Anders Palm

Humanistiskt och naturvetenskapligt orienterade forskare har inte samma erfarenheter av tidsbegreppet. Likväl finns tangeringspunkter. Frågor om vad tid är, hur den konceptualiseras, vad den betyder och hur dess parametrar utstakas av naturen är intrasslade i varandra. Och perspektiven är otaliga. Naturvetenskapens tid är objektiverad och förrumsligad, medan litteraturen också fångar den tid vi som människor är och lever i. Mekaniskt mätt tid är endimensionell och objektiv medan upplevd tid är mångdimensionell och subjektiv, samtidigt som livscykelns fysiologiska dimension genomsyrar våra sociala liv. I alla dessa processer finns och verkar således tiden, men att medvetet tänka på den är, så vitt vi vet, ett privilegium för människan. Tanken med denna tvärvetenskapliga antologi, med bidrag av forskare inom fysik, geologi, sociologi, etnologi, historia, idéhistoria, litteraturvetenskap och filmvetenskap, är att greppa tiden i dess komplexitet och stimulera till dialog mellan olika synsätt och vetenskapsdiscipliner. Läs om tidsskildringar i historiska tv-dramer, om den tidsperiod som numera kallas för antropocen, om rumtid och tidsaktivism, om tid som mäts av den märkvärdiga "tiotusenårsklockan", om tiden i mikrokosmos och tiden i rymden både den faktiska rymden och den som skapades av Harry Martinson.

Litteraturvetenskap är ett ämne där perspektivförskjutningarna varit märkbara under de gångna decennierna, vilket avspeglades i första upplagan av denna bok (1998). Sedan dess har utvecklingen gått vidare så att det nu är dags för en ny, reviderad upplaga, utökad med två nyskrivna kapitel om retorik och narratologi.Övriga områden och frågeställningar som tas upp är utvecklingen från litteraturhistoria till litteraturvetenskap, vad en litterär text är, litteratur och idéer, intertextualitet, komparation och reception, biografisk litteraturforskning, litteratursociologi, marxistisk litteraturteori, feministisk litteraturkritik, barnlitteraturforskning, dekonstruktion och nyhistoricism, texttolkning och att skriva om litteratur.Boken, som främst vänder sig till studerande vid universitet och högskolor, ger en grundläggande orientering om de viktigaste riktningarna i dagens litteraturforskning.Andra upplagan

Kullaberg är Kullabygdens kännemärke, blickfånget där urberget reser sig mot öppen himmel och vidsträckt hav. Vid horisonten möts Öresund och Kattegatt. Detta stenmassiv har en geologi som går mångmiljoner år tillbaka. I skuggan av den väldiga klippformationen breder kulturlandskapet ut sig i all sin variationsrikedom. En jordbruksbygd, inbäddad i skog och äng, som vetter mot den kustnära buskvegetationen och de långgrunda stränderna. En idealisk miljö för det rika fågellivet och den unika floran. I havet där utanför har tumlarna återvänt bland all fisk som fortfarande ger sin näring till småhamnarna. I forna tider ankrade här långväga sjöfarare med kryddor i lasten, avgörande för vår inhemska matkultur. Till naturrikedomen hör leran, ursprungligen en slaggprodukt vid stenkolsbrytningen, men guld värd för framställningen av tegel och bruksföremål. Vid Höganäsbolaget formades, glaserades och brändes de berömda höganäskrusen. Men där fostrades också bland de anställda en keramikens mästare som Åke Holm, han som förädlade det lokala hantverket till egensinnig skulptural konst. Bildkonst och ordkonst i vid mening hör till Kullabygdens kulturtradition. Den mest berömde bygdens son var särlingen, allkonstnären och folklivsforskaren Nils Månsson Mandelgren. När hans 1800-tal gick över i 1900-tal upplevde trakten det moderna badlivets glansperiod med tillresande konstnärer och författare från när och fjärran. Med pensel eller penna fann man här sitt artisteri inspirerat och sin skaparlust stimulerad av natur och sällskapsliv. I raden av sekelskiftets friluftsmålare fanns Elisabeth Keyser, en kvinnlig pionjär från Paris. Bland de samtida författarna sökte Selma Lagerlöf sin skrivro i samma omgivning som August Strindberg upplevde som förhäxad . Med tre av Ingmar Bergmans filmer kom Kullabygden att gå till filmhistorien med sina symboliskt laddade scenerier i klipporna vid havet och det mäktiga Kullaberg i fonden. Antologin Kullabygden: Naturrikedom och kulturtradition är ett resultat av ett symposium på Krapperups borg med forskare från naturvetenskap och humaniora under temat "Natur och kultur i Kullabygd". Redaktörer: Johan Stenström och Anders Palm. Medverkande författare: Linda Fagerström Karin Gustavsson Erik Hedling Kristina Jennbert Leif Johansson Håkan Jönsson Åke Lindström Anders Palm Henrik Ranby Johanna Stedt Henry Svensson Håkan Wallander Eva Öhrström

Skapande och sjukdom har sedan 1983 getts ut i 19 upplagor på engelska, tyska, spanska och svenska. Denna rikt illustrerade utgåva i klotband är den sjätte svenska upplagan. Den eminente svenske kirurgen och universitetsrektorn Philip Sandblom (1903--2001) var en internationellt erkänd pionjär inom ämnesområdet medicinsk humaniora. Som sparsmakad konstsamlare och som vittfamnande konnässör inom litteratur och musik banade han väg för medicinsk utbildning och forskning om konstnärlig kreativitet i relation till sjukdom och hälsa. Med metodiskt och estetiskt skarpsinne har hans undersökningar av framstående författares, konstnärers och kompositörers verk blivit ett enastående bidrag till den humanistiskt baserade medicinska forskningen av i dag. Sandblom hade blick för den fundamentala relationen inte bara mellan kreativitet och sjukdom utan också mellan skapande och hälsa. Om allvarligt psykiskt drabbade patienter har visat sig finna lindring och bot genom att få uttrycka sina hallucinationer i eget bildskapande, så bör man rimligen kunna vidga perspektivet till att gälla även fysiska sjukdomstillstånd. Kanske kan hälsa befrämjas genom just sådan kreativitet som ger lyskraft åt litteraturens språk, som ger originalitet i bildkonsten och transcendens i tonkonsten. Sandbloms visionära synsätt och tänkande ger oss förstås inga instrumentellt brukbara recept eller förenklande behandlingsmodeller för allvarlig sjukdom. I stället förmedlar han en fördjupad och vägvisande förståelse för lidandets och hälsans existentiella natur. // Rita Charon, professor i medicin och medical humanities and ethics vid Columbia University, New York

Medicin är egentligen den mest humanistiska av vetenskaper. All medicinsk praktik börjar och slutar i ett möte mellan människor. I denna tvärvetenskapliga antologi förs ett livligt samtal om medicin som humaniora av forskare från båda sidor. Rikt illustrerad. Nr 9 i serien Symposier på Krapperups borg.

I boken Affärsstödjande lönebildning beskrivs allmänna principer för individuell lönesättning och lönesättning som strategiskt verktyg. Med bokens hjälp kan man systematiskt, men flexibelt, arbeta fram en lönesättning som stödjer företagets mål och de krav som individuella löner ställer på olika aktörer i verksamheten. För att tydliggöra skillnaderna mellan den gamla och nya formen av lönesättning ställs formerna i boken i kontrast till varandra. Framförallt behandlas lön och ersättning framför allt på den marknad där fasta anställningar och centrala kollektivavtal om löner normalt förekommer. Boken riktar sig till företagsledningar, chefer, förhandlare och utbildare och är en praktisk handbok för alla som på något sätt arbetar med lönesättning. Författaren Anders Palm har arbetat med lönefrågor i 20 år, i dag inom cheforganisationen Ledarna.