Anders Houltz

Forskningen behöver arkiv men arkiven behöver också forskning. Utan forskningen vore arkivet som en förseglad grav, bortglömd och utan relevans i samtiden. Denna bok illustrerar ömsesidigheten i denna relation. Drygt hälften av volymen utgörs av Benito Peix Geldarts analys av forskning som baserats på arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria. Den övriga delen består av personliga betraktelser från några av de många forskare som genom åren funnit nytta och inspiration i arkivet: Orsi Husz, Louice Bådholm, Oskar Broberg, Jan Ottosson, Rikard Westerberg, Fredrik Tydal, Mats Larsson, Nikolas Glover, Inger Olausson och Michael Funke. 50 år av forskning i Sveriges största näringslivsarkiv är den tolfte volymen i skriftserien Näringslivshistoria, som ges ut av Centrum för Näringslivshistoria.

Fan and ventilation company Systemair started production in 1974 on the ground floor of a residential property in the town of Skinnskatteberg in Bergslagen, Sweden. 50 years later, the company has become a global group and Europe s largest manufacturer of ventilation products. Its head office is still in Skinnskatteberg. This is the story of a seemingly simple technological innovation which, thanks to timing and entrepreneurship, has formed the basis of a business venture that has astonished stock market analysts.

Fläkt- och ventilationsföretaget Systemair startade sin tillverkning 1974 i bottenvåningen på en bostadsfastighet i bergslagsorten Skinnskatteberg. 50 år senare är företaget Europas största tillverkare av ventilationsprodukter. Huvudkontoret ligger alltjämt kvar i Skinnskatteberg. Det här är berättelsen om en till synes enkel teknisk innovation som tack vare timing och entreprenörskap utgjort basen för ett företagsbyggande som väckt börsanalytikernas häpnad.

I småländska Skeppshult har det tillverkats cyklar i åtminstone 111 år. Bland svenska cykeltillverkare är fabriken i dag ensam om att bygga cyklar från grunden. Skeppshultcykeln kombinerar innovation och tradition på ett framgångsrikt sätt och varumärket förknippas med småskalighet, hantverk och kvalitet men också moderna metoder. Denna skrift berättar om vägen från grundaren Albert Samuelssons lilla reparationsverkstad i 1900-talets början till dagens och morgondagens cykelfabrik.

Gemla Fabrikers i småländska Diö är Sveriges äldsta möbelfabrik och har upplevt det mesta av den svenska möbelindustrins utveckling, framväxt och fortlevnad. I boken Konsten att tämja trä: Gemla och den svenska möbelindustrin skildras, initierat och kärleksfullt, människorna och livet på bruksorten, det gedigna hantverket att böja massivt trä med ånga, företagandet samt produkterna och deras formgivare, från mitten av 1800-talet till våra dagar. Det är en historia präglad av ödesdigra bränder, konkurser och en allt hårdare internationell konkurrens men också av passionen för hantverket, traditionen och det lokala. Här finns bland annat historien om böjträteknikens ursprung av Kerstin Wickman, essäer om design- och kulturhistoria av Sara Kristoffersson och nedslag i svensk industrihistoria av Anders Houltz. Det är också berättelsen om bruksorten Diö, där människorna, hantverket och platsen porträtteras av Petter Eklund.

Bruzaholms bruk fyller 360 år 2020 och hör till Sveriges äldsta industriföretag. Det enkla järnbruk som Nils Pädhersson anlade 1660 har med småländsk envishet trotsat naturkatastrofer och kriser. Dagens Bruzaholms bruk är ett modernt specialgjuteri med internationell kundkrets som förvaltar och bygger vidare på sitt historiska arv.Om författaren: Anders Houltz är docent i teknik- och vetenskapshistoria och verksam som forskningschef vid Centrum för Näringslivshistoria. Hans forskning handlar om näringslivets och industrins historia men också om museer, utställningar, kulturarv och bebyggelse.

Prins Albert av Storbritannien gjorde världsutställningen i London 1851 till sitt livsverk. Kung Oscar II av Sverige lät avbilda sig i stearin, choklad och levande bilder vid Konst- och industriutställningen i Stockholm 1897. Prinsessan Christina invigde svenska paviljongen på världsutställningen i New York 1964 och hamnade på löpsedlarna då hon tog tunnelbanan till utställningsområdet. Samverkan mellan kungahus och näringsliv löper som en röd tråd genom de stora utställningarnas historia.I världsutställningarnas tid. Kungahus, Näringsliv & Medier berättar om kungligheters agerande i den nya massmediala offentlighet som uppstod i industrialiseringens kölvatten. Genom åren skänkte kungligheter glans åt en rad utställningar, men samtidigt bidrog utställningarna till att uppdatera bilden av monarkin i ett föränderligt samhälle. Kungligheternas roll handlade inte bara om invigningstal och ceremonier – ofta var de även aktivt engagerade i evenemangens tillkomst, inriktning och innehåll. Näringsliv och kungahus agerade i medial symbios.

Globaliseringen är en omdiskuterad företeelse. Att världen i en allt snabbare takt har integrerats under senare årtionden genom arbete, handel, resande och internet är ett faktum. Vissa ser med oro på framtiden medan andra har dragit fördelar och ser nya möjligheter. I den här antologin belyser ett antal forskare globaliseringens effekter på arbete, kultur och samhällsliv. Migranters livs- och arbetsvillkor skildras i bokens kapitel om exempelvis gatuförsäljare, arbetskraftsinvandrare och kvinnor inom en globalt växande tjänstesektor. I bostadsområdet Sweden Hills i Japan står faluröda hus på rad och vi lär oss om hur det typiskt svenska blir glokalt och om japansk företagskultur i Dalarna. Annat som tas upp i boken är hur globaliseringen påverkat den svenska modellen och den svenska arbetsmarknaden. Andra teman är miljöns globalitet och ideal om anställningsbarhet.Boken vänder sig till alla som är intresserade av samhälls- och arbetslivsfrågor, omvärldsanalys och politik.