det drejer sig om frygtsomme børn, skræmte børn og børn, der udsættes for omsorgssvigt, børn, der er kede af det, impulsive børn, vanskelige børn og børn, der ikke tænker som andre. Speciallæge i børne- og ungdomspsykiatri Ole Sylvester Jørgensen skriver i det danske forord til bogen: ”Med Klinisk børnepsykologi. Udvikling på afveje har vi fået en dansk oversættelse af et empirisk videnskabeligt funderet værk med stor aktualitet … Som børne- og ungdomspsykiater må man tage hatten af for bogens grundige gennemgang af de hovedgrupper af psykiske forstyrrelser, der kan opstå i barndommen.” Bogen henvender sig til praktikere og studerende inden for psykologi, psykiatri, pædagogik og det social- og sundhedsfaglige område. Anders Broberg, Kjerstin Almqvist og Tomas Tjus er alle forskere i klinisk børne-psykologi og har som psykologer og psykoterapeuter mange års erfaring i arbejdet med børn, unge og familier.