Anders Carlander

Den svenska opinionen är i rörelse. Ett tydligt exempel är frågor som rör lag och ordning. Denna kategori har på tio år gått från plats tio till att idag vara ohotad etta bland viktiga frågor och samhällsproblem på svenskarnas agenda. Och svenskarna vill se lösningar. Stödet för strängare straff och kameraövervakning är lika kompakt som förtroendet för rättsvårdande myndigheter. Vad innebär dessa och andra opinionsförändringar för det svenska samhället? I rörelse är SOM-institutets 84:e forskarantologi. Med utgångspunkt i 2024 års nationella SOM-undersökning, och med stöd av den unika och långa tidsserien av årliga SOM-undersökningar, analyserar forskare från olika discipliner vid svenska universitet och högskolor förändring och kontinuitet i svensk samhällsopinion. Bokens kapitel handlar om skilda teman och områden – från det konkreta till det abstrakta. Den behandlar svenskarnas syn på det offentliga Sverige, såsom skolan, offentlig service och bibliotek. Flera kapitel behandlar teman kring krig och samhällskris. Därtill lyfts livsfrågor och andlighet genom kapitel om surrogatmoderskap och religiositet.

Med gängvåld, höjd terrorhotnivå, inflation och en på många sätt orolig omvärld, kan samtiden stundtals upplevas som kaotisk. Pessimismen kring utvecklingen i Sverige är rekordstor och synen på svensk ekonomi dyster. Den här forskarantologin från SOM-institutet har fått titeln Inferno. Många av bokens kapitel behandlar allvarliga och aktuella samhällsproblem, svårlösta politiska konflikter och dystopiska framtidsutsikter. Men det betyder inte att de budskap som förmedlas är allt igenom mörka eller hopplösa. Boken innehåller också visioner och förhoppningar. Med utgångspunkt i 2023 års nationella SOM-undersökning analyserar forskare från olika discipliner vid svenska universitet och högskolor hur opinion, vanor och värderingar har förändrats i Sverige i närtid och över decennier. På temat (S)amhälle, (O)pinion och (M)edier avhandlar Inferno allt från synen på skogsavverkning, skatter, religionsfrihet och EU, till förtroendet för medier, biblioteken och försvaret – och mycket mer därtill.

Vi befinner oss i en ovisshetens tid. Säkerhetsläget i omvärlden har försämrats. Det rasar ett krig i Europas östligaste delar. Oron för nationens säkerhet har fått svenska politiker att bryta en tvåhundraårig tradition av alliansfrihet. Parallellt har energi- och matpriser rusat, boräntor höjts och inflationen stigit till den högsta nivån på trettio år. Det har väckt osäkerhet om den svenska ekonomins styrka och oro för den egna plånboken. Nationellt slogs rekord i dödligt skjutvapenvåld, med allt yngre gärningspersoner. Samhällets insatser tycks ständigt ligga steget efter och det råder oenighet om vilka de rätta insatserna är. I samband med 2022 års valrörelser fick frågan om kärnkraftens bevarande ny energi. Efter valet deklarerade den nytillträdda regeringen en ny riktning för svensk migrationspolitik. Ovisshet föder osäkerhet och oro. Samtidigt kan ovissheten leda till beslutsamhet när gamla sanningar ses i ett nytt ljus. Ovissheten har många nyanser. Ovisshetens tid är SOM-institutets 82:a forskarantologi. Utifrån 2022 års nationella SOM-undersökning – nummer 37 i ordningen – analyserar forskare från olika discipliner vid svenska universitet och högskolor de senaste årens samhällsutveckling. Bokens innehåll berör på många sätt den ovisshet som präglar Sverige inom områden som rör (S)amhälle, (O)pinion och (M)edier.

Ingen veckodag har en starkare koppling till arbetslivet än just måndag. Med utgångspunkt i 2020 års västsvenska SOM-undersökning - med arbetsliv och arbetsmarknad som särskilt tema - studerar antologin Alltid måndag? västsvenskarnas syn på arbetslivet och opinion kring arbetsmarknad under hösten 2020. Ett år då samhälleliga omställningar onekligen väckt intressanta frågeställningar kring resvanor, distansarbete och digitala möten. Ett flertal författare från olika discipliner vid universitet och högskolor i Sverige medverkar med analyser och ämnen som slår an på arbetsmarknadens villkor. Hur kan vi använda den här kunskapen för att skapa en mer flexibel framtida arbetsplats och hur vill västsvenskarna att framtida måndagar ska se ut?

”Det finns ingen anledning att oroa sig för att smittas av coronaviruset” sade Tegnell i januari 2020. Ett drygt halvår senare visade den nationella SOM-undersökningen att 40 procent av svenskarna var mycket oroade för globala epidemier. Det är detta, i kombination med den ökande allmänna oron i samhället (inte minst på områden kopplade till brottslighet), som gett den 78:e antologin från SOM-institutet sin titel. Ingen anledning till oro (?) innehåller trettio kapitel resultat och analyser sprungna ur den nationella SOM-undersökningen 2020 samt SOM-undersökningen om coronaviruset 2020. Boken beskriver pandemiåret 2020 utifrån undersökningsresultaten, uppdelat på temaområdena tillit och förtroende, vardagsliv, medier och hälsa, miljö och klimat, samhälle och opinion samt partier och politik.

Är vi alla digitala? Olika grupper i samhället tar sig an den ständigt pågående digitaliseringen på olika sätt och i varierande grad, med risk för exkludering och polarisering som resultat. Frågeställningen är inte ny utan knyter snarare an till den växande oro som fanns kring millennieskiftet gällande internet- och datortillgång samt digitala klyftor. Tjugo år senare återvänder vi till den digitala arenan men studerar även nytillkomna orosmoln. Digitala är vi allihopa? är den 77:e forskarantologin från SOM-institutet och bygger på 2019 års västsvenska SOM-undersökning, men även på resultat från SOM-undersökningen i Göteborg och SOM-undersökningen om coronaviruset 2020. I boken bidrar 12 forskare från Göteborgs, Örebros och Linköpings universitet med analyser av det västsvenska samhället med ett särskilt fokus på digitalisering och digitala vanor.

Hur ska vi förstå den tid vi lever i? Och vad kan vi förvänta oss av framtiden? Det är några av de frågor som årets SOM-antologi Regntunga skyar söker svaren på. Bokens titel knyter an till de nya orosmoln och konfliktlinjer som kunnat skönjas i det svenska samhället vid 2010-talets slut. Rapporterna om oåterkalleliga tröskeleffekter och rekordhöga nivåer av växthusgaser duggade tätt 2019. Nationellt var det ett sprängningarnas och skjutningarnas år, vilket föranledde intensiva debatter om gängkriminalitet, grova våldsbrott och våldsbejakande extremism. Det svenska partilandskapet befann sig fortsatt i en omstruktureringens tidevarv, där den politiska kartan successivt ritades om. I flera länder runtom i världen skådades omfattande proteströrelser mot ekonomisk ojämlikhet och korruption. Därtill kan läggas de världsomfattande klimatdemonstrationerna. Gemensamt för protesterna har varit oron inför framtiden. Kommer de regntunga skyarna att mynna ut i ett samhällsomvälvande oväder – eller väntar kanske bara ett lättare duggregn? Med utgångspunkt i 2019 års nationella SOM-undersökning – den 34:e i ordningen – granskas hur människors vanor och opinioner såg ut under året, hur dessa har förändrats under 2010-talet samt vad som eventuellt väntar i början av ett nytt decennium. Ett 40-tal forskare från olika discipliner vid universitet och högskolor i Sverige medverkar med analyser. Regntunga skyar är den 76:e forskarantologin från SOM-institutet. Bokens innehåll berör på många sätt de regntunga skyar som på sina håll kan skönjas i det svenska samhället när det gäller (S)amhälle, (O)pinion och (M)edier.

Ingen kommer undan kulturen presenterar huvudresultaten från 2018 års västsvenska SOM-undersökning. I fokus för undersökningen 2018 står kultur i Västra Götaland. Kultur är ett omfattande begrepp. Utifrån en klassisk definition härrör kultur från människans jakt efter mening. Kulturen erbjuder symboler som tillsammans skapar ett mönster som hjälper oss med meningsskapandet. Titeln knyter an till den bredare definitionen på kultur, där de allra flesta människor är omgivna av och samtidigt är en del av kulturen. Ingen kommer undan kulturen riktar fokus på både stora och små frågor och täcker in ämnen som ”finkultur”, meningsfullhet, krisberedskap, klimatskepticism, samt mer sedvanliga ämnen som politikerförtroende, politisk påverkan och pendling. Flera kapitel innehåller även jämförelser med tidigare års västsvenska SOM-undersökningar och med de nationella SOM-undersökningarna. I Ingen kommer undan kulturen, den 75:e forskarantologin från SOM-institutet, bidrar forskare från olika discipliner vid Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola med analyser av det västsvenska samhället. Boken innehåller också en metoddokumentation av 2018 års västsvenska SOM-undersökning.

Hemma Väst presenterar huvudresultaten från 2017 års västsvenska SOM-undersökning. I fokus för undersökningen står boende i Västra Götaland och de skillnader som finns mellan stad och land i fråga om boendesituation och levnadsvillkor. Titeln knyter an till de resultat och analyser som redovisas i boken och till upplevelsen att känna sig hemma i Västra Götaland. Hemma Väst riktar fokus på de utmaningar som boendefrågan ger upphov till och täcker in ämnen som variationer i boendemiljö, boende och hälsa, sjukvård, integration och segregation på boende- och arbetsmarknaden, samhällsoro, politiskt förtroende och medievanor. Boendetemat analyseras utifrån samhälleliga, politiska, ekonomiska och sociala vinklar, för att försöka få en bred förståelse för medborgarnas upplevelser och åsikter. Flera kapitel innehåller jämförelser med tidigare års västsvenska SOM-undersökningar och med de nationella SOM-undersökningarna. I Hemma Väst, den 73:e forskarantologin från SOM-institutet, bidrar forskare från olika discipliner vid Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola med analyser av det västsvenska samhället. Boken innehåller också en metoddokumentation av 2017 års västsvenska SOM-undersökning.

Det råder på sina håll en oro och ett mörker i dagens Sverige. Några grupper ser en värld av kollapsande system och spruckna fasader, där folkvalda fattar beslut som utarmar människors trygghet och livsvillkor. Andra ser hur antidemokratiska krafter, likt början av förra seklet, växer sig allt större och på sina håll ges legitimitet av världsledare. Somliga går så långt som att tala om en demokrati i kris, om obönhörligt växande sprickbildningar i samhällsbygget i spåren av vilka otrygghetens och rädslans landskap breder ut sig. Sprickor i fasaden knyter an till denna rådande debatt och föreställningar om samhällets tillstånd. Världen som vi en gång kände den tycks långsamt glida ur våra händer. Den välputsade fasaden spricker. Eller gör den det? Kanske skiftar samhällets palett i långt fler nyanser än mörkaste grått? Kanske spirar det rent av en värld med allt godare möjligheter för människor att leva och utvecklas? För i kontrast till bilden av samhällets rämnande grundvalar, kan också skymtas skiftningar i värdegrunden i riktning mot ökad tolerans, öppenhet och jämlikhet. Måhända är dessa skiftningar tecken på sprickor också i föreställningen om den spruckna fasaden? Sprickor i fasaden är den 72:e forskarantologin från SOM-institutet och bygger på 2017 års nationella SOM-undersökning – den trettioandra i ordningen. Bokens innehåll knyter på många sätt an till frågan om sprickor i det svenska samhällsbygget. Flera kapitel belyser tilltagande polarisering och politisering inom (S)amhälle, (O)pinion och (M)edier. Samtidigt pekar resultaten i andra kapitel på en påtaglig stabilitet och förstärkt uppslutning kring centrala värderingar, samhällsfrågor och samhällsinstitutioner. Sprickor i fasaden är skriven av ett 30-tal forskare från olika discipliner vid universitet och högskolor i Sverige.