Ann-Sofie Lönngren

Under de senaste åren har ekokritiken vuxit mycket snabbt och många teoretiska positioner har omprövats. Utifrån olika ­perspektiv både anammar och kritiserar ekokritiken traditionella vetenskapliga modeller vilket har lett till en nyskapande ­metodologisk mångfald. I vissa fall utforskar ekokritiken mer natur­vetenskapligt betonade metoder, i andra fall tänjs gränserna för vad som inom humaniora brukar betraktas som vetenskap. Ekokritiska metoder introducerar denna metodologiska flora och är en praktisk ingång till ekokritiken. Den har skrivits av forskare från olika forskningsmiljöer och innehåller en rik uppsättning av olika perspektiv och analysverktyg.Boken lämpar sig väl som grundbok på kurser i litteraturstudier, ekokritik eller kurser där metodologi står i fokus. Boken kan också vara av intresse för dem som vill fördjupa sig i metodfrågor, skaffa sig ­underlag för diskussion eller hitta inspiration till egen forskning.

Vad är en queer text och hur läser man queert? Queera läsningar är en nordisk antologi med litteraturvetenskapliga queerläsningar, den första av sitt slag på svenska. Queerteorin introducerades i Norden i mitten av nittiotalet, och dess popularitet har ökat konstant sedan dess. Studenter och forskare använder sig av queerteori i läsningar av skönlitteratur och det ges ut litteraturvetenskapliga avhandlingar med queerperspektiv. Men det har skrivits få texter som utifrån teoretiskt håll diskuterar vad det innebär att läsa och forska queert om skönlitteratur. En queerläsning intresserar sig för textens luckor, sprickor och ologiskheter, för textens inneboende dissonans och ambivalens. Det är en läsning som tar fasta på textens tystnader, det den samtidigt avslöjar och döljer. Inte minst det som framstår som avvikande och udda, eller som bryter mot normativa uppfattningar om kön och sexualitet. I Queera läsningar diskuteras politiska och känslomässiga sätt att läsa och läsningar utifrån genre, historia och olika sammanhang. Redaktionen består av litteraturvetarna Katri Kivilaakso, Ann- Sofie Lönngren och Rita Paqvalén.

Literary transformations from human to animal have occurred in myths, folklore, fairy tales and narratives from all over the world since ancient times, and have always provided a narrative space for depictions of power, agency, and the radical nature of change. In Following the Animal, these transformations are analysed with regards to their use in modern literature from northern-most Europe, with specific attention being paid to the insights they provide regarding the human-animal relationship, both generally in the industrialized West, and against the background of more specific circumstances in the Nordic area. In three analytic chapters, focusing respectively on Swedish author August Strindberg's novel Tschandala (1887), Finnish author Aino Kallas's novel The Wolf's Bride (1928), and Danish author Karen Blixen/Isak Dinesen's short story "The Monkey" (1934), along with discussions of a range of other authors and texts, the reader is introduced to several traditions of literary production that both connect to, and differ from, Anglophone and other literature in fascinating ways. In addition to the insights it provides concerning the uses of human-animal transformations in modern Nordic literature, and their significance in relation to "the question of the animal", Following the Animal also offers literary scholars and students alike a series of useable and transferable strategies for approaching texts from a "more-than-anthropocentric", human-animal studies perspective. In phrasing and employing the interpretational method of "following the animal" over the text's surface, up metaphorical elevations, down material wormholes, and in constant dialogue with previous research, this book contributes greatly to both human-animal literary studies specifically, and to the field of literary scholarship generally, in both an international and northern-European context.