Ann-Helén Andersson

Ett brev från många är ett brev från en samtid där ensamheten är påtaglig, arbetets påfrestningar har satt sig i kroppen, blivit del av den, evighetsåttan. Det är ett brev som längtar ut och bort. Det är ett brev som efterfrågar mjukhet och solidaritet. Som inte vill mer ensamhet. Som vill förändring. Ett brev från många är Föreningen Arbetarskrivares fjortonde antologi, med 40 bidrag från författare, poeter, konstnärer och tecknare.

”Det här är en diktsamling som bottnar i både nödvändighet och ärlighet, inte minst det gör att man som läsare verkligen kan uppleva närvaron av en högst personlig röst. Dikterna är skenbart enkla i sitt tilltal. De tätas från insidan av det egna jagets mörker, för att efterhand spricka upp i ljus, närapå som ett frö i en tung mylla. Det är död som ger liv, likaså en frånvaro som skapar närvaro.” – Kristian Lundberg (ur bokens efterord)Kärlekens ”längtansblick” och vägran att underkasta sig döden genomsyrar denna bok, vilken blandar läst och levd erfarenhet med ren fantasi. Ibland åkallas Orfeus-myten, ibland dunsar dikterna ner i kvinnomisshandel, tvångsvård och cancerbesked. Ann-Helén Andersson, född 1979, har en bakgrund som litteraturvetare och har disputerat på en avhandling om Kristina Lugns författarskap. På senare år har hon ägnat sig åt skönlitterärt skrivande och publicerat dikter och debattartiklar i olika kulturtidskrifter och dagstidningar. Detta är hennes skönlitterära debut.”Om jag voreen prosaisk realistskulle jag kort konstatera att dödsfalletskedde vid 17 års ålderskulle jag för länge sedan glömt bortoch traskat vidarekonsumerat kramarlösviktsgodis sex med bäst före-datumsom tycks vara så populärt.Men nu är jag som jag är.För övrigt förstår ändå ingenav terapeuterna.Ingen av dem talar det språkjag och Allrakäraste Vännen Min delade.”

Ännu ett serienummer, denna gång med tema självbiografi. Tara Booth och Cecilia Vårhed skriver dagbok, Evelina Mohei köper pizza i Flemingsberg, HTMLflowers rymmer från sjukhuset igen, Anders Kvammen köper en möbel, Simon Hanselmann ömkar sig och gifter sig, Sara Kupari fixar frisyren. Dessutom intervjuar Pär Thörn Jaakko Pallasvuo om dennes nya seriealbum. Några dikter av Ann-Helen Andersson gör numret komplett.

Temat "sjukhusvistelser" tolkas i relativt vid mening och vi får läsa allt från en delirisk skildring av en tillvaro mellan liv och död till ett stillsamt besök för att beskåda en död faders kropp. Operationer, en bruten näbb, frakturer, en gynundersökning, psykpatienter, en pårökt vistelse i en städskrubb i väntan på en sjukhussäng m m. I skarvarna mellan dessa bidrag växer nåt slags större berättelse fram. Bland det övriga materialet: En ny novell av Pär Thörn, självtvivel, kärleksbekymmer samt Tina Kjells dagbok från 00-talet. Inget för den kräsmagade tror jag.