Anders Piltz

Kodex: Boken i medeltidens Sverige är en handbok byggd på den senaste forskningen och handlar om boken som objekt och som kulturprodukt i en tid då Sverige inlemmades i den europeiska bildningssfären. De tjugo specialskrivna texterna rör sig från bokens framställning och gestaltning, över skriftsystemens och illustrationskonstens utveckling, till användning, utbyte och samlande av böcker i både handskrift och tryck. Boken har tillkommit vid Avdelningen för bokhistoria, Lunds universitet. Författarna är ledande medeltidsforskare från en rad olika verksamhetsfält.

Reformationen i Sverige var en kulturrevolution som genomfördes gradvis och mot folkflertalets önskan, en kulturrevolution i bemärkelsen att många centrala aspekter i tidigare generationers liv förändrades i grunden. Bokens titel Doften av rykande vekar antyder att det som tilldrog sig fick vittgående konsekvenser: gillenas, klostrens och den äldre vardagsfromhetens lågor släcktes. Det sinnliga och kroppsliga trängdes undan till förmån för en mer abstrakt religiös tro. Pilgrimsvandringar blev olagliga och utbildningsväsendet nedprioriterades. Hur upplevde folket i socknar och städer allt det nya? Men lågan slocknade inte för alltid. Mycket av det som då förbjöds ses i dag som något självklart över hela kristenheten, varför det är motiverat att tala om en »katolsk återkomst« i vår tid.

Än i våra dagar händer det som hände på apostlarnas tid. Evangeliet, det glada budskapet om Jesus Kristus, har inte mist sin kraft. Mitt i vårt sekulariserade samhälle blåser Guds vind. Människor hör budskapet och får nytt liv. Den är boken handlar om vuxna människor som vill lära sig mer om kristen tro och den handlar om kyrkans möte med dem. Den ger konkreta berättelser och ger mönster för handling. Den är dessutom en unik ekumenisk händelse där erfarenheter från Svenska kyrkan och den Katolska kyrkan sammanvävs.

Denna antologi erbjuder olika perspektiv på medeltida pastoral praxis såsom den kommer till uttryck i kyrkans liv. Med särskilt fokus på predikan, liturgi, kyrkosång och fromhetslitteratur får vi genom de nio bidragen en inblick i hur kyrkan med olika medel sökte vägleda, varna, trösta och förmana de troende. Genom att fokusera på pastoral praxis belyser de medverkande kyrkans formulerade teologi i dess möte med det levda kyrkolivet. Boken är en festskrift till professor Stephan Borgehammar (f. 1958) som i januari 2025 som emeritus lämnar professuren i praktisk teologi vid Lunds universitet. Bidragen är författade av några av hans många kollegor, lärjungar och vänner. Redaktörer för volymen är Erik Bergman, Anna Minara Ciardi och Clara Nystrand.

Erik Axel Karlfeldt var en av de mest lästa författarna i Sverige under början av förra seklet. Hans diktsamlingar såldes i stora upplagor, gavs ut på nytt och på nytt. Han var ständig sekreterare i Svenska Akademien onekligen en maktställning i offentligheten. Karlfeldt fick också Nobelpriset 1931 (postumt) och behöll sitt grepp om den läsande allmänheten långt fram under 1900-talet. Huruvida Karlfeldt var en troende person eller åtminstone återvände till sin barndoms tro i slutet av sitt liv är och har varit föremål för mycket diskussion. Själv var han mycket förtegen om sin religiösa inställning (eller om andra ståndpunkter vad gäller livsåskådningar). Hur mycket det går att utläsa av hans skönlitterära författarskap i frågan är verkligen öppet för diskussion. Att hans texter är fyllda av bibelallusioner och att han var väl förtrogen med bibliska myter och begrepp har många uppmärksammat. Men är det en bekännelse till en kristen tro eller är det ett sätt att utnyttja litterära stilmedel? I oktober 2023 arrangerade Karlfeldtsamfundet ett symposium på Sigtunastiftelsen med högt kvalificerade litteraturvetare, teologer och Karlfeldt-experter för att diskutera Karlfeldts förhållande till tron. Deras bidrag under symposiet presenteras här.

Vad andningen är för livet, det är bönen för det andliga livet. Först i samtalet med Gud blir människan det hon är ämnad till. Först inför Guds ansikte får människan sitt riktiga ansikte. Först i relationen till Guds Du blir människan sitt sanna Jag. I bönen formas, utvecklas och bekräftas hennes sanna identitet. Bönen är en gåva och ett privilegium, men också en uppgift. Den kan inte bara bero på den tillfälliga känslan, den är också något som måste läras in och upprätthållas dag efter dag. I denna koncentrerade böneskola sammanfattar Romano Guardini det väsentliga i bönens konst: Jesu undervisning i evangelierna, kyrkans samlade böneskatt i liturgin, helgonens erfarenheter av bönens stadier, svårigheter och ljuvligheter. Boken bygger på kyrkans samlade erfarenhet genom tiderna och är djupt förankrad i den klassiska teologiska traditionen: hur bönen är en delaktighet i Treenighetens inre liv och hur den praktiseras för att bära frukt i det konkreta livet. ROMANO GUARDINI (1885–1968), präst och professor i religionsfilosofi i Berlin, Tübingen och München, var en av 1900-talets främsta katolska intellektuella. Han lyckades framställa trons och teologins, men också den stora västerländska litteraturens och filosofins, teman så att de svarade på dagens frågor och utmaningar. Hans inflytande blev omfattande, och till hans lärjungar räknas Joseph Ratzinger och Jorge Mario Bergoglio.

Vid sidan av firandet av den heliga mässan är tidebönen, »Timmarnas liturgi«, katolska kyrkans officiella gudstjänst: dygnets timmar, veckorna och åren är inneslutna i denna ständigt pågående bön. Kyrkans vigda tjänare och ordensfolket har tidebönen som en huvuduppgift. Alla döpta är inbjudna att delta i den. Vi har nu en svensk version av tidebönen, på latin »Liturgia horarum«, i fyra band. Alla som vill kan med dess hjälp leva sig in i kyrkoårets växlingar i daglig närkontakt med bibelordet, illustrerat av 300 hymner ur kyrkans rika tradition, många nydiktade eller nyöversatta, och omkring 550 nyöversatta texter av kyrkofäder och helgon. I denna introduktion till »Timmarnas liturgi« tecknar Anders Piltz OP bakgrunden, teologin och historien bakom tidebönen och ger praktiska anvisningar för den som vill göra denna böneform till stommen i sitt eget andliga liv, i förening med Kristus och alla människor, i en ständig bönetjänst, som i korsform omsluter tiden och världen med Psaltarens uråldriga och urmänskliga rop av glädje, oro, förtvivlan, protest, ångest, jubel, tillförsikt, tro, hopp och kärlek.

När den lutherska reformationen genomfördes i Sverige under Gustav Vasas och hans söners ledning, innebar det i flera avseenden ett brott med det förflutna. Till exempel bidrog klosterupplösningen till att vissa kontakter med det katolska Europa upphörde och i katedraler och sockenkyrkor tonades en liturgiska rikedomen ner till förmån för den muntliga förkunnelsen. Men framför allt kan man säga, att den reformatoriska skriftprincipen, sammanfattad i uttrycket ”Skriften allena” (sola Scriptura), markerade ett avståndstagande från tanken att kyrkans traditionsutveckling ger ord åt hennes efter hand fördjupade syn på Guds uppenbarelse och därmed också bibelordet. Detta är den andra, reviderade upplagan.

Labyrinten har en given va¨g in mot mitten. Det a¨r omo¨jligt att ga° vilse. Jag beho¨ver inte ta na°gra beslut utan bara fo¨lja. I labyrintens vindlingar stillas min sja¨l. Tillsammans med en rad medfo¨rfattare utforskar Anna Alebo labyrintens historia, vad den har betytt fo¨r kristna genom tiderna och hur vi kan ta hja¨lp av den nu. Här finns fo¨rslag till ... • gruppvandringar • vandringar pa° egen hand • sa°nger • vandringar med barn • tillfa¨lliga och mer permanenta labyrinter ”’Ta av dig dina skor. Du sta°r pa° helig mark.’ Orden till Mose, fra°n den som ger sig sja¨lv namnet Jag a¨r, blir tilltal ocksa° till dagens labyrintvandrare. Just detta a¨r en aspekt av den inlevelse labyrinten bjuder in till: o¨vningen i att livet ha¨r och nu a¨r helig mark. Varje o¨gonblick och varje sten a¨r en port. Fo¨r den som vandrar, men ocksa° fo¨r den som ser dessa koncentrerade vandrare i morgonljuset. Labyrinten framtra¨der na¨r na°gon vandrar i den.” – ur Lena Sjo¨strands artikel Medverkande: artikelförfattare är Karin Hedner, Anders Piltz, Anne Ekberg, Johan Tyrberg, Ebba A¨lverbrandt, Kent Wisti, Lovisa Sta°lknapp och Lena Sjo¨strand. Moder Christa OSB har skrivit förordet. Huvudförfattaren Anna Alebo a¨r stiftsadjunkt fo¨r andlig va¨gledning i Lunds stift och kaplan fo¨r Killans bo¨nega°rd pa° O¨sterlen. Tidigare har hon varit pilgrimspra¨st i samma stift. Hon har skrivit flera bo¨cker om att pilgrimsvandra, och info¨r a°r 2015 fick hon uppdraget att skriva a¨rkebiskopens fastebok.

Jesus Kristus är ett tecken som ger mening åt otaliga människors liv, men också ett tecken som blir motsagt. Den kristna symbolvärlden och det kristna språket ligger till grund för vår kultur och utgör en del av vår livsluft, vare sig vi är troende eller inte. Det är bara i det kristna språket – och inte i det naturvetenskapliga eller filosofiska – som man kan finna ord för det onda, för skuld, försoning, nåd och tro. Det finns därför inga starkare ord eller symboler att ta till, vare sig för att uttrycka och bekänna tron eller för att avvisa den och häda den. I mässan, kyrkans heligaste handling, är alla trons ord, tecken och utmaningar samlade, förtätade och iscensatta. Inte heller för konstens, filosofins utövare eller för vanliga sökare finns det något mer kraftladdat än den heliga mässan, ett faktum som bekräftas av samtidskulturen och som är ett gott intyg på ur-textens och ur-tecknens kraft. Inga texter har heller inspirerat till så många tonsättningar som mässans fasta delar »Kyrie«, »Gloria«, »Sanctus« och »Agnus Dei«. I denna bok presenteras liturgins symbolvärld, som är Jesu Kristi värld, och här förklaras – så långt man nu kan förklara symboler – innebörden i de tecken, gester och föremål som förmedlar den gudomliga Närvaron alltsedan Guds människoblivande för två årtusenden sedan. F. Anders Piltz OP (f. 1943) är katolsk präst inom dominikanorden, tidigare biskopsvikarie för gudstjänstlivet i Stockholms katolska stift och professor i latin vid Lunds universitet. Han är en uppskattad författare, skribent, debattör, psalmdiktare och översättare, som för en bredare svensk publik är mest känd för framställningar om medeltida filosofi, teologi och historia.

Tidebok betyder detsamma som knapphändig krönika över det som hänt, plus krönikörens randkommentarer. Det är en samling pregnanta texter som noterar och kommenterar början på detta årtusende ur ett kristet perspektiv, med evangeliet som kartbok, gps och tolkningsnyckel. Inga fromlerier utan en nyktert kritisk men inkännande blick på stort och smått, tragiskt och komiskt, allvarstyngt och lättsamt. I centrum står utmaningen Jesus från Nasaret, i dag lika känd och okänd som alltid: Tecknet, Mannen som blir motsagd, ifrågasatt, ignorerad, hånad, manipulerad, glömd, citerad, efterliknad, ärad, dyrkad, älskad som ingen annan i historien. Hans budskap är både utmaning att ifrågasätta mitt livs grundvalar och inbjudan till barmhärtighet mot andra och mot mig själv. Garanten för sinnesro och den som ställer frågan: Vad vill du göra med resten av ditt korta liv? Anders Piltz är professor i latin och idéhistoriker. Han tillhör dominikanorden som grundades 1216 för att förkunna på gator och torg. Piltz vill hjälpa läsaren att ta del av den kristna erfarenheten från begynnelsen till nu, i Bibeln, i kyrkofädernas tankar, i vår tids nya insikter. Vår tids gator och torg är medierna. Dessa texter var ursprungligen publicerade i svenska medier och har inte sällan väckt reaktioner. De är skrivna på ett rakt och skönt språk om det kristna sättet att se, tänka och leva.

»Djur vet från början hur de ska bete sig. Människan har en enda medfödd förmåga som inte behöver inläras med möda: gråten.« Så sade Plinius den äldre, naturvetenskapsman som omkom vid Vesuvius utbrott 79 e. Kr. Under hela livet letar människan efter sin försvunna bruksanvisning, efter den stora Koden. Ingen idé kan vara mer ödesdiger än den hon gör sig om sig själv. De svar hon finner är b

Med närhet i känslan och klarhet i tanken ledsagar oss Anders Piltz i boken Spåren i djupet genom kristenhetens mest lästa bönbok, Psaltaren. Här blir mötet mellan människa och Gud personligt. Här visar sig bönens kraft, här avslöjar sig det gudomliga ordets makt. Anders Piltz är katolsk präst och professor emeritus i latin vid Lunds universitet. Han har genom sin medverkan i både i radio

Namnet Adam betyder Människa. Adam, var är du?är den första repliken i Bibeln, alltså en fråga, riktad till människan och alltid aktuell.Människan har efter 1900-talets erfarenheter ochi en svindlande teknologisk utveckling blivit alltmerosäker på sin roll. Inte minst är mansrollen oviss.Mannen framställs i dagens berättelser som hjälplös eller som förövare. Är skillnaderna mellan könen numera försumbara, eller finns det fortfarande anledning att tala om bestämda könsroller, utan att återfalla i forna tiders patriarkala tänkesätt?

Nyutgivning av Anders Piltz´ lovprisade bok om Medeltidens lärda värld! I lättillgänglig form kan vi sätta oss in i de viktiga frågor som i åtskilliga århundraden sysselsatte alla bildade människor i Västerlandet. Det är den okända bakgrunden till vår egen föreställningsvärld som här träder fram och får liv. Boken utkom första gången 1978 och fick strålande recensioner. Anders piltz är universitetslektor i latin, idéhistoriker och katolsk präst.

En dag ställde Jesus frågan till sina lärjungar: Och ni,vem säger ni att jag är? Sedan dess har kristna och icke-kristna försökt ge ett svar. I tusen år har kristendomen i olika gestaltningar varit den dominerande religionen i Sverige. I dag är intresset för »det andliga« större än på länge, men ändå är det få människor som tycks förvänta sig något av just kristendomen. Förkunnelsen har också råkat i kris. Många predikanter låter som om åhörarna var befriade från både tanke och uppriktighet i sitt sökande. Kunskaperna om Bibeln och det kristna sättet att möta tillvarons utmaningar har kanske också nått ett lågvattenmärke.Läran om inkarnationen, att Gud blivit människa, tycks vara det mest avlägsna och okända, trots att den i Nya testamentet framstår som proberstenen på äkta kristen tro. Anders Piltz vill med denna bok ställa frågan om kristendomen, eller rättare sagt frågan om Jesus Kristus. Saken gäller inte smakfrågor utan sanningen om Jesus. Vem är han egentligen? Allt annat hänger på hur man besvarar hans egen fråga. Med utgångspunkt från det absolut unika i kristendomen, inkarnationen, att Gud har blivit människa och av människorna blev behandlad som en förbrytare, skriver Anders Piltz tjugofyra essäer inför inkarnationens mysterium. Det är ett försök att någorlunda utförligt plädera för berättelsen om Jesus Kristus som den trovärdigaste tolkningen av tillvarons gåta på denna förfärliga och underbara jord. Berättelsen säger att Gud blivit människa, för att göra människan gudomlig - och därigenom sant mänsklig.

Betraktelserna i Morgonens nåd och nattens trofasthet vill bryta Guds ords bröd så att det blir föda för varje dags bön, kontemplation och arbete. De riktar sig till nutidens människor som vill komma närmare Gud med hjälp av hans ord. Det är en serie meditationer över Guds ord, framför allt över den andeinspirerade poesin i Psaltaren, som inte bara består av uråldriga och vackra poem utan i tusentals år har varit en outslitlig bönbok och fortfarande utgör en oöverträffad näring för det andliga livet. Författaren utgår från det traditionella sättet att läsa Bibeln i den personliga andakten. Några få rader åt gången ur den heliga Skrift blir föremål för långsam och kärleksfull läsning, meditation, bön och kontemplation.Anders Piltz är präst i dominikanorden och välkänd predikant. Han är även professor i latin vid Lunds universitet.

Artiklar som ur olika perspektiv kastar ljus över medeltidens Lund och dess domkyrka: Medeltidens ärkebiskopar i Lund - vilka var de? Vad kan korstolarna i Lunds domkyrka berätta om medeltidens Lund? Hur såg det dagliga livet ut i domkyrkan, vilka regler gällde och vad sjöng man?